Onsdagen den 27 september 2006
För en tid sedan fick jag ett mail med en förfrågan om jag hade lust att ge ut bloggen i bokform. -Är Fetto ful? tänkte jag, och bestämde genast möte med två representanter från det inte ännu uppstartade förlaget. Eftersom jag ville försäkra mig om att de inte skulle avslöja min identitet fick de i förväg skriva på en sekretessförbindelse, vilken de sedan skickade hem till en av mina goda vänner i Stockholm. Det hela kändes väldigt mycket Joachim Posener.
Några veckor senare var det dags att träffa Förlagsmänniskorna, och vi möttes på deras kontor i Stockholm. Jag var fem minuter sen när jag knackade på dörren. De öppnade, och jag presenterade mig med mitt riktiga namn. -Så det är du som är Tingsnotarien? frågade Förlagsmänniskorna. -Ja, svarade jag. -Det var som fan, sade de.
Ytterligare några veckor senare var det dags att skriva under förlagsavtalet. Detta skulle ske i Obygden, eftersom jag inte hade möjlighet att åka till Stockholm under den närmsta tiden. Förlagsmänniskorna föreslog att vi skulle ses på deras hotell, men jag ansåg att det vore betydligt mer högtidligt att underteckna förlagsavtalet i mitt tjänsterum på tingsrätten. Rassen blängde på Förlagsherrarna (som är av utländsk härkomst) när jag utan att presentera dem ledde dem raka vägen in på rummet och stängde dörren. Tio minuter senare var det klart, och väldigt snart kommer mitt första notarieår att finnas att läsa i bokform. Om någon skulle vara intresserad av att köpa den kan ni göra det här.
Jag tänker på ett så diskret sätt som möjligt lobba för att min tingsrätt skall köpa in boken och ge den i julklapp till personalen. Det vore så skönt att få betalt av tingsrätten för all tid jag faktiskt har ägnat åt att förolämpa och förtala personalen på den. Det skulle verkligen göra livet rättvist. Moahaha.
haha.. först! kul med en bok! nu är det bekräftat!! härligt!
Vilket töntigt inlägg med tanke på att bloggen är fiktion.
Visst, ge ut fanskapet till blogg i bokform, men puh-leeease, spare me iknande inlägg som blandar fakta och fiktion
Varför skulle inlägget vara fiktion? Det kan väl mycket väl ha gått till på det sättet. Tönt.
Men Åhhhhhhhhhhhhhh: Sluta läs denna blogg!
Helsingborgs tingsrätt klantar till det och gör sig skyldig till Culpa in contrahendo? Tingsrättsnotarierna fortsätter klanta till det...
Hur kan PANdan tro sig ha "besegrat en tingsrätt juridiskt"? Vad är det som säger att PANdan hade vunnit om det hade gått till domstol? Det var ju vad tingsrätten ville undvika. Och varför står "förlikning" inom citationstecken. Det är vad det handlar om i detta fall. Om en tingsrätt kan undvika att se en stämningsansökan med dess namn under "svarande" och få en rättshaveri-enskild av halsen genom att betala några tusenlappar, även i fall i vilka det är glasklart att de har rätt, så kommer naturligtvis 93 av 100 lagmän att göra det.
PANdan kan naturligtvis intala sig att rätten står på PANdans sida i detta fall, men det är knappast dokumenterat någonstans. Om PANdan dragit tingsrätten till domstol och mot förmodan vunnit så hade "besegrat en tingsrätt juridiskt" passat utmärkt. Annars inte.
Vilken tingsrätt skulle förresten vara behörig att ta upp detta mål?
LOL. Jobbar du på Helsingborgs tingsrätt eller varför tar du bort inlägg? Du kan inte mena allvar med att inte låta inlägg med en URL i stå kvar.
Sten Sture=> det torde Hgb tr vara. Jag tror inte tr:n som myndighet kan jäva ut sig, får ta in domare från exv Malmö, eller vad tror du!
Hur förbereder man sig bäst inför notarietjänst? Ska man repetera vissa kaptiel i RB, eller är alla förberedelser onödiga då tempot kanske är lugnt för nya notarier ????
snart sthlmsnotarie=> 14 kap HB är alltid bra att kunna som ett rinnande vatten.
