tingsnotarien

Dagbok från Obygdens tingsrätt

Tragik.

Civirkurage någon:
Ting har du kanske aldrig suttit, eller?

T: Jodå jag sitter ting just nu. Själv då?

Allt detta lismande och krypande som folk håller på med leder bara till att domarna inte respekterar notarierna. Står man på sig och vägrar låta sig bli överkörd blir man respekterad (och nej man får inte sämre betyg).

Gör jag fel vill jag gärna bli sakligt informerad om detta då jag trots allt är här för att lära mig något. Kommer däremot någon gormapa och beskyller mig för fel som han/hon själva begått påpekar jag självfallet det absurda i att jag skall få skulden för dennes fel. Jag tar inte på mig skulden för någon annas fel, inte heller skyller jag ifrån mig om jag gör bort mig själv.

Detta krypande är ett problem med dagens antagning till notarieplatserna. De som antas har goda akademiska meriter men kan i skrämmande många fall fan inte kommunicera med sin omvärld.

Jorå. Lycka till!

Den domare som bytte åsikt upplyste jag sedan om att han ett knappt år tidigare hade dömt motsatsen till vad som skedde nu. Kommentaren blev "Åh, faan!" Sedan var det inte så mycket mer med det men det var hyfsat svårt att formulera en vettig dom...

Jo. Nog kan de flesta som sitter eller har suttit notarier känna igen sig i det här TN inlägget...

Min personliga favorit i detta sammanhang fick sin upprinnelse i att domarna på min TR under stor möda hade samlats och efter en lång process lyckats att bestämma sig för vissa mallformuleringar som skulle gälla för några olika typer av domar i utmätningsärenden. Man kan bara ana politiken bakom denna process och hur de enskilda domarna slogs om att få just sina formuleringar satta som standard...

I alla fall. Till slut så lades de välsignade mallarna väl upp i en gemensam mapp. När jag väl fick en akt som mallarna omfattades av antog jag på min kammare att jag förväntades använda dem. Jag gjorde så, lämnade in utkastet bara för att hitta det på mitt skrivbord nästa morgon med diverse justeringar som jag förväntades göra. Efter att ha satt mig ned i tio minuter och låtit det dova bultandet bakom pannbenet dämpa sig en aning kunde jag inte göra annat än att vandra bort i korridoren. Jag knackade på och informerade om att jag (enligt min högst personliga uppfattning givetvis) inte gärna hade kunnat göra något annat än att följa mallen ifråga. Först möttes jag av en tom blick, men när väl poletten trillat ned så fick jag faktiskt - till min egen förvåning - ett harklande konstaterande att det nog hade varit rätt av mig att göra så och att jag kunde printa ut ett nytt ex för påskrift... Jag misstänker att den incidenten gnagde inombords hos rådmannen en tid. Lyckligtvis bjöds dock på fler tillfällen att sätta dit notarierna allt eftersom. Mot rådmännen kan man aldrig vinna i längden, det är en kamp som ständigt måste föras på defensiven. Men de gånger man kan sätta in en motstöt väger upp mången veckas förnedring...

Håhåjaja, tro för all del inte att kriarättningsterrorn försvinner bara för att du inte längre är tingsnotarie. På min arbetsplats kan de allra högsta cheferna (=juristerna) hålla dygnslånga konferenser på temat "vem kan flytta flest kommatecken och formulera snitsigast rubriker".

Ett synnerligen effektivt arbetssätt och definitivt ett optimalt nyttjande av kompetenser. Ge mig ett rep, någon!

Helt fenomenalt denna gången. Jag skrattar min förkylda och ömmande hals fördärvad. Tack Tingsnotarien, tack.

Vilken smörja.

Lysande inlägg denna vecka! Igenkänningsfaktorn är hög. Som notarie var just rådmännens ändringar ett av de stora mysterierna.

När jag nu själv ofta får protokoll och domsförslag från notarier har jag ändå lite mer förståelse för mina gamla rådmän. Det är inte lätt att vara helt konsekvent med hur man vill ha det. Orsaken är enkel. Man är nämligen inte perfekt. Det händer att man skriver en dom eller godtar ett protokoll som inte är bra. Kanske för att man har en dålig dag eller tänker fel. Domare är ju bara människor. Dessutom har man ibland j-ligt mycket att göra och orkar inte peta i varenda mening. Det betyder inte att man vill att just den domen eller det protokollet skall användas som mall.

En annan aspekt är att notarierna inte alltid förstår hela sammanhangeti ett mål. Det kan finnas nyansskillnader som de faktiskt inte uppfattar. Det ser jag ofta i domsförslag och protokoll, trots att "min" TR har fantastiska notarier. Och det är ju inte alls konstigt, eftersom man som notarie är under utbildning. Det vore ju märkligt om man vore lika skicklig som rådmännen. Och till och med en obetydlig fiskal har ju drillats i ett par år mer än notarierna och borde följaktligen vara något duktigare./RF

Alltså! Otroligt rolig blogg. Skrattar högt flera gånger medans jag läser. Varför har jag inte hittat dig innan?
Otroligt intressant att se att kommentarfunktionen är som ett terapi-forum för jurister på ting. Och ett bekräftelse-forum för andra. Själv jobbar jag som civilingenjör i Tyskland. Annat yrke, andra människor men samma härskartekniker. Och samma j-vla ångest. Skål!

Kan inte låta bli att kommentera det faktum att den "drillade och något duktigare fiskalen" inleder sina meningar med "Och".
Helt fel enligt språkpolisen och rätt kul om man, som jag, har tråkigt en lördagkväll.

Vad har en tysk civilingenjör i lön?

RF: Du har rätt.

Jag vill gärna låta mina notarier utveckla sin egen domskrivarstil. Jag ändrar aldrig ett domslut om de har använt något som finns i Vera,men i skälen kan jag peta. Oftast beror det på att skälen jag får från notarien inte innehåller vad som krävs i påföljdsdelen, men jag har förståelse för att det tar tid innan man har full koll på det. Fast nu har jag faktiskt en rent usel notarie med noll koll och som kommer till mig och vill ha hela domen dikterad om hon skall skriva ett förslag, om än jag har avkunnat och i princip hela domen finns i mina anteckningar. Hon har hittills aldrig fått skriva dom i annat än erkända och avkunnade mål, men hon har ändå inte grejat det.

Det är inte bara på domarsidan det kan finnas brister. Ibland dyker det upp notarier som faktiskt är genomusla.

Tingsnotarien intervjuas i Sydsvenskan i dag. Surfa in på www.sydsvenskan.se och sök på tingsnotarien...

"Skulle Tingsnotariens identitet bli avslöjad kan det gå att få jobb ändå. Advokatbyråer och andra arbetsplatser har hört av sig." Samma mediahype/vandringssägen som gjorde gällande att ledande advokatbyråer i Sthlm skulle ha haft en dragkamp om Maddes pojkvän, kanske?

Och "den brutalaste uppsägningen i den offentliga sektorns historia"? Vad skulle grunderna för en sådan uppsägning kunna tänkas vara (om vi nu är generösa nog att anta att Tinge faktiskt arbetar som notarie i Obygden just nu)?

Jag gör med emfas gällande att det är helt korrekt att inleda meningen ovan med "och".

Det vore riktigt underhållande om Johan Anderberg vid Sydsvenskan har hittat på hela artikeln (kanske med bokförlagets goda minne). Jag menar, vem skulle kunna påstå att han ljuger?

Ovan nämnda artikel (http://sydsvenskan.se/nojen/article188438.ece) visar, enligt min mening, att Obygdens tingsrätt inte alls ligger norr om sthlm. Istället slår jag ett slag för en skånsk tingsrätt. Varför inte Hässleholms eller Kristianstads? Det är ju obygden om något...

Många på Sydsvenskans B-del (kultur, nöjen, features) är frilansar och ofta baserade i Stockholm, så det säger ingenting om Obygdens placering. jag skulle f ö gissa att TN satt ting för några år sedan, men inte i nuläget.

Anonym och Road fiskal: jag kunde inte sagt det bättre eller riktigare. Jag måste ändock medge att flertalet notarier når upp till godkänd-strecket, trots att de tagits in per betyg. Liksom vår anonyme herre skriver, finns det riktigt dåliga notarien; ofta undrar jag hur de lyckats flyta igenom. Samtidigt vet att min systerson (most likely) förgäves kämpar för en tingsplats. Detta trots att han är synnerligen kompetens och på ett lysande sätt skulle klara av notarietjänstgöringen.

Orion: jomen, visst skulle det vara alltför riskabelt att faktiskt sitta ting just nu? Det har jag alltid tyckt. Kan dock vara så att han (som jag alltjämt tror det är) relativt nyligen avslutat tinget.

För vem sjutton riskerar sin tingsplats, som faktiskt har haft turen (ja, tur är det minsann mycket fråga om)att få en!

rådmannen - hrm... Bara av nyfikenhet, på vilket sätt vet du/menar du att din systerson är synnerligen kompeten och på ett lysande sätt skulle klara av notarietjänstgöringen?

För övrigt känns aliaset som en bluff. När hörde man en rådman använda uttrycket "most likely"? Hmm.... man anar en hop ugglor i mossen...