PANdan - Om det är sant så skall du vara glad över förlikningen. Har svårt att se att du utan svårighet skulle kunna argumentera för att ett avtal ingåtts där. Tveksamt om det var en accept.
snart sthlmsnotarie - Skärp dig. Du behöver inte reptera något. Se bara till att:
1. Komma till TR första dan i helt och rent skick.
2. Var lite social och ät lunch med de andra notarierna första veckan.
3. Håll dig på god fot med dina notariekollegor. Om du kan lita på någon/några så är det i bästa fall dessa. Sekreterare/domare kommer aldrig att skydda dig eller ställa upp för dig. Dessutom är det dina notariekollegor du riskerar att stöta på när din riktiga karriär i den privata sektorn börjar. Var ingen streber. Var ingen skitstövel. Men ställ upp när det behövs.
4. Var varken framåt, överdrivet glad eller smörig mot någon domare första tiden tills du känner av stämningen.
5. Var noga i början tills du lär dig att undvika alla administrativa fel. Man kan inte ana hur pass många anala fel man kan göra i VERA som notarie innan man suttit där ett tag.
6. Passa på att gå och njuta av domstolsverkets kurser, förbered dig aldrig för dessa, tänk dig bort under föreläsningarna och gruppövningarna och fokusera istället på att dricka kaffe under dagarana och kröka på kvällarna. Se dock till att registrera in kurserna i systement så du kan plocka ut traktamente och reseersättning (oavsett om du har SL-kort eller inte).
7. Juridik? RB? Jo, det kommer väl. Men inte så att det stör. Det plockar du upp under resans gång.
Och nu får vi se om trollet kommer tillbaka direkt eller om det skrämts på flykten. Det senare är väl tveksamt, besatta individer med psykiska rubbningar tenderar att vara dåliga på att ta vinkar än mer normalt funtade.
T.o.m. journalist-Joels vänstervridna anti-demokratiska inlägg är trots allt att föredra framför trollning.
Sthlmsnotarien
Klart det är sant. Annars är det ju ingen poäng. Som notarie har du väl en bit kvar innen du kan göra den bedömningen med säkerhet.
PANdan - Klart det är sant? Du menar att allt man ser på TV och läser på bloggar är sant? Nåväl...
Oavsett vilket så vet du inte om jag är notarie just nu eller om jag enbart har varit en notarie. Också, det är få personer med någorlunda kunskaper om avtalsrätt som med säkerhet skulle uttala sig åt det ena eller andra hållet mot bakgrund av vad du skrev i bloggen. Hur såg ditt anbud ut? Hur hade detta anbud ev. modifierats genom parternas kontakter? Hade någon brasklapp lagts in från TR:s sida vid något tillfälle om formen för att ett bindande avtal skulle kunna anses ha ingåtts?Utgjorde e-mailet från notarien en bindande accept? Var det en ren eller oren accept? Hur pass oren i så fall? Vilka insikter hade parterna om vad som pågick, d.v.s. hur tolkades e-mailet er emellan? Vilken behörighet/befogenhet hade notarien att handla å tingsrätetns vägnar? Etc. etc. Det finns en del stenar att vända på.
Men, rent spontant så fick jag uppfattningen att TR:n förmodligen skulle ha haft en hel del invändningar de skulle kunna att komma med. Men, visst. Det beror helt på hur omständigheterna (som man inte kan utläsa av ditt blogginlägg) runt omkring såg ut. Och vad som kunde bevisas förstås. Att ha rätt räcker inte långt i en domstol, det är vad man kan bevisa som har betydelse.
Och jag ska döden dö. Det är så självklart att jag inte förstår varför jag ens ska behöva säga det rakt ut. Och ja, jag är ett jävla troll!
Stockholmsnotarien: Om jag inte missminner mig så uttalade du själv dina vänstersympatier för inte alltför länge sedan?
Puss och kram från trollet!
Snart sthlmsnotarie: Eftersom du får börja med brottmål (och kommer få hålla på med dessa till senvåren) kan det vara en idé att jobba med fingersättningen, alternativ krafshastigheten, på protokollförarnävarna. Efter detta är nog det viktigaste att komma i tid, köpa kaffe när det behövs, aldrig skylla på mallarna och inte lämna kopiatorn med stopp. I övrigt har sthlmsnotarien många poänger.
Sorry TN, det här var nog det sämsta inlägget hittills. Vi vill läsa om fetto och rasse, och inte om boken. För den innehåller redan lästa inlägg. Hade det varit en dvd med extramaterial hade det varit annorlunda.
Håller med trollet; vad är det här för påhitt? :(
Hmm... Konstigt att du inte följer dina råd själv...
Förresten, vad exakt stör du dig på i trollinläggen? Allvarligt talat?
Nu kastar jag en förtrollning över dig och från och med nu har du sju års olycka att vänta. Tror du inte på det? Vänta och se... Börjar alldeles alldeles snart. He--he--he--he
Om någon inte hajar så är det STHLMSNOTARIEN som åsyftas...
Troll: vem annars? Självklart sthlmsnotarien.
i övrigt: TN, kan vi inte få ett "vanligt" inlägg. Jag ogillar skarpt allt nytt och vill hellre ha det som förr. Kalla det konservatism om du vill, jag kallar det maka sakta i lugnan ro!
Kanske man aldrig mer får en chans att bli publicerad, bäst att sätter fart på kommentarskrivningarna nu, så man får snylta på TS.
Varför gnäller folk över bokinlägget? Det är ju ett skitbra sätt för tn att göra reklam för boken. Att inlägget inte handlar om rassen och fetto gör väl inget för en gångs skull
Inlägget av den 2006-sep-28 @ 21:28:07...
Att det skall vara så svårt att hålla sig till en egen signatur och att inte utge sig för att vara någon annan? Suck... Nåväl, vissa personer har svårt att hantera sanningar.
Återigen - de sex sista inläggen ovan detta verkar - och kan tyvärr mycket väl vara - skrivna av samma person.
Definitionen av ett troll i dessa sammanhang är en person som stiger in i någon form av etablerat nätverk och skriver/postar aggresiva, otrevliga och upprepande inlägg. Ett troll använder vanligtvis en mängd olika signaturer/alias och vanligtvis är syftet att störa diskussionerna eller att irritera personer i nätverket.
Busted!
Sthlmsnotarien - du är också ett troll! Du stör nämligen diskussionen och irriterar personer i nätverket!
Älska TROLLET! Bort med paranoida Sthlmsschizon!
... och Sthlmsnotarien skriver aggresiva, otrevliga och upprepade inlägg. HAHA - Du är TROLLET!
*Suck* Antingen saknar du förmågan att förstå, eller så saknar du viljan. Förmodligen en kombination.
Problemet med dig är att folk kommer att sluta skriva om mer intressanta juridiska- och arbetsrelaterade frågor då hälften av inläggen görs av en ensam galning som dels är besatt av glamourbloggen, dels är besatt av sina egna demoner.
Sthlmsnotarien: Jag tror att du är något på spåret här. Vad tror du om ett samarbete med Basshunter om din "troll-teroi"?
"Jag känner ett troll, hon heter Ellen, Ellen heter hon
Och hon kan pina, pina mig så hårt
Jag ska röja upp i våran kanal
Jag vill berätta för dig, att jag känner ett troll"
osv...
Ellen borde kunna bytas ut mot vilket namn som helst av de som angetts på kommentarssidorna den senaste tiden.
Glamourbloggen? No no no - den är jag icke besatt av... vad jag vet... mina demoner kanske känner till den?! Hallå!!Hallå!
Stockholmsnotarien:
Om man skall vara riktigt noggrann så kan jag inte veta om du överhuvudtaget är jurist.
Beträffande helsingborgs tingsrätt så har man antingen vänt på stenarna och kommit fram till att man trampat i klaveret. Eller så har man inte vänt på stenarna utan av ren dumhet betalat ut pengar i onödan. Personligen tycker jag det är garvigt oavsett hur det ligger till med den saken.
PS. Det är inte omöjligt att det rör sig just om den ovanliga rättsfiguren culpa in contrahendo. DS
Sthlmsnotarien: var inte så jävla självgod.
Du måste försöka se orsaken till trollinläggen. Som så mycket annat i vårt samhälle är det viktigt att fråga sig varför? Och kanske se sin egen del i det hela. Och vad är det som säger att vi endast skall diskutera "intressanta juridiska- och arbetsrelaterade frågor" i kommentarerna? Sannerligen trångsynt, om jag får säga det själv.
Fram för alla sorters inlägg!
PANdan: "Det är inte omöjligt att det rör sig just om..." är ett ganska stort steg tillbaka från "besegra"...
Är du jurist, överhuvudtaget eller bara nästan?
I samma genre: "synonymer för kvinnoförnedrande ord som är könsrelaterade". Termin fyra:re som försöker uttrycka sig som en jurist. Någon som förresten våga sia om utgången i Sjödin-målet? Jag lägger mina pengar på fällande dom på samtliga punkter och två månaders ovillkorligt. Tre månader i hovrätten. Detta baserat uteslutande från mediarapporteringen, naturligtvis..
"Juriststudent på fjärde året" var det visst, inte fjärde terminen. Aj, aj, aj, dagens jurstudare är inte vad de har varit...
Den sången var väl det roligaste inlägget här på länge! Undrar om jag kan lämna in bidraget "Trollet Ellen" till Melodifestivalen nästa år?
/Ellen
Sten Sture:
Du blandar ihop korten rätt phett.