Har suttit och läst igenom hela bloggen nu på morgonen och har fått mig många goda skratt. Men bloggen har även fått mig att känna en djup tillfredsställelse över det faktum, att jag efter min Jur Kand startade ett eget företag, som inte har något med juridik att göra. Jag har ingen chef, inga anställda, inga fysiska produkter. Jag tjänar hyfsat med pengar, har roligt och sköter mig själv. Halleluja och ära vare Gud i höjden...
Till alla er som trälar på rikets olika tingsrätter. Håll ut och kämpa på, jag lider med er.

Rådmannen: Hoppas du förutom en bra notarie även har ett rättstavningsprogram...För du har stavat fel på FYRA ställen...

Är rådmannen sin egna systerson, han som är synnerligen kompetent och skulle klara av tinget på ett lysande sätt? Most likely!
Hybris anonymus..

Nää, ge mig ett piggt inlägg av Delägarn. Jag väntar med spänning på vad denna humanist kommer delge världen med ang slappa notarier etc. Och (!) var inte rädd för att peka med hela handen ;)

Här pekas det väl aldrig med hela handen.

Jo, jag tror verkligen Rådmannen är rådman och detta stöder jag bla på hans uttalande och felstavningarna. Äldre människor som har kommit en bit upp på karriärstegen har ofta också lämnat den här neurotiska oron för felstavningar. Det tillhör ungdomen och är just drivet av betygshets och duktighetsneuroser. Avseende uttrycket "most likely" kan det vara så att rådmannen beter sig som jag i min profession och ställning: Jag väljer att dölja min omvärdskunskap och tex kunskap om popkultur och nutidsföreteelser för att hålla garden och moralen uppe inför de yngre kollegerna. Jag misstänker att det finns många "äldre" som har det förhållningssättet.
Avseende systersonen så är det just så aningslöst patetiskt "pinsam" som man blir när man blir lite äldre. Troligtvis har rådmannen dessutom rätt angående systersonen. Jag fylls av sympati och förståelse...

Min teori: Är du galen? Det är just de äldre rådmännen som skanderar "Dödsstraff!!" när man råkat stava fel på något obetydligt.

Min teori: Kul inlägg. Du kan säkert dölja din omvärldskunskap om popkultur och nutidsföreteelser, men att du tillhör den ironiska generationen framgår med all önskvärd tydlighet ;)
"jag fylls av sympati och förståelse" - fullkomligt lysande.

Tingsnotarien intervjuas även i det senaste numret av Iusbäraren (Juridiska föreningens i Sthlms tidning) och uppger där att Obygdens tingsrätt ligger i Norrland.

Jag tar mig friheten att spekulera fritt lite granna...
Jag tror att intervjun är riktig. TN:s kommentarer om att han känner frustration över att inte få "cred" för sin blogg känns igen från Lassbos intervju (om jag minns rätt). Om intervjun är riktig besvaras frågan om TN:s ålder, delvis i alla fall. Han (jo det måste vara en han) menar att han kan tänka sig att "komma ut" när han fått en "trygg anställning". Det tyder, enligt vad jag tror, på att han suttit ting för några år sedan (kanske när han började skriva bloggen), och att han nu har en tidsbegränsad anställning. Mao han "hankar sig fram" på arbetsmarknaden. Således gissar jag att han är typ 27 år. Han var säkert 25 när han började skriva (som det står på bloggen). Mot detta talar iofs att han inte vågar bli intervjuad i city.. "inne i stan springer så många jurister", en ung oerfaren jurist torde kanske inte vara så värst igenkänd bland juristerna i stan.. men vad vet jag.

Ni som påstår er vara gamla domaruvar och som förfasar er över dåliga notarier, har ni prövat med att rakt ut tala med notarierna om vad ni förväntar er av dem? Min erfarenhet från tinget var att man som notarie fick bli någon form av amatörpsykolog för att se om domarna var nöjda eller inte med det man presterat. Vi hade också en notarie på tingsrätten som domarna inte var riktigt nöjda med. Tro inte att de visade det på annat sätt än de vanliga kriarättningarna och lätta antydanden. Ingen domare satte sig ned med vederbörande och talade om vad som behövde ändras. Istället sänkte de notarien brutalt vid betygsättningen. Jag är fullständigt övertygad om att många av de som av rådmännen kategoriseras som dåliga notarier snabbt skulle kunna räddas om någon bara tog sig tiden att sätta sig ned med notarien och på ett snällt sätt i klartext förklarar vad det är som inte riktigt fungerar. Istället beklagar man sig mellan skål och vägg (nu tydligen också på denna kommentarsida), och sänker sedan notarien vid betygsättningen. Man är grön som notarie, och har man kommit in snett i hur domstolsarbete fungerar är det inte så lätt att komma in i det om inte någon faktiskt tar sig tiden att leda en rätt igen.

Det bör tilläggas att vi notariekollegor tyckte att notarien i fråga var en jätteduktig jurist.

Konrad: Jag håller helt med dig om att många domare är genomusla på att lämna konstruktiv kritik. Det är faktiskt ruttet att först vid betygsättningen låta notarien veta hur h*n ligger till. På mitt jobb har vi utvecklingssamtal flera gånger under notariens tjänstgöringstid och brukar då försöka lämna både positiva och negativa synpunkter. Men jag vet att detta inte är regel. Jag har ett par kompisar, utmärkta jurister båda, som först i betyget fick veta att de ansågs mycket slarviga och följaktligen fick 3:or. Inte så kul. Hade någon påtalat det i tid och med lite emfas, så hade de sannolikt skärpt sig. (Nu skall väl sägas att de har klarat sig mkt bra ändå, så att ingen tror att man behöver ta livet av sig för en 3:a i notariebetyget.)/RF

Det här var värre än en trea, men även min exempelnotarie har klarat sig utmärkt. Men det blir jäkligt mycket svårare att få ett jobb i lågkonjunktur om domarna sänkt en, framförallt om man "bara" hade betyg till obygdens tingsrätt.

I intervjun referas ju till anonymous lawyer-bloggen. har inte sett den förut men den är ju ungefär 10 ggr så rolig som den här har varit senaste kvartalet.

Konrad: Kul att det gick bra för din notariekollega trots allt! Men visst kan dåliga notariebetyg skapa problem i värsta fall.

Hej,

Läser i slutet av juristutbildningen och undrar lite om notariebetygen.
Vad är det sämsta notariebetyg ni känner till? (Som fortfarande är godkänt.) Hur "brutala" är de i det skriftliga omdömet? Är ett dåligt vitsord lika med avsaknaden av positiva omdömen eller skriver de rent ut att notarien ifråga är "oduglig"?

Är chefsutbildning och kompetensutveckling i ledingspedagogiska frågor något helt okänt inom Sveriges domstolar? Man får lätt det intrycket...verkar likna det jag själv upplevde under min värnplikt. Organisationen och "företagskulturen" verkar vara i skriande behov av förändring. Talas det om medarbetare över huvud taget????

Jag råkade också ut för en 3 utan varning innan. Har fått bra jobb ändå, men jag blir förbannad bara av att se att en fiskal skriver inlägg här. -Dra åt helvete road fiskal! vad kan jag göra för att du inte längre skall vara road din mänskliga spya! -Samma gäller rådmännen!!! jo jag är bitter.

Ang. notariebetyg: Är det inte så att 3 är medelbetyg? Skall man ha bättre än 3 bör man väl vara bättre än genomsnittet?

Så är det inte. Bra att du är exrådman men du är ett jävla as ändå!

Efter ytterligare en hård dag på arbetet dristar jag mig till att hålla med Konrad om sänkta notarier. Det var typiskt även för min tid att man fick gissa sig till vilken uppfattning som rådmännen hade om notarien. Därvid var notariens prestationer av underordnad betydelse. Viktigt var bedömningen av vederbörandes lämplighet för domarbanan, med vilket avsgås egenskaper som inte riktigt gick att kvantifiera, men som kanske bäst uttrycktes i termer såsom "smidighet", på ren svenska "rövslickeri". Därav att vi vid anställningen av unga biträdande jurister tar notariebetygen med inte särskilt stor allvar. Strålande notariebetyg behöver inte nödvändigtvis vara till fördel för vederbörande. Men sedan brukar vi få fullt sjå med att plocka ur vederbörande f.d, notarie de värsta olaterna som han lagt till sig med på tingsrätten.

Kan man kalla alla domare för "jävla as" och "mänskliga spya" för att man fick en oförtjänt 3:a och kanske blev svinigt behandlad av ETT FÅTAL domare?

Då kan jag ju kalla alla läkare för svin om jag skulle bli vedervärdigt bemött av några stycken vid t.ex. en olycka.

Märkligt resonemang tycker jag. MEN har du träffat 90% av domarkåren, eller mer, så tar jag tillbaka det jag nyss skrivit.

Vad ingår i vittnesersättning? Är det bara inkomstbortfall och resekostnader? Eller sammanfattas det som "utgifter i samband med vittnesavläggande"?

.

Tar min Jur Kand nu om några månader. Den här sidan har för evigt slagit alla eventuella planer på att sitta ting ur mitt sinne, trots att betygen räcker. Och då ryker ju också några yrken som skulle kunna vara roliga (t.ex. åklagare). Jag har några kompisar som kommit in på sina drömjobb i den privata sektorn (stora byråer) och vips så jobbar dom i snitt 60 timmar i veckan.