Varför skulle jag vara jurist? Är du?
Troll/Trollafanskapet/Mediahora/Jag känner ett troll - låten alltså: lär vara vår ensamma galning ute i cybervärlden. Så självgoda, kvasi-intellektuella, bittra och aggresiva inlägg kan knappast komma från mer än en person.
PANdan - Klart du vet att jag är jurist! Annars hade jag inte skrivit anala och självgoda inlägg om notariebranschen.
Sten Sture - Faktiskt en riktigt underhållande artikel från pedofilblaskan Aftonbladet där.
Den var grymt skön: "en ung, trevlig man som mot alla statistiska odds var spik nykter på nattklubben Crazy Horse och som dessutom är juridikstudent på fjärde året?" Jag tror inte att de statistiska oddsen ens existerar. Crazy Horse hör ju onekligen till de lokaler i stan där nykterhet utgör ett skäl till att portas. Fast det bästa var SSU:s pressekreterare som, enligt bästa kvällstidningsmanér, blev "chockad" över att ha blivit utslängd. Kanske "chockad och besviken" eller vaktens "chock attack" mot honom? Nåväl... jag sätter inte emot på en fällande dom. Men jag sätter en tjuga på att det blir en villkorlig dom i förening med dagsböter. Sen kan jag också sätta en hundring på att hon sätts upp på valbar plats inför nästa riksdagsval.
Hon frias naturligtvis! Ord mot ord. Inga vittnen som är något att räkna med.
Just det. Ord mot ord. Då döms man i svensk domstol. I alla fall om man pucklat på en snut eller en ordningsvakt. Man måste upprätthålla respekten för dessa samhällsfunktioner, det låter sig inte göras om man började att fria folk. Det får du lära dig om du sitter ting...
Även om HON är blåslagen och han inte har en skråma?? Finns inga bevis på att hon slagit honom.
Nåja. Det tycks ju finnas bevis på att hon inte avlägsnade sig frivilligt, att hon stal en vaktbricka, att hon förolämpade det mesta omkring sig och att hon var "vansinnigt berusad." Att hon i tumultet eller under natten i fyllecellen får en smäll eller två, tja, det är väl självförvållat. Dessutom påstår vakten och nåt vittne att hon slagits, det är bevis i sig. Sen att en bevisvärdering följer för att se vad som kan styrkas är en annan sak. Men den processen skall inte blandas ihop med begreppet "bevis." Det får du lära dig om du sitter ting...
Sitter inte ting och har inga planer på det i nuläget.
Sthlmsnotarien: skulle snarare tippa på att det är du som ligger bakom inlägget "jag känner ett troll - låten alltså". 1 minut och 21 sekunder är väl ungefär vad man behöver för att skriva ett sådant inlägg.
Haha! Ja, du borde ju veta hur lång tid det tog!
En inte alltför svår sak att räkna ut med tanke på att publiceringstiden för respektive inlägg finns tillgängligt för alla som läser bloggen.
Hur känns det förresten att vara en underbetald slav? Jobbigt, eller hur...
Den satt klockrent i nyllet på Sthlmsnotarien!
Jag har tidigare alltid rekommenderat folk att sitta ting om de har möjlighet till det. Åtminstone på rätt tingsrätt så innebär det en språngbräda vidare i karriären (och för de som inte hade raka AB:n innebär det också en möjlighet att stärka sin CV innan man ger sig ut i det privata). Oavsett vart man arbetar kan folk hävda att man är en underbetald slav de första åren. Så den typen av bittra kommentarer förföljer de flesta lyckade jurister, oavsett om de sitter ting, arbetar på firma eller arbetar i Bryssel.
Att det i sig suger att sitta ting är dock knappast något man bör hymla med. Folk bör gå in i det med öppna ögon, det är två års skitjobb det är fråga om. Men lönen har faktiskt blivit ok och man sliter inte direkt ut sig om man har det minsta anlag för att ducka arbete.
Men själv då? Varför så bitter? Och varför så många olika signaturer?
Lille vän, jag är inte det minsta bitter. Istället är jag oerhört nöjd med min livssituation, och ja, jag är jurist.
Att jag beskrev dig som underbetald slav har sin grund i att du genomgående verkar ganska missnöjd, nästan paranoid (dina idéer om alla troll som förföljer dig). Inte konstigt att jag då antog att du slavar på någon tingsrätt, möjligen en länsrätt. Om du sitter på sistnämnda domstol är du förmodligen omgiven av uppkavlade rutiga skjortor och chinos, vilket naturligtvis är frustrerande. Men tänk positivt: snart spränger du 20 000-gränsen, om det är första året du sitter vill säga.
Det var skickligt av eldkastaren att pressa ut en tingsrätt pengarna. Är verkligen en tingsnotarie i den positionen att h*n kan binda domstolen i en ekonomisk avtalssituation?
Hej på er. Läste just i Aftonbladet om Reinfelts
förfäder. Som jag ser det så är han en manlig Pippi Långstrump. Ska bli kul att se vad han kan åstadkomma framöver.
Vore dessutom kul om tingsnotarien publicerade sin de andras, på obygdens tingsrätt, stamtavla. Men det är väl att begära för mycket.
Jag har precis fått upp intresset för min egen.
Frågan är? Vem är vi egentligen.
Jag var SÅ imponerad att jag inte ens kunde skriva rätt! Here goes:
Det var skickligt av eldkastaren att pressa pengarna ur en tingsrätt. Är verkligen en tingsnotarie i den positionen att h*n med bindande verkan kan ingå avtal för domstolens räkning?
Nu har jag riktigt fått upp ångan, så då fortsätter jag med stamtavlor. Med tanke på att det bara krävs ett enda litet snedsteg från någon anmoder för att rasera den "stamtavla" man forskat fram, anser jag att det är meningslöst att bedriva slik efterforskning. Cynisk, moi?
Bäste/Bästa Imponerad
Visst är det intressant med stamtavlor. Alla borde få veta var de kommer ifrån och varför de är som de är. Det ger dessutom en trygghetskänla att veta att man beter sig på ett visst sätt pga bakgrunden.
Reinfelt tex spelar oftast pajas på fester och gillar att stå i rampljuset som statsminister. Nu vet vi varför han gör det! Han är den intressantaste månniskan just nu. Det kommer att bli oerhört spännande att följa hans utveckling och se hur han lyckas. Jag är ledsen tingsnotarien, men du är bara tvåa just nu.
PS. För er som inte redan läst artikeln om John Fredriik Reinfelt så finns den i och på Aftonbladet idag.
Vill dock påpeka att rubriken på artikeln inte ens är dålig journalistik.
Gnällfia: om du antyder att du är gnällig, vad ska jag då antas bli, när jag tvingas beskåda dina språkligt infantila inlägg. Pinsamt. Fy skäms!
En bok om bloggen?! Vad är det för påhitt! Det bästa med tingnotariens blogg är ju kommentarerna! Alla som kommer hit och låtsas att de också sitter ting eller är advokater och försöker läxa upp någon ofrälse, presumtiv icke-jurist för någon tvetydighet han eller hon råkat skriva. Men mest bäst är ändå alla dem småaktiga människor som bara kommer hit för att blåsa upp sig och spy galla på allt och alla bara därför att de är så ledsna över att de inte vara påhittiga nog att starta en sådan här blogg själva. Nej, en bok om kommentarerna skall det vara!
...eller vänta förresten. Varför i helvete skall det bli en bok överhuvudtaget; allt finns ju redan här! Nog för att jag läste i min ärade kårtidning att Notarien minsann skulle lägga till lite smått och gott som han av olika skäl utelämnat här på Internet, men ändå! Fortsätt med bloggen istället. Den ger mer street cred (som du i och för sig aldrig får komma i åtnjutande av, förutom om du avslöjar dig, men då faller å andra sidan hela skiten ihop som ett korthus; det är Batman som är hjälte, Bruce Wayne är bara en sorgsen kille i kostym som bor i ett gammalt slott och som har ett tveksamt förhållande till sin buttler) och boken kan framförallt inte kommenteras.
artikeln i aftonbladet bekräftade mina misstankar: reinfeldt är en småborgare.
Trocomare örtsalt: lär dig att skilja på de och dem, för i helvete!
språkpolisen äger ju fett lixom.. ja diggar verkligen hans prioriteringar. tänk om man kunde ha ett lika häftigt liv som han.. de hade vart coolt. =)
Gnällfia: Vilken trygghet kan det ge att läsa stamtavlor? De baseras ju på källor som långt ifrån kan anses tilförlitliga. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg behövs det ju bara att farmorsmor prasslade i smyg och blev med barn med nån annan än sin make/farmorsfar så bryts ju släktkedjan. Hela stamtavlan blir värdelös om den officiella fadern/maken inte även är biologisk far till sin hustrus barn.
Prasslade de det så mycket i din släkt, Imponerad, att du inte kan hålla reda på din stamtavla. Byrackor eller gatukorsningar heter det på hundspråk.
Språkpolisen: Det heter f ö "att skilja mellan de och dem".