Eftersom jag har 2 barn som jag gärna vill träffa ibland och eftersom jag har ett principiellt problem med att ha samma timlön som en Hemglass-chaufför efter mina studier så undrar jag lite stillsamt (och jag fruktar att det här kommer bli en retorisk fråga): Var finns det jobb inom juristsvängen för en ung man som sätter ett väl utfört och betydelsefullt arbete högt MEN som inte vill göra jobbet till en identitet ELLER tillbringa år i organisationer med en organisation och personalpolitik som dinosaurierna hade skämts för? Finns det inga små, trevliga och duktiga byråer kvar; arbetsplatser med ett "normalt" företagsklimat?

För övrigt anser jag att domstolsväsendet bör reformeras.

Håhåjaja - Va är det för jävla inställning, innan du betalat tillbaka ditt CSN-lån kan du inte löka, den som är satt i skuld är inte fri. När du gjort det kan du bli kommunjurist eller jobba på fonus om du känner att du vill bo med din lilla familj i en två i Hökarängen.

Sossesverige är ett minne blott, arbete kommer att löna sig och lättjan och slöheten skall besegras. Hata de lata!

Hoppsan! Nu finns det ingen som känner mig som tycker jag är lat iofs. Jag har eget företag plus jobbar >halvtid under studierna. Men det kan ju inte du veta... Jag tycker också att det skall löna sig att arbeta. Framför allt med kvalificerade saker som man, som du betonar, har CSN-lån för. Du slår undan benen för ditt eget resonemang. Arbete skall löna sig, jag håller med (jag är inte sosse). Det är ju precis det som är problemet när du tillbringar halva din arbetstid med obetald övertid.

Ett litet exempel: en bitis på en byrå som har 25' i månaden och jobbar 240 timmar per månad (någon på Mannheimer eller Vinge som tycker detta är orealistiskt?) har 108 kr/h i lön. Jag har på mitt, HELT okvalificerade extrajobb 232 kr/h. Hur var det nu med att arbete lönade sig??

Jag säger inte att du har fel, jag håller med dig. Men du försvarar en arbetsmarknad som inte motsvarar dina preferenser.

För att föregå ett uppenbart mothugg: mitt extrajobb är 100% vita pengar.

För övrigt anser jag att domstolsväsendet bör reformeras.

Håhåjaja - Att en bitis har 25 lax i månaden första året tycker jag inte är så orealistiskt med tanke på vad en sådan färsking kan leverera. När bitisen blivit varm i kläderna efter några år har dessutom lönen kommit upp i bra nivå. Inget kommer gratis och bara för att man har en jur kand betyder inte att man skall tjäna storkovan men en gång.

Nej, det kan man inte. Det förstår jag. Alla yrken som är någorlunda kvalificerade idag har en uppstartsträcka. Jag tycker att 25' är en helt ok lön för en bitis, om det hade varit för 40h/vecka vilket det aldrig är.

Du sätter uppenbarligen karriären högt, och jag respekterar det. Jag förstår din initiala reaktion. Vi lever i ett land där det är fult att vara framåt och karriärshungrig. Oroa dig inte, jag är inte sådan. Alla har olika behov, somliga når tillfredsställelse i arbetet, andra inte. Av två ytterligheter är ju den överambitiöse att föredra framför den late.

För tydlighets skull: Det arbetsliv jag ser framför mig är heltid, med inslag av övertid i perioder. Om du tycker det är att vara lat så har vi olika uppfattning om den saken.

Min poäng är att juristkarriären i högre grad än de flesta andra yrken är beroende av någon form av kall eller annan drivkraft, utöver lön, som krävs för att man skall köpa villkoren på många arbetsplatser idag. De två exempel vi pratat om här är Tings/Domar-banan och affärsbyrå. Å ena sidan har vi ett gammalt, byråkratiskt och hierarkiskt system, och å andra sidan konsultbyrå hysterin (som iofs råder inom andra områden än juridiken).

Jag menar helt enkelt att det inte finns något motsatsförhållande mellan att vara duktig jurist och att "bara" jobba heltid. Tyvärr delar större delan av arbetsmarknaden inte min åsikt. För mig är det ett problem.

Jag har nästan sedan den här bloggen startade sett det som mitt kall att upplysa folk om att det finns en stor mängd juristyrken där man jobbar normalt och ändå har en helt OK lön (även om den ligger under affärsbyrålön). Jobbar du på organisationer, statliga verk, åklageriet, kommuner (kommunjurister tjänar verkligen inte dåligt, du oinsatte anonyme ovan), KFM, länsstyrelser (även om den sistnämnda arbetsgivaren har lite väl låga löner) så har du ett helt normalt yrkesliv att se fram emot, fullt jämförbart med civilingenjörer eller liknande. Problemet är att vägen till dessa yrken oftast går genom tingstjänstgöring och för vissa även en sväng på byrå alternativt domarbanan. Vill du ha en mer normal notarietillvaro, välj länsrätt. Där är 40-timmarsvecka regel. Du kommer att få det enklare att komma in på förvaltningsmyndigheter, men däremot blir det betydligt svårare att komma in på åklageriet (vilket du ju ville). Annars; bit ihop. Två år är inte så lång tid som man tror när man börjar.

Trevligt med en sund åsikt och vänlig ton för en gång skull.

/Ella

Precis vad jag tänkte, skönt att det verkar finnas några normala jurister.

Fast det där med länsrätt beror ju på var man hamnar... På länsrätten här tvärs över jobbar notarierna mycket mer än 40 timmar, för att inte tala om fiskalerna som sliter som djur. Helgtjänstgöring är mer regel än undantag...

Håhåjaja => (samme anonyme) I motsats till vad du och Konrad tror så har jag aktivt valt att inte arbeta på någon av drakarna, just på grund av att jag värdesätter fritid och familj något högre nu än vad jag gjorde när jag började jobba. Likväl tycker jag att de löner som kan uppnås på drakarna inte är motiverade utan att man jobbar på det sätt som de gör.

Det jag vänder mig emot är att ganska många nyutexaminerade födda på 80-talet verkar leva i tron att man är värd en hög lön bara för att man är jurist utan att man beöver slita. Jag tycker att det är en synnerligen skev inställning.

Om man väljer att slita hund som biträdande jurist 60-80 timmarsveckor är man värd respekt, lika så om man väljer att jobba kortare veckor och är medveten om att man får lägre lön. De som tror att man kan jobba korta veckor och tjäna storkovan saknar verklighetsuppfattning.

Senaste anonyme (skaffa nick, det blir så mycket enklare då), mitt svar var i första hand menat till den anonyme som skrev såhär:

"Håhåjaja - Va är det för jävla inställning, innan du betalat tillbaka ditt CSN-lån kan du inte löka, den som är satt i skuld är inte fri. När du gjort det kan du bli kommunjurist eller jobba på fonus om du känner att du vill bo med din lilla familj i en två i Hökarängen.

Sossesverige är ett minne blott, arbete kommer att löna sig och lättjan och slöheten skall besegras. Hata de lata!"

I övrigt är vi helt överens. Jag har ingen större sympati för de byråslavar som på fester konstant gnäller över sin arbetsbörda och de dryga delägarna, för att i nästa andetag när man föreslår att de skall byta jobb till något mindre ansträngande uppbragt svarar "men jag vill inte gå ner i lön". Man kan inte både ha kakan och äta upp den.

Hej igen! Tack Konrad för dom uppmuntrande orden. Och du anonyme... Jag vet att du bara till del argumenterar med mig, men att du också uttrycker en mer allmän åsikt, precis som jag. Det är få förunnat att tjäna storkovan utan att behöva slita, det är sant. Vi är 100% om det du säger i ditt sista stycke, även om jag hoppas att du inte funnit stöd för att jag är av den uppfattningen som du beskriver. Jag vill inte tjäna storkovan (och jag är inte född på 80-talet heller). Arbetsmarknaden ser ju emmellertid inte ut som du beskriver (på många håll). Jag kan som bitis inte välja att jobba mindre, med lägre lön. Då får jag inte jobbet.

Arbetssökande som vill syssla med ombudsjuridik tvingas att gå i denna fålla, som inte har med kompetens att göra, utan livsstil och i viss mån ålder. Samhället förändras, fler och fler värderar annat, och jag tror att mycket kompetens går förkorad på det här sättet. Konsultbrancshen har länge exploaterat unga osäkra ambitiösa människor på det här sättet som sker idag. Konsultfirman McKinsey kallar denna personalkategori för "Insecure Overachievers".

Strunt samma. En del åsikter delar vi, andra inte. Ville bara vädra lite funderingar. Tack för tips, stöd och motargument. Lycka till!

Jag tycker om mitt arbete. Jag stannar garna till atta-nio pa kvallen trots att det ar slackt da.

Nar jag kommer hem brukar min flickvan klaga pa att jag laser for sent, for hon lagger sig redan 2300h och jag lagger mig med henne men laser till 2400h. Min favoritlektyr ar Internationell ratt, samt memoirer och biografier over doda framgangsrika manniskor.

Jag stiger upp sju och ser fram emot att fa komma till jobbet.

Tre till fyra kvallar i veckan tar jag ett par ol med mina vanner och polare och da kommer jag hem lite senare, runt 2200-2300h snaret.

En-tre ganger i veckan springer jag mellan tre och tio kilometer for att slappna av.

Jag har ett bra forhallande med min chef: vi lamnar varandra i fred. Han sager vad han behover och jag levererar - i tid eller otid. Hur det ser ut med resten bryr vi oss inte om. Det gar bra anda.

Ar jag en Insecure Overachiever?