Trist dagboksinlägg. Det hade kunnat göras som en annons i stället, vilket troligen hade funkat bättre. Nivån på kommentarerna är just nu usel, liksom dt senaste av TN:s inlägg har varit.
Uppryuskning! Notarielivet och domstols´livet är inte slut efter år ett..
fan han är sjukt övertygande med boken, var innan senaste inlägg helt säker på att det var riktig-kille som var på g med ett nytt projekt här.
fan han är sjukt övertygande med boken, var innan senaste inlägg helt säker på att det var riktig-kille som var på g med ett nytt projekt här.
PANdan: vad menar du med att jag blandar ihop korten? Jag konstaterade att du gått tillbaka från ditt ursprungliga påstående om att du besegrat en tingsrätt juridiskt och jag frågade om du är jurist (eller om du är jurstudare). Vad är det som du inte förstår?
Läs tidigare inlägg och dra dina egna slutsatser om huruvida Sten Sture är jurist.
TROCOMARE Örtsalt: efter att ha läst din kommentar inställer sig frågan vilken av de listade kommentatorkategorierna som du själv tillhör. Den andra kanske? ("småaktiga människor som bara kommer hit för att blåsa upp sig och spy galla på allt och alla")
Sten Sture:
LOL Du är ett garv. Vad var det du inte själv förstod?
PS. Då du inte orkade besvara den raka frågan (klokt för jag var som du förstår egentligen inte intresserad av svaret) får jag leva i ovisshet. DS.
Det är fortfarande fascinerande att det finns människor som PANdan som tror att normalt översittarbeteende IRL med några enkla tangenttryck skulle kunna överföras till skriftspråk. "Du är ett garv" skulle möjligen få effekt om det yttrades under en fikarast med ett föraktfullt fnys eller avmättat ironiskt med höjda ögonbryn plus, och det här är kanske det viktigaste, att det finns okritiska medlöpare som ger självklart understöd till vad de uppfattar som alfa-hanen vid bordet, exempelvis medelst menande hånflin.
Att som på detta forum endast skriva några få ord ("du blandar ihop korten rätt phett") medelst fjortisföredömligt whiggasvennemål ger knappast någon effekt i diskussionen annat än möjligen för de hypotetiska hånflinarna.
För någon som inte skulle vara intresserad av svaret lägger du ner mycket energi på frågan. Tillägget av "DS" blir aningen overkill. Ett inte ovanligt misstag bland människor som gett sig fan på att ignorera någon men som saknar den behövliga disciplinen.
Motsatsen till kärlek är inte hat, det är likgiltighet.
Sten Sture: Det är till att ha tittat på Desperate Housewifes! Way to go man!
Jorå, Sture kollar på DH. Min favorit är dock Entourage, och favoritkaraktären är Ari. Fast vändingen ovan fanns faktiskt sedan tidigare, oberoende av DH, tro det eller ej (liksom AA-vändningen "ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden" som jag tror nämndes i samma DH-avsnitt). Gabrielle är förresten på pricken en vanlig kategori juristlinjetjejer. Den enda skillnaden är att den senare gruppen endast tror att de är ursnygga.
Apropå Ari, motsvaras engelskans "agent" av samma ord på svenska? Är agent överhuvudtaget ett rättsligt begrepp på svenska? Rättsinstitutet "agency" motsvaras nämligen av fullmaktsläran i svensk rätt. Någon som har några insights?
Heja Sten Sture! :)
Agent används väl knappast inom den svenska fullmaktsläran. Syssloman är väl det begrepp som ligger närmast det engelska "agent". Man kan väl även tänka sig fullmäktige eller ombud (eller bulvan kanske). Finns säkert några till som jag inte kommer på på rak arm, det beror ju lite grann på i vilken situation som sysslomannen agerar.
Till Sten Sture igen: Har inte tittat på Entourage... kanske borde?! Men jag älskar DH!! MMM...
Och ja, jag mistänkte att begreppet inte myntades av Bree. Var bara kul att du använde det.
Puss&Kram från en som VET att jag är snygg *blink-blink*
Låtsas: Att agent inte används inom den svenska fullmaktsläran är vi rörande överens om. Jag skrev endast att "agency" motsvaras av fullmaktsläran i svensk rätt. Problemet med syssloman är att det verkar bredare än agent. Ombud känns bättre, men löser inte problemet eftersom det knappast är ett stringent juridiskt begrepp. Bulvan är för snävt, en sådan får väl inte avslöja vem som företräds? En agent, i dess engelska betydelse, är väl tvärtom mån om att framhäva sin huvudman.
Var är alla?
Det är snålt med kommentarerna.
Trollet är borta.
Sthlmsnotarien sover.
Vad händer med denna blogg egentligen?
SS: Alla juridiska begrepp kan faktiskt inte översättas direkt från engelskan till svenska. I engelska fullmakter kan man utse sin jurist som "agent", något som då helt motsvarar (rättegångs-)ombud. Rättegångsombud är definierat i RB. Agent kan ju i engelskan dyka upp även på andra ställen, och jag är tveksam till att agent är ett stringent juridiskt begrepp i engelskan. Man får se efter vilken typ av agent det är i engelskan och sen välja det mest lämpliga benämningen av de olika svenska sysslomannabegreppen.
Enligt skotsk rätt är posten agent för mottagaren av skickade brev och brev anses därför vara mottagaren tillhanda (genom agenten) när de läggs på lådan... Finns ett intressant rättsfall från 1800-talet (tror jag) som avhandlar den problematik som kan uppstå på grund av detta.
Joru, agent är ett stringent begrepp på engelska (notera: språket, inte jurisdiktionen), precis som ombud inte är det på svenska (vilket däremot "rättegångsombud" är). Att alla juridiska begrepp faktiskt inte kan översättas direkt är en självklar förutsättning för min urspungliga fråga (men jag uppskattar naturligtvis din presumtion om att du vet vad du pratar om och att jag inte gör det, enligt gängse praxis inom den svenska juristkåren...).
Menar du alltså att det svenska sysslomannabegreppet helt och fullt täcker in det engelska agentbegreppet? Det skulle isf strida mot ditt inledande axiom om att direktöversättning inte är möjlig.
I exemplet från skotsk rätt, menar du agent i engelsk mening? Isf, vad skulle den svenska motsvarigheten vara?
Vad är den stringenta betydelsen av agent i engelska då? Pratar vi inom juridiken eller rent allmänt?
Jag tror inte jag har tillräckligt med kunskaper för att uttala mig om agent och syssloman helt motsvarar varandra, men utifrån vad jag skrivit tidigare kan man anta jag anser att de inte gör det. Notera också att jag skrev att inte ALLA begrepp kan direköversättas. Även om agent kan direktöversättas motbevisar det inte min "tes".
Vad gäller det skotska exemplet menade agent på engelska, jag använder inte det begreppet på svenska.
Givetvis anser jag (i alla fall till viss del) att jag vet vad jag pratar om. Vad du vet vet jag inte. Att jag skrev den inledningen på mitt svar ska inte tolkas som att jag förutsätter att du inte vet något (det vet inte jag något om) utan jag skrev nog så för att "komma igång" med svaret. Man måste inte alltid välja den värsta tolkningen av vad någon skriver...
"Agency n. the relationship of a person (called the agent) who acts on behalf of another person, company, or government, known as the principal."
Bara ett exempel taget från en juridisk ordbok.
Är din senaste kommentar alltså ett exempel på att inte alltid välja den värsta tolkningen av vad någon skriver?
Ännu en notarie som vädrar sina synpunkter och erfarenheter:
http://slipsknuten.blogg.se/
Sten Sture - Agent/syssloman. Hmm.. dunno. Dock, en syssloman (enligt svensk rätt) är förmodligen något smalare än den anglo-saxiska agenten. Syssloman definieras i handelsbalken 18 kap. I kort ett ombud (frivilligt då man måste acceptera att bli syssloman) att utföra något samt ges en fullmakt till detta (muntligen eller skriftligen). Det sysslomannen gör inom ramen för sin behörighet binder därefter huvudmannen. Det jag kan erinra mig på rak arm beträffande åtminstone agenter enligt amerikansk rätt är att man kan anses vara en agent implicit i en rad olika relationer/skeenden. Möjligen kanske man kanske också få in vad som enligt svensk rätt skulle bli olika typer av ställföreträdaransvar inom det amerikanska agent. Men, men...
Känns lite sandlåda med den här agentdiskussionen. Inlägg som försöker gå över huvudet på läsarna men som fastnar i nattmössan.
Ganska likt all annan juridisk diskussion där man antingen talar till den andra som ett barn eller försöker skjuta högt över målet för att se om den andra duckar.
Jag har inget att tillägga i ämnet men för oss noviser på engelsk rätt kanske wiki kan vara till hjälp:
http://en.wikipedia.org/wiki/Agent_(law)
För att avsluta den här diskussionen (som började med en fråga från SS och som jag försökte svara på, men tydligen måste man svara på ett sätt som inte på minsta sätt kan förarga honom) kan man konstatera att agency/agent innehåller ett krav om betalning till agenten (i begreppet ingår tex även ställföreträdare för bolag, något som inte brukar räknas till den svenska fullmaktsläran. Utgår ingen ersättning faller det inom rättsfiguren mandate. Agenten kallas då mandatory. Agency motsvarar således inte helt den svenska fullmaktsläran. Jag hoppas det var svar på din fråga.