Hehe,kanske det... Jag vill bara poängtera att jag inte dömer någon. Min poäng har varit att branschen är strömlinjeformad för en viss typ av människor (såna som du). Jag personligen gillar arbetsuppgifterna, men inte arbetsmiljön. Jag tycker det är tråkigt, och framför allt onödigt eftersom jag vet att jag hade gjort ett bra jobb.

Formuleringen är inte min. Jag tog upp den för att visa vilken "uppskattning" vissa företag konsultbranschen visar för dom som jobbar hårdast, inte för att smutskasta bitisar. Den kommer från ett internmail som läckte ut (dom pratade om sina egna anställda).

Om du trivs med din situation och med ditt jobb så ska du inte på något sätt känna någon skam för det, det är inte min mening. Gratulerar att du hittat rätt! Det är INTE fult att vilja jobba mycket (mer än heltid), men alla vill inte det. Det är tråkigt att den omständigheten skall skära av vissa yrken, thats it. Peace out.

Håhåjaja, jag håller helt med dig i det du skriver om att vissa yrken är uteslutna för oss som inte vill jobba häcken av oss. Jag tycker också om att arbeta med juridik, och känner inte att jag har valt fel utbildning, men jag uppskattar inte kulturen i domstolsvärlden och på byråerna. Jag känner också flera som tycker likadant. Men synonymt i vår bransch är med duktig jurist menas den som orkar jobba sexton timmar om dygnet, inte den som de facto är bra på juridisk problemlösning. Detta är en attityd som grundläggs redan på tinget; på många tingsrätter får den notarie som skriver flest domar åt sin rotelinnehavare så att denne slipper jobba bäst betyg, inte den som lägger sig på en 40-timmarsvecka men då i och för sig presterar bra.

Insecure underachiever, det är mumma det.

HA! För att bli lite konkret då... Konrad, du verkar vara på samma spår och X år framför mig i karriären. Jag skulle vilja syssla med civilrättslig ombudsjuridik i privata sektorn med (huvudsakligen) 40 timmars arbetsvecka. Är det bara att lägga ner den idén?

Burp: I ett sådant här sammanhang tar jag mig friheten att inleda meningar hur f-n jag vill. Även med ordet "och". Det är sjukt töntigt att kommentera en sådan sak för att jag dristade mig att påpeka att jag har jobbat i några år mer än notarierna.

Bort med rådmän, fiskaler och lagmän: ??? Om du är så bitter att du verkligen är beredd att avfärda hela yrkeskårer som vandrade spyor (eller vad det nu var) pga. dina egna kassa betyg borde du uppsöka professionell hjälp. Snart kommer du att vara en sån som drar runt på stan och pratar för dig själv. /RF

Ja du. Om dina uttalanden om rådmän och fiskaler avspeglar din allmänna personlighet och syn på dem som inte tycker du är guds gåva så förstår jag att du inte var så poppis på tinget.

Tror att arbete i organisation, framförallt arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation där du sysslar med arbetsrätt, kan ge dig det du vill. Likaså har de större kommunerna kommunjurister som processar åt dem. Arbetsrättsjobb tror jag man kan få med arbetsrättsinriktning på examen och tingsmeritering, medan kommunjurister som skall processa åt kommunen brukar ha ytterligare arbetslivserfarenhet på byrå innan de anställs. Nu känner jag inte någon jurist på arbetstagar/arbetsgivarorganisation särskilt nära, så mina slutsatser om att det är ett särdeles schysst kneg får du ta med en nypa salt.

Glöm 40-timmars arbetsvecka inom ombudsjuridiken, undantaget humanjuridiken. Skälet för detta är att inom civilrätten gäller devisen: if you can´t outsmart them, outwork them. Det vill säga att inom civilrätten uppnår man ofta bättre resultat ju mer jobb man lägger ner på fallet, upp till en viss gräns naturligtvis och efter en omvänt logaritmisk skala. Inom humanjuridiken kan man oftast inte påverka fallet särksilt mycket oavsett hur mycket tid man lägger ner. Därav t.ex. att brottmålstaxan funkar rätt bra trots allt.

Måhända är det detta som gör att åklagare får spela innebandy på arbetstid (he-he).

En kvinnlig fiskal här hos oss (på överrätt)fick sjukt bra betyg trots att hon höll på devisen att endast jobba mellan 8 och 17. Fast då jobbade hon verkligen sina åtta timmar, inget surfande och onödigt långa kafferaster där inte. Hon ägnade sig heller inte åt något rövslickeri utan sade exakt vad hon tyckte även till de mest konservativa och inbitna rådmännen. Vi var många som nästan svimmade vid såna tilltag och tänkte att hon nu satt sin sista potatis... Men hon fick de bästa betyg man kan få och högste chefen berömde henne för att hon vågar stå upp för sina åsikter.

Hon är numera min musa, mitt hopp till att även jurister kan ha ett liv vid sidan av jobbet!

Och ärligt talat, hur många rådmån är här efter klockan 17 och kan se vilka notarier/fiskaler som är på plats??

Det finns bra tingsrätter, men enligt min uppfattning tillhör de undantagen. Sitter man på en tingsrätt där rotelinnehavaren tycker att man dels skall vara beredningsjurist, dels skriva alla rådmannens domar för att få bra betyg kan man inte ha 40-timmarsvecka.

Sedan har du helt rätt i att en dag som denna, när man går in i ett meningsutbyte på internet, så är man ju inte hundraprocentigt effektiv de där åtta timmarna. Jag brukar dock jobba en extra timme de dagar jag varit ofokuserad på grund av mycket internetbesök...

En nyfiken fråga med anledning av diskussionen om internet på arbetstid: Finns det någon koll inom offentlig sektor på hur mycket man surfar och, särskilt, var man surfar? På åtminstone vår byrå gäller att "gör vad du vill, ingen kollar, men gunåde den som fakturerar dåligt (=låter surfandet inverka på prestationen) eller den som surfar på olämpliga platser. Att sedan alla sitter och - mot bättre vetande - låter förstå, att p-surfning, det sysslar man minsann inte med, behöver väl knappast nämnas.

Delägarn: stickprov. Allt registreras och kan tas fram.

DV loggar stenhårt på det mesta... Dock inte på denna sida så här kan man surfa hur mycket man vill :)Vi har dessutom på heder och samvete underteckant ett tvivelaktigt dokument där vi lovar att endast använda internet i arbetssyfte... Yeah right!

Ovan anonym: frågan blir då följaktligen vad som anses vara "i arbetssyfte". Kan ju tolkas ganska extensivt...

Ja, det är bland annat därför som dokumentet vi skrivit under benämns "tvivelaktigt"... vi tolkar det riktigt brett!

Och glöm inte att en vacker dag, eller när ni minst anar det, så kan en journalist komma in och begära ut var ni har surfat och i vilken utsträckning också.

Snott från Expressen:

Den misstänkte lade av en rejäl brakare i den brittiska domstolen.
Då ilsknade domaren till och kastade Joseph Wildly i fängelse - utan rättegång.

Joseph Wildly skrattade högljutt tillsammans med sina medåtalade, efter att han hade släppt sin stinkbomb i domstolen i Blackpool.
Domare Simon Bridge var inte lika road och när Wildly vägrade be om ursäkt för sitt uppträdande fick han kyla ner sig i en cell i 90 minuter.

"Vägrade be om ursäkt"
- Han skrattade i domstolen, det är därför han anklagades för domstolstrot. Det var för att han avbröt förhandlingarna genom att skratta och sen vägrade att be om ursäkt, säger en taleskvinna för domstolen till AFP.
Rättegången återupptogs med att Wildly bad om ursäkt. Sedan förklarade han sig oskyldig till häleri och rättegångsförhandlingen sköts fram till ett senare tillfälle.

Jag måste säga att rådmän, fiskaler och lagmän suger pung!!! Det där med "olämplig för hovrätt" med efterföljande sågning utan att någon brytt sig om att säga till personen ifråga under tjänstgöringen gör mig heligt förbannad!!

För att inte tala om vad som vägs in begreppet "lämplig för hovrätt".

Beter sig någon annan yrkesgrupp lika illa på sin arbetsplats (räkna ej in vissa delägare då)?

Gänget (domare, fiskaler mfl) är inte berättigade till människovärde. Det enda som kan ursäkta dem är systemet men det räcker inte -uppenbarligen verkar principen att de värsta och jävligaste personerna når längst inom domstolsväsendet (precis samma princip som vilka som hade högst överlevnadschanser bland koncentrationsläger fångar). Ena riktiga äckel som skall avgöra tvister alltså!

En stilla undran: med alla andra variabler konstanta, skulle en manlig notarie få samma toppbetyg som den duktiga kvinnliga notarien ovan (2006-okt-10 @ 14:21:22)? Jag misstänker starkt att han inte skulle få det. Hans beteende skulle nog snarare sticka i ögonen och betraktas som överlägset uppmofsigt snarare än modigt. I dag skall man vara ung, kvinna och välutbildad. Då är det ingen som kommer åt en.

Sten Sture: jag tror att du är något på spåren här. Särskilt söta flickor kan nog locka fram ett bättre betyg från en gubbsjuk domare. Visserligen finns det domare som spelar på andra planhalvan, men de är i minoritet. Skulle tro att detta gäller även på andra arbetsplatser, där gubbväldet råder.

Om man nu inte skulle få nån feedback av rotelinnehavaren så kan man väl, efter man arbetat ett tag, fråga hur densamma tycker att det går? Eller blir man lynchad då?

Har jag missat nåt?

jorå, och så finns det ju en del som känner sig lite hotad av de unga, duktiga och välutbildade söta flickorna... Men till dessa hör väl inte du Ö?

"hotade" skulle det givetvis vara...

Å andra sidan finns det ju bevisligen många arbetsgivare som värderar unga, välutbildade, kvinnor lägre.

Kvinnor inom juristyrken har ju i regel lägre löner än de män som gör samma jobb. Tittar man på statistiken skiljer det genomsnittligen en hel del, det beklagar jag som kille.

Ung, kvinna och välutbildad: nej, kan inte säga att jag direkt känner mig hotad av mig själv. Kan dock bli lite rädd för mig själv ibland, men det är ju en annan femma.

Ö:Inte helt sällan är unga välutbildade kvinnor sina egna (och sina medsystrars) värsta kritiker. Mönster av att yngre kvinnor "håller ner" varandra kanske bottnr i att det sällan finns plats (e.g. ges plats av gubbsen) för mer än en sådan; som ett alibi för att "hö, hö, nog har vi det jämställt och fint på den här arbetsplatsen, titta bara på X"

Ung, kvinna och...: men visst måste du hålla med om att ju sötare och oskyldigare de verkar, desto större företräde ges.

Ö: Alldeles. Det verkar ju förståss riskfritt att släppa fram ett så vänt väsen som möjligt som nämnda alibi...

Förresten är jag inte särskilt ung längre! Men bland idel 55-60 åriga män känner jag mig fortfarande som en ung flicka ibland...

Jag skulle säga att det mer beror på språkbruk, klädsel, var man är uppväxt o.s.v. om man ska bli anställd. Fördomar om folk ur fel sociala kretsar(läs: invandrare, fattiga) är nog ännu mer utspridda i högre utbildad kretsar än om kvinnor, det är mycket lättar om man blir granskad att bortförklara att man inte har några invandarare än att bortförklara att man inte har några kvinnor.

Jag skulle säga att det mer beror på språkbruk, klädsel, var man är uppväxt o.s.v. om man ska bli anställd. Fördomar om folk ur fel sociala kretsar(läs: invandrare, fattiga) är nog ännu mer utspridda i högre utbildad kretsar än om kvinnor, det är mycket lättar om man blir granskad att bortförklara att man inte har några invandarare än att bortförklara att man inte har några kvinnor.

Kan det inte var väldigt charmigt med en fattig flicka som klipper med ögonen?

... och som dessutom har en charmig brytning, eller ännu hellre ett ovårdat, icke accepterat språkbruk (tänk Pygmalion...)

men allt bygger på att tjejen ifråga ändå ska titta lite blygt, som att hon inte är medveten om vad hon gör med männen... Typ nån liten brutta från Värnamo eller liknande håla, med en lantlig approach.

Sen finns det ju faktiskt arbetsgivare som är intresserade av att få de bästa medarbetarna och anställer efter kompetens och social förmåga.

EW: problemet är väl att ingen någonsin kan vara objektiv. Inte ens jag.

Är det OK att titulera rådisar för "HORA" alternativt "bordellrunkare"?

Jämför även superlativen ovan.

Eders,

Putte

Putte: ?

tsss... det är för många här som missar skönheten i dagboken, skit i era juridiska termer och bara njut!

Sten Sture, Ö och andra mossiga människor: Den kvinnan jag skrev om i inlägget(2006-okt-10 @ 14:21:22) har verkligen inte fått sina betyg för nåt blinkande med ögonen eller för att hon är extremt snygg. Hon ser ut som alla andra...(och vem fasen så någt om ung??)
Och om man nu ska jämföra med andra fiskaler: en annan fiskal fick ungefär samtidigt sämre betyg trots att hon jobbade hela kvällarna och klippte med ögonen. Jag jobbar på en stooooooooooor överrätt och alltså är det inte EN domare som ger omdömen och sätter betyg utan flera. De manliga fiskalerna har precis som de kvinnliga fått varierande betyg.

Och visst, jag tror också att man kan få bättre omdömen om man faller domarna i smaken (det gäller faktiskt både manliga OCH kvinnliga domare) och just därför blev jag så jäkla glad att man även kan få bäst betyg trots att man framstår som uppstudsig!

Putte, din lilla räv! Misstänker att du sitter och läser innantill på ett fax... Eller , hemska tanke, är det du som förärat oss ett fax med dessa icke-rumsrena uttryck?? :)

Kännedom om vissa fax vitsordas.

Varför skulle min kommentar vara mossig (jag antar att du menade kommentaren och inte Sten Sture). Jag skrev aldrig något om blinkande med ögonen eller extrem snygghet. Jag skrev "alla andra variabler konstanta". Och "ung" förresten: vi talar ju om notariebetyg, yngre än notarie kan man väl knappast vara i domarbanan (oberoende av faktisk ålder). Majoriteten av alla notarier är 25-30, med några överliggare och byta-karriärare som undantag. De värsta jag har hört talas om var en präst i 50-årsåldern. Var tom. äldre än en av rådmännen...

Johnny Steele - Nä. Det finns inte några fördomar att tala om vad gäller kvinnor och/eller invandrare vad gäller anställningsförfarandet för åtminstone arbete som biträdande jurist vid en firma. Det är faktiskt ett förvånandsvärt meritokratiskt tillsättande av tjänster. Betyg, språkkunskaper, annan utbildning och ting är det som värderas då man söker ett bitris jobb. Kön och etnicitet skulle jag vilja påstå helt saknar en självständig betydelse.

Att personer med invandrarbakgrund inte alltid anställs (kvinnor anställs det gott om till bitris jobb, förmodligen minst lika många som män) beror i så fall på bristande betyg (som kan härledas uppväxten i en social klass där studier inte anses viktiga på samma sätt som hos andra samhällsklasser) samt språkproblem (som kan bottna i en icke-svenskspråkig uppväxt som påverkar dels betygen, dels språkkunskaperna). Juridiska firmor kan inte ändra på sina anställningskrav p.g.a. att det är fråga om ett serviceyrke. Man har de krav man har och de individer som motsvarar kraven anställs.

Att kvinnor, personer med invandrarbakgrund samt etniskt svenska män ur arbetar- och undre medelklass kanske inte blir delägare i samma utsträckning beror dels på att kvinnor väljer (d.v.s. prioriterar annat) att inte satsa på detta samt att de två övriga kategorierna generellt inte har samma kontaktnät i det övriga samhället (d.v.s. ett kontaktnät som kan dra in uppdrag till firman) som övre medelklass och adeln har. Men, på samma sätt där är det fråga om meritokrati och resultat. Om du, trots din sociala bakgrund, kan skapa ett värdefullt kontaktnät och genom detta drar in mer arbete till en firma än du tar ut är chanserna goda för ett delägarskap.

Om den ekonomiska mannen existerar på någon plats överhuvudtaget så är det inom den affärsjuridiska världen. Man må tycka vad man vill om de strukturer som finns, men dessa strukturer är uppbyggda efter ekonomiska realiteter och är således sunda strukturer ur ett samhällsperspektiv.

Sten Sture, finns det enligt dig en övre åldersgräns för att påbörja juridikstudier?

Frågan är inte på något sätt kopplat till ovan diskussion utan ställd av renaste intresse.

Kort svar: Nej. Onödigt långt svar: Har man högt ställda karriärmål med fina titlar inom traditionellt sett renodlade juristyrken bör man troligen se till att vara färdig jur kand före 30, helst kring 25.

Qq: de bästa bitrisarna är de som inte hunnit fylla 25. De är formbara som fan; man kan få dem att göra precis som man vill.

Nja, det har nog inte så mycket med ålder som brist på erfaranhet och hemmafront att göra. Även under-25-åringar som istället för att röka på och knulla runt i 5-6 år i Lund eller Uppsala skaffat barn som 20 åring, tokpluggat vid sidan av ta-hand-om-barn-andet och sätter dem på dagis i samband med examen och ting blir troligen bra bitrisar, men av andra anledningar. De förlorar kanske iof i längden på att ingen vågar säga emot de unga välutbildade kvinnor som valde den förra vägen och ändå kräver att få vara hemma med barnen utan att det skall påverka deras karriären på byrån.

Det är pga avsaknaden av erfarenhet och därmed referensramar som gör dem så bra bitrisar, iaf i delägarnas ögon. De vet inte bättre, och vågar alltså inte sätta upp sig mot delägarna. Detta medför sophämtar-lön och noll självrespekt. Jävligt jobbigt!

Sten Sture: Tack för alla svar, korta som långa.

Sten Stig - Nja. Sätta sig upp och sätta sig upp. Jag menar, det finns inte någon anledning att sätta sig upp mot en firmas delägare. Själva premissen då man påbörjar ett arbete som bitris är ju trots allt att man tar på sig att arbeta som en underhuggare med främst juridiska frågor. Accepterar man inte själva grundpremissen bör man nog inte ens söka jobbet från första början. Jag har svårt att tycka synd om personer som med öppna ögon går in i ett arbete och därefter klagar på vad man gett sig in i.

Samma sak med notarietjänsten egentligen. Man vet redan innan att arbetet till stor del kommer att vara relativt okvalificerat. Vidare är det rådmän/fiskaler som undertecknar domar etc. (m.a.o. det är dom som ytterst är ansvarig för produkten) vilket medför att man i sig inte kan ha några synpunkter på rättningar av protokoll etc.