Om vi ska återgå till bloggen så tror jag tyvärr inte att TN kommer komma tillbaka i gammalt gott slag. Jag tror bokkontraktet kommer göra att bloggen kommer självdö, tyvärr...
Slipsknuten seglar verkligen på TN:s berömmelse. Sidan ser exakt likadan ut. Nån kan ju ta miste.
Skruvat värre.
Låtsas: Tja, min fråga var om någon hade några insights, så nej, det är inte svar på min fråga.
Ari Gold i Entourage är agent för en filmskådespelare i Hollywood. Om någon säger att hon är agent i Sverige, exempelvis för Zlatan, vad är hon då rent rättsligt?
Det är naturligtvis en ära och ett privilegium att få diskutera med någon som inte blir förargad.
Och förresten, inom ramen för juridiska tjänster som ett bolag inhämtar kan det alltså aldrig bli fråga om fullmakter?
Sthlm: kan man alltså inte anses vara syssloman "implicit i en rad olika relationer/skeenden"?
Blurist: din kommentar var synnerligen klarsynt. Du förtjänar en komplimang. Den skjuter verkligen inte högt över målet.
Jag trodde frågan var om engelskans agent motsvarade samma ord på svenska...
James Bond, agent eller syssloman? Kanske rent av bara en player, dvs. en spelare.
Sten Sture - Att vara syssloman "implicit i en rad olika relationer/skeenden"? Hmm... Nja. Typ. Ett sysslomannaskap enligt HB 18:1 är i grunden ett avtalsförhållanden. Givet då är att ett sådant avtal kan komma till stånd enligt sedvanliga principer för avtalsingående. Så visst, även om det inte sägs uttryckligen mellan två parter att den ena skall bli syssloman så kan ett sådant förtroendeliknande förhållande som karakteriserar sysslomannaskap uppstå.
Låtsasjuristen: ja, är alltså Ari Gold samma "agent" som Zlatans eller Pernilla Wahlgrens "agent" i Sverige?
Le föredragandé: ja, Bond är agent för hennes majestät. En "special agent" vid FBI är det däremot endast för FBI såvitt jag förstår det. En federal åklagare är "general agent" tror jag.
Sthlm: är det alltså ingen skillnad?
Hennes majestäts hemliga underrättelsetjänst, då. Kanske borde han vara "special agent"? Eller det uttrycket kanske bara avser vissa verksamhetsområden/brott, i motsats till alla brott?
Lagen om handelsagentur:
1 § Med handelsagent förstås i denna lag den som i en näringsverksamhet har avtalat med en annan, huvudmannen, att för dennes räkning självständigt och varaktigt verka för försäljning eller köp av varor genom att ta upp anbud till huvudmannen eller sluta avtal i dennes namn.
Finns "agent" definierat någonstans, när det gäller annat än "försäljning eller köp av varor"? Anses även "tjänster" omfattas av denna definition?
Stockholmsnotairen: Din syn på det svenska rättssystemetets straffrätsliga del är ibland skrämmande. "Ord mot ord. Då döms man i svensk domstol.". Jag förstår att det i praktiken fungerar så, men kan vi inte åtminstonde låtsas att människor i Sverige har rätt till en rättvis rättegång? En sak må vara att det är omöjligt att få en ordningsvakt/polis fälld för ett brott, en annan är när man dömer människor utifrån vittnesmål som i mina ögon har ett relativt lågt värde. Domstolarnas inställning till verkar oftast vara att polis/vakt inte har någon anledning att ljuga. De flesta måste väl inse att detta knappast stämmer?
Jag har tidigare diskuterat åtalsunderlåtelse med dig. När jag hävdade att alla bör ha rätt till en rättvis rättegång, så kontrade du med något i stil med: Har man väl hamnat där så förtjänar man det säkert.
Det vore kanske en bra idé att beslagta alla dina ägodelar, utföra en kroppsbesiktning och se om du har några lik i garderoben. Som en bekant till mig som jobbar polis så fint uttryckte det: "Det finns tåv slags människor, de som begått ett brott och de som kommer att begå ett brott."
Jag hoppas att det inte har gått så långt att de till och med låter dig döma i mål.
Agenter är av ondo.. Fråga bara vad Neo tycker om agent Smith eller vad världen i övrigt tycker om agent Orange.
Fast en agent är en "doer".
A - Din kommentar