Dock, skillanden mellan en notarie och en bitris är anställningsavtalet. Om staten stiftar lagar och ingår avtal får den fanemej följa sina egna lagar och sina egna avtal, d.v.s. det är 40 h/vecka som gäller. Det finns inte någon anledning att slita i onödan då man inte får någon tacksamhet för detta. I det privata följer en oreglerad arbetstid av själva anställningsavtalet och ett gott arbete kan kanske belönas med t.ex. en bonus. Man vet vad man ger sig in i då man skriver på anställningsavtalet. Sen är det bara att gilla läget.

För att återknyta till det jag skrev ovan och då lägga in en brasklapp. Oavsett hur frivilligt ett val är skall man givetvis inte uppskatta eller belöna dumhet. För mig är det vad TN bloggen handlar om. Om den inneboende och till synes gränslösa dumhet som genomsyrar domstolsväsendet och de domare man stöter på som notarie.

Visst är det så Stockholmsnotarien. Dessutom är man ju i princip tvingad att sitta ting, om man vill ha ett någorlunda intressant juristyrke, medan ingen tvingar en att börja på en affärsjuridisk byrå. Detta, plus löneläget på byråer, gör att jag har svårt att tycka synd om de byråslavar som beklagar sig.

Är det inte typiskt att när notarien tycker att en kvinna som (antagligen) är äldre än honom är "hysterisk", så är det för att hon har fått för lite k-k? Männens uppfattning om det egna organets betydelse upphör aldrig att förvåna mig...

Abel: överskattning var ordet! Jag slutar aldrig att förvånas. Säger man att någonsin att en man har fått för lite f-a?

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Skulle inte den som gjort de där 30 + inläggen här ovanför kunna berätta var h*n jobbar? Jag vill veta vad man gör om man får såna uppenbara sysselsättningsproblem, dit kanske man skulle söka som omväxling.

djurist: kanske någon uttråkad jur stud som egentligen borde tentaplugga?

I lördags redovisade Sydsvenska Dagbladet bloggen om Tingsnotarien som skulle bli bok. Kul tyckte jag och började läsa. Jag blev fast och biten så till den milda grad att jag nu efter några dagars intensivt läsande läst allt. Jag har haft tur eftersom jag just nu går på uppsägningstid och bara har denna och nästa dag kvar på min gamla arbetsplats. Tre månader är en lång tid och jag har fått höra ett och annat när personalen fått veta att jag slutar. Ungefär halva styrkan i produktion vill hänga med till mitt nya jobb och på kontorssidan är det inte bättre. Där är jag den 15 av 35 tjänstemän som slutar. Den 16:e går till sin nya arbetsplats till månadsskiftet med en löneökning på 75%. Behovet att röra på sig är fortfarande inte tömt utan det lär bli flera som flyttar på sig. Förhoppningsvis gör ledningen av företaget radikala förändringar för att få behålla den kompetens som faktiskt finns i huset, men jag tvivlar.

Tyvärr för tingsnotarien så kommer jag inte att önska mig boken i julklapp. Men den goda nyheten är att jag kommer att ge bort den till ett antal andra. Nu väntar vi med spänning på att boken blir film, sponsrad av Svenska Filminstitutet. Skulle tippa att Rolf Lassgård får spela Fetto och Mikael Persbrant Rassen. Hysteriska borde kunna vara den nyutnämde kulturministern Cecilia Stegö Chilò. Hon behöver nog inte agera alls utan kan vara precis som hon är idag. Järnladyn kanske kan vara Marianne Nivert. Jag hade gärnat betalat 85 kronor för att se dessa fyra bråka över finanserna kring frukostbullarna.

>>Konrad
Vilken trångsynt skattning av möjligheten till intressant jobb utan tingsmeritering! Jag har själv valt bort ting för ett intressant jobb inom finansbranchen och just inom denna, inom konsultbranschen, private equity, bolagsjuridik, försäkringsbranschen etc finns massor av schyssta jobb där inte tingsmeritering behöver bli avgörande vid anställning. Lägg till det att en hel del som anställs på byrå inte är tingsmeriterade.

Tingsmeritering upplevs dock som ett krav av många av de duktigaste studenterna och däri ligger den självuppfyllande profetian i att det krävs ting för att få ett intressant jobb.

Tingsmeritering ger absolut inga kunskaper som man har nytta av på en byrå, nåja, inte särskilt stor mäng i alla fall. Meriteringen får istället anses som en slags kvalitetsstämpel. Av denna anledning är meriteringen säkerligen inte nödvändig för att få ett bra jobb, men det underlättar nog.

Är det någon som vet vad advokaten i Sundsvall heter som är rätt kort, ser ut som TinTin och har glasögon? Kan inte komma på namnet, men duktig ska han vara!

--> Delägaren

Beror väl på vad man menar med "byrå". Jag sätter i alla fall inte byrå synonymt med affärsjuridik. Många advokater har en ansenlig del av sin arbetstid i domstolsprocesser, att då ha fått lära sig verksamheten och "koderna" från insidan bör rimligen kunna vara till stor nytta.

Den som inte vill jobba som TN kan istället söka jobb här:

tjänsteman: det låter ju fint och trevligt. Dock måste man jobba som notarie för att uppfylla kravet "Vi söker dig som har fullgjord assessorsutbildning." Eller har jag missat något?

tjänsteman - Haha! Där ser man värdet dels av att sitta ting, dels av att vara en smula uppmärksam. Notera stycket "(v)i söker dig som har fullgjord assessorsutbildning." Visst, man kan alltid söka. Men man kan nog anta att de genom denna mening indikerar att de vill åt en person som först suttit ting och därefter tagit sig igenom sina fyra år som fiskal (d.v.s. har fullgjord en assessorsutbildning). Hehe... Nåja.

Ah. Ö hann före där medan jag satt och plitade på mitt inlägg. Borde ha förstått att det var brådis att posta. Jurister dras ju till andras misstag på samma sätt som flugor dras till sockerbitar...

Sthlmsnotarien: och därmed är du också en fluga.

Jag undrar om det som tingsnotarie (vid tingsrätt)finns möjlighet att komma in i belastningsregistret och kolla upp ett par gamla "bekanta"... Jag har vissa misstankar om någon som jag skulle vilja få bekräftade, och känner en kille som sitter ting just nu. Kan jag be honom om denna tjänst eller kommer han att få ovett för det?

/P.

-> P. Om man definierar ovett som att han riskerar att åtalas för att han använder BR för egna syften och inte i tjänsten - ja, han kan få ovett.

jur stud: ovett?! Snälla du, du måste väl kunna hitta ett bättre ord än det. Men ja, självfallet är det som vardagslunkande åklagaren skriver; ge mig en god anledning till att han inte skulle råka jävligt illa ut.

--> Jur stud: Den lite krångligare, men betydligt lagligare vägen, är att ringa runt till alla tingsrätter i landet (alt en specifik om du vet var det hela borde ha hänt) och kolla om de har någon dom som inkluderar den du är nyfiken på. Måste ha personnummer för att det ska bli säkert men det får man ju genom skatteverkets personupplysning...

Jag undrade mest över om möjligheten fanns överhuvudtaget, eftersom man ju har tillgång till olika register, bl.a. belastningsregister... Hur skulle någon ens kunna få reda på att han kollat en viss person, om inte jag berättar, vilket jag förstås inte skulle göra. Men ok, jag har förstått att deft är olämpligt att be honom om detta.

/P.

Varje slagning i BR registreras och kan alltså kontrolleras i efterhand.

...och det går väl inte ens att slå i BR utan att man har ett aktuellt brottmål på vederbörande?

> Ny. Går går det. Åtminstone på en åklagarkammare kan man rent tekniskt kolla BR på vem man vill, men vi är bara tillåtna att göra det när vi bedriver en förundersökning.

Jur stud - Ring till de tingsrätter som har domsrätt i de områden där din bekant har bott. Uppge namn (eller ännu hellre personnummer) och du får besked. Du kan beställa domarna per post alt. gå in på tingsrätten och läsa dem.

Belastningsregistret är sekretesskyddat genom en särskild bestämmelse i SekrL. Man kan begära ut ett utdrag om sig själv, men inte på andra. Som notarie, vad du kan göra är att lägga upp ett nytt mål och där ange ett personnummer/namn och därefter printa ut ett belastningsregister. När du fått det, avslutar du målet och låter det glömmas bort. Möjligen kanske det kommer upp till ytan vid någon genomgång då akterna rensas tio år senare, men då är sekretessbrottet preskriberat.

Är det någon som vet vad advokaten i Sundsvall heter som är rätt kort, ser ut som TinTin och har glasögon? Kan inte komma på namnet, men duktig ska han vara!

Kiwi: nej, inte idag heller! Men du, idag har du ju iaf ett alias ; )

Kiwi: Har du testat sökfunktionen på Advokatsamfundets hemsida?

Och nej, jag menar inte att Advokatsamfundet har information om vilka medlemmar som ser ut som TinTin, men om man söker på "Sundsvall" och "advokat" så får man upp en lista på ca 25 namn. Och om man ser den så kanske man kommer på vad vb heter.

Då måte man ju ha lösenord?

Kiwi: Nej!

Dessutom kan du ju utesluta kvinnorna, och då är alternativen ännu färre. På vilket sätt är han duktig?

Goofy: smart sökfunktion, visste faktiskt inte om att den fanns. Dock var det synd att inga bilder var upplagda, hade sett fram emot att få leta efter en Tintin-lookalike...

Jag tror att det inte finns ett enda alternativ till den advokat som Kiwi syftar på.

Inte för att jag har tänkt på att han ska vara speciellt lik TinTin, men i jämförelse med de andra är han nog den som är mest lik. Min gissning är att den Kiwi frågar efter är Johan Sterner.

Ö: Om samfundet haft en bildbank hade det å andra sidan blivit väldigt många träffar om man sökt på "backslick"...

"Lätt till medelsvår ångest", lysande TN, lysande! Du är verkligen jurist ut i fingertopparna!

>>Goofy: Söker man på "rödnäst + lönnfet" kommer resterande upp...

Verkligheten överträffar dikten, igen:

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,907082,00.html

Delägarn: Bitrisar och advokater som inte suttit ting är i regel genomusla på processrätt.

Många Fjollträsksadvokater som inte deltar i förhandlingar så ofta måste man vanligen styra upp rejält då de tror att ny bevisning, nya grunder och nya yrkanden kan slängas fram när om helst, till och med i förhandlingens slutskede. Clowner!

Jag råder alla, om än de strävar efter att bli överdebiterande advokater, att sitta ting för att få någon som helst koll på processrätten.

--> Anton

Är det möjligtvis Ass-Anton som är tillbaka?
Välkommen i så fall! :)

Mitt ord är inte värt någonting

Jag väljer att skriva till direkt till er allihopa och tacka. Jag vill tacka alla som har hört av sig och stöttat mig. Blir man uthängd, känner man sig så lätt ensam. Så har det inte varit för mig och det är Er förtjänst.


Publicerad 13 Oktober 2006.

Jag vill skriva några rader om hur det känns inuti mig just nu. I går eftermiddag fick jag läsa tingsrättens dom efter den där omtalade krogkvällen i januari. Känslor av förvåning och till och med chock kom över mig. Jag känner mig kränkt, ledsen och arg. Jag känner sorg och bedrövelse men jag känner mig också full av tillförsikt över att högre instans kommer att betrakta saken annorlunda.

Det är många som berättat för mig om våldet på krogarna och hur vakter snackar ihop sig med varandra. Sedan följer skrämmande berättelser om hur offren fällts under förnedrande former i domstolen.

Jag har haft svårt att tro att det kan fungera så i Sverige. Att det inte ska gå att få rätt mot dörrvakter och jag trodde aldrig att det skulle hända mig.

Jag är ingen festprisse även om det händer att jag dricker alkohol ibland. Jag tycker inte om att förtroendevalda distanserar sig och sitter i slutna rum bevakade av säkerhetsvakter. Så kan och vill jag inte leva.

Jag brukar sällan gå ut i Stockholms uteliv. Men när jag nu gjorde det så fick jag och mitt sällskap en upplevelse vi aldrig glömmer. Vi fick entré till avgrunden den där kvällen. Vi SSUare som var ute var snarare väldigt tråkiga än bråkiga.

En ordningsvakt, tillsammans med kumpaner som höll fast, tog sig rätten att skrika djävla hora, fitta, sköka, slyna och kryddade detta med att slå min kropp gul och blå med järnbatong. Det var meningslöst att försöka freda sig. Situationen kändes overklig och smärtan av förnedring kändes till och med värre än de ursinnigt upprepade slagen med järnröret.

När polis kommer till platsen och slagen och förnedringen hastigt avbröts, så var vi alla naiva nog att tro att samhället skulle skydda.

Men så fungerar det inte. Det har jag nu fått lära mig den brutala vägen. Om jag höll tyst och inte anmälde vakten skulle jag få gå hem. När jag istället ville anmäla det jag varit med om blev jag hånad och gripen. Jag var dum nog att tro på rättssamhället. Jag var dum nog att anmäla vakten för hans aggressiva beteende.

I TV-soffan två dagar senare hör jag att vakten kryddat på sin berättelse från kvällen. Nu får jag höra att jag skulle sagt rasistiska ord.

Men jag tror på rättvisan och räknar med att åklagaren avfärdar vaktens hopdiktade historia. Särskilt lögnen om rasistiska ord. Men flera vänner från SSU hör av sig och varnar mig att det inte kommer att finnas en åklagare som vågar lägga ner någon åtalspunkt mot en politiker i ett så medialt uppmärksammat mål ett valår. Tvärtom kommer jag att få en hårdare behandling.

Trots att jag blivit varnad så känner jag mig hjälplös när det visar sig att åklagaren driver frågan vidare. Min anmälan mot vakten läggs ner.

Jag sover trots allt gott på natten. Jag tror nämligen att om vi bara berättar sanningen kommer rättvisan att segra. När jag går till rätten gör jag det med rak rygg. I efterhand inser jag att jag var mer än löjligt naiv. Nu vet jag att mitt ord inte är värt någonting.

Nu sitter jag här med en dom. Grundad på en hopdiktad och illa repeterad berättelse från ett antal vakter som är vana att framträda tillsammans efter slagsmål.

För mig handlar inte domen om att det är bevisat att jag sagt eller gjort något. Däremot har rätten i en situation där ord står mot ord valt att fullständigt köpa vaktens och hans kollegors berättelse. Det känns bedrövligt. Där ligger en sån ofattbar förnedring.

Många har tagit ställning mot min person. Jag har fått bli så mångas spottkopp. Jag har fortfarande vaktens hora, fitta, slyna ringande i öronen när jag sedan läser bloggare, krönikörer och ledarskribenter. Vissa tycks ta samma inställning som vakterna. Sänk människan så fort det går. En kör av tyckare som alla har det gemensamt att dom inte var med den aktuella kvällen har blivit en lynchmobb. Jag har fått höra att jag troligen har alkoholproblem, att jag är kvinna och borde veta min plats, att jag är en dålig förebild, att jag är fet, ful, sosse, omdömeslös, för kaxig och att jag borde veta bättre än att gå ut på lokal. Jag har fått läsa att jag som kvinna ska tänka på att jag ska bära ett foster. Vaktens misshandel och kränkning vältrades över på mig och blev helt och hållet mitt fel.

Jag förstår om alla SSUare tycker att allt det här är jobbigt. Jag vill från djupet av mitt hjärta be dig och organisationen jag älskar om ursäkt för det jobbiga vi alla utsatts för. Jag tar på mig den fulla
skulden för allt vi upplever.

För mig handlar det om heder. Därför är det självklart för mig att domen ska överklagas. Jag förstår nu att rätten inte är blind och rättvis när mitt ord bryts mot krogvaktens. Den erfarenheten är det viktigaste jag lärt mig av detta och denna förnedring som sker på våra krogar varje helg och sedan fortsätter i rättssalen är något jag kommer att bära med mig och försöka förändra.

Jag är så oerhört stolt över er alla. När vi märker att någon blir påpucklad är det så lätt att sälla sig till lynchmobben. Därför har jag varit glatt överraskad av den här SSU organisationen som inte följt mönstret och mobbat ut den som haft det jobbigt.

Jag och SSU:s förbundssekreterare är vald av en kongress och har vårt mandat till nästa. Det lätta och skönaste trots detta vore naturligtvis att avgå. Men för mig är inte den lätta vägen alltid den självklara.

Hur det här ska gå i framtiden kommer att vara upp till oss alla. Vi ska ha en bred diskussion om hur vi vill ha det. Med all respekt för media så är inte SSU kvällstidningarnas förbund. SSU är inte heller den socialdemokratiska partiexpeditionens förbund. Det är medlemmarnas förbund.

Jag kommer nu att tillbringa tid med att prata med och försöka träffa så många SSU:are jag kan. Jag tror inte vi kommer att mötas på insändarsidan. Däremot kommer jag att försöka besöka dig i klubblokalen.

Hur mycket förnedring kommer jag att klara? Hur mycket är det meningen att jag ska bära? Jag vet inte. Jag vet bara att det värsta är den plågsamma insikten att mitt ord uppenbarligen inte är värt någonting,
inte ens när det står tydligt att de med järnrören ljuger.

Min kraft kommer från den gemenskap vi har i SSU. Tack för att ni finns.

Anna Sjödin
Förbundsordförande SSU

Stackars Anna S. Naturligtvis borde man få supa, slåss och stjäla ordningsvaktsbrickor utan efterräkningar.

Ve den politiker vars ord granskas kritiskt. Det måste vara en chock för Anna S att hennes skickliga retorik inte gick hem i tingsrätten. Samtidigt KU anmäler hennes partikollega Fredrik Reinfeldt allt för att hålla fokus borta från sossarnas egna tillkortakommanden.

>>EW: Om det är så du vill kalla mig, så varför inte? Det är en rolig ordvits och jag har faktiskt en sådan jag också.

Har precis läst domen. Min spontana reaktion är väl att vi har att göra med en domare som har noll koll på bevislära och bevisvärdering.

En ganska kass dom. Skulle inte förvåna mig en sekund om hon frias från någon åtalspunkt - förolämpning förslagsvis - i hovrätten. PT borde hon ha iallafall.

Proletärjuristen: Hur gör du för att ha en åsikt om bevisvärderingen utan att själv ha lyssnat på vittnesmålen? Tycker mig ha hört ganska många duktiga jurister ha just den uppfattningen, när domar diskuteras. Dvs det är svårt att ha någon uppfattning om bevisvärdering utan att ha hört själva vittnesmålet. Vi har muntlighetsprincip i svenska domstolar och bevisvärderingen ska göras utifrån detta, vilket även till del förklarar varför domar ändras från tingsrätt till hovrätt.

Proletärjuristen: Ditt alias har inget samband med din åsikt beträffande utgången i Sjödinmålet hoppas jag?

Tingsrättens sammansättning i det här målet är en av de allra mest pålitliga i landet, både vad gäller bevislära och bevisvärdering.

En grundläggande princip för en domare är också att lägga politisk uppfattning åt sidan.

Det finns bara en slutsats:

Den tilltalade har kallat vakten för svartskalle.

Nä, Anton..Bara riktiga ass-Anton får kalla sig så!

Anonym och Sidenkrukan. Ett utdrag ur domen.

"Dessutom är det upplyst att C. på grund av sin berusning omhändertogs enlig lagen om omhändertagande av berusade personer,LOB. Vid bedömningen av åtalet får därför C. uppgiftet ses i ljuset av att C. har varit kraftigt alkoholpåverkad."

Vad är det som är intressant i ovanstående citat kan man då undra? Jo. Kan man verkligen använda det faktum att man LOB:ats som bevisfakta i ett annat mål? Säger det något? Har det egentligen något bevisvärde? Nej.

Att skriva på ovanstående sätt är mer eller mindre som om hovrätten skulle säga att hon är skyldig för att tingsrätten funnit henne skyldig. Man kan inte låta en myndighets beslut anta karaktären av bevisning i en annan myndighets beslut. Det måste isåfall vara de faktiska omständigheterna som föranledde den första myndighetens beslut som har bevisverkan.

Det här blev lite klöddigt, hoppas folk fattar vad jag menar. Tycker det finns en del annat i domen som är rätt konstigt resonerat också.

Och nej. Jag har inga politiska eller andra intressen i målet.

Hur var det med TinTin-advokaten i Sundsvall? Kom vi fram till vem det är?

Ett annat intressant logiskt "tankehopp" är när tingsrätten på sidan 13 i domen mer eller mindre skriver ut att ordningsvakten B. mycket väl kan ha ljugit om vad som hänt den där kvällen. Men att det inte är ägnat att förringa hans trovärdighet när det gäller uppgifterna om vad som hänt den där kvällen.

Mycket imponerande måste jag säga.

Proletärjuristen - Vad snackar du om? Givetvis har beslut som tagits av andra myndigheter ett bevisvärde. I det här fallet har inte heller Anna Sjödin invänt mot att hon har varit berusad. Således, att en person har varit kraftigt berusad (vilket framkommer av vittnesmål, delvis egna utsagor plus det faktum att personen har LOBats) påverkar givetvis tilltron till dennes minnesbilder.

Stockholmsnotarien. Nej det har det inte alls det. Sedan när innebär ett LOB-beslut automatiskt att ens minnesbild är försämrad? Kan ett LOB-beslut aldrig fattas på felaktiga grunder? Sedan när kan man av ett rättsligt beslut leda i bevis att någon har dålig minnesbild?

Kraftig berusning kan däremot vara en faktor som försämrar minnesbilden.

Man måste lära sig skilja på bevisfakta och rättsföljd. Det var inte heller fröken Sjödin som det aktuella stycket handlade om. Läs gärna domen innan du svarar.

Gör om, gör rätt.

>>Pebbles: Jag är den riktiga gamle Anton. Jag är bara tveksam till mitt smeknamn...

--> Anton

Jag menar givetvis inget illa med att använda det smeknamnet, vill du inte jag ska använda det så kan jag låta bli.

Ingen som vet om Sjödin-domen finns att läsa på Internet någonstans? Maskerad eller omaskerad.

Åh, vad skojigt att du är tillbaka ass-Anton! :-) Var har du hållit hus?

Proletärjuristen - Äh lägg av nu. Klart att ett LOB-beslut kan tas på felaktiga grunder. Men så sker sällan. Om C anser sig ha varit nykter vid tillfället så är det upp till C att förklara hur det kom sig att denne var på Crazy Horse vid fyratiden på natten och hur det kom sig att polis på plats fann han/hon redo att LOBas.

Och, i det här fallet - "Vid bedömningen av åtalet får därför C. uppgiftet ses i ljuset av att C. har varit kraftigt alkoholpåverkad." Det är en bedömning som sägs, domstolen ansåg det vara visat (i brist på en riktigt bra invändning då får man anta) att C var berusad. Och i efterhand är en berusad person är generellt sätt något mindre pålitlig än en nykter person. Sen att generella normer kan brytas är en annan sak.

Du har missat hela min poäng. Det handlar om att ett beslut inte har något sakbevisvärde i sig. Omständigheterna som föranledde beslutet kan däremot ha det. Men det är en annan sak.

Annars vore det ju tämligen enkelt för hovrätterna i landet att skriva sina domar. Bättre bevisning än tingsrätternas domar finns det ju sällan :)

"Sakbevisvärde"??? (nolla!)

Tingsrätten konstaterar att NN måste ha varit betydligt mera berusad än vad hon själv uppgivit. Tingsrätten nämner vidare att det är två vittnen som upplyst att NN var "massivt berusad" och skrek. Det är slutligen upplyst att NN togs om hand enligt LOB.

Tingsrätten finner därför att vid bedömningen av hennes uppgifter får det beaktas att hon varit kraftigt alkoholpåverkad.

Vad är det som får dig att sparka bakut annat än din povra sossebakgrund? Något fel på bevisvärderingen är det inte.

Gör om gör rätt...

Siden - Så där ja. Det var alltså inte så enkelt som Proletärjuristen ville göra gällande. Inte oväntat kan tilläggas med tanke på den ypperliga kompetens som tingsrätten ställt till förfogande i målet.

Proletärjuristen - Nja. Visst kan ett beslut i sig ha ett bevisvärde. Det råder fri bevisvärdering i svenska processer. Det normala är dock att en domstol läser dels beslutet, dels motiveringen om det finns en sådan. Men beroende på omständigheterna så kan givetvis ett beslut av en annan myndighet i sig ha ett visst bevisvärde. En tingsrättsdom i en talan rörande en annan sak kan ha ett bevisvärde i sig om omständigheterna är de rätta (jfr. obducentdiskussionen tidigare).

När det gäller överprövan av en tingsrättsdom i talan om samma sak är det förvisso korrekt att en hovrätt gör en egen prövning. Men, det är inte alltid så enkelt. En hovrätt kan nöja sig med att konstatera att överklagandet inte föranleder någän ändring av tingsrättens dom/beslut. D.v.s. en överrätt kan nöja sig med att acceptera den bevisvärdering och faktafinnande som en underrätt kommit fram till. Av processekonomiska skäl kan man inte alltid starta från scratch i överrätt.

Siden: Sluta fjanta dig.

Sthlmsnotarien: Nu förstår du vad det är jag kritiserar iallafall. Jag säger inte att allt i domen är felaktigt. Bara det att man inte skall använda sig av ett beslut och ge det den bevisverkan på det sätt de gör.

Sedan är det ju fler konstigheter i domen också. Vilket jag nämnt ovan, ingen som vill kommentera det? Huruvida någon ypperlig kompetens ställts till förfogande eller inte kan jag inte uttala mig om.

Och när det gäller fri bevisvärdering. Pyttsan! Den här domen visar ju principen "en polis fullt bevis" (alt. ordningsvakt)på ett ypperligt sätt.

Proletärjuristen:

Det är svårt att förstå varför du kritiserar domen. Är det för att du är lågklass-sosse?

Det finns ju massor av liknande domar. Här har tingsrätten på ett väl avvägt sätt bedömt den bevisning som finns. Att det funnits en del SSU:are som blåljugit är inte helt lätt att skriva rakt ut i domskälen men tingsrätten skriver bort deras vittnesmål på ett känsligt och stilistiskt sätt - BRAVO!

Polisen och ordningsvakterna är mycket vana vid sådana här situationer. Varför skulle alla konspirera mot NN och hitta på denna detaljrika och i sammanhanget återhållna berättelse?

Nä du, inse fakta, om inte nu så när "EJ PT" kommer.

Proletärjuristen: Det är svårt att förstå varför du kritiserar domen. Är det inte för att du är low class sosse?

Tingsrätten har ju bedömt bevisningen på ett ypperligt sätt. Det är inte helt lätt att skriva en sådan dom när ett helt koppel med skrupellösa SSU:are blåljuger under ed. Tingsrätten skriver dock bort deras vittnesmål på ett känsligt och stilistiskt sätt - BRAVO!

Du får nog inse fakta loser sosse, om inte nu så definitivt när "EJ PT" kommer...

Siden kommer nog snart att vinna ett pris för sin välutecklade ödmjukhet, jag är väldigt imponerad av dennes visdom och trevliga attityd.

Konstigt att ingen pratar om bevisvärdering i länsrätt. Är det för att det inte förekommer någon bevisvärdering i länsrätt ? Enligt min uppfattning borde man sätta varningsetikett på länsrättsdomar i skattemål och skriva "Varning! Produkten kan innehåll spår av juridik." När det gäller Sjödin är det klart att gamle "Sillen" har uppförsbacke - eller tror han på fullt allvar att han skall kunna få vakten C att plötsligt ändra sig:" Ja jo förresten jag tar tillbaka allt och påstår motsatsen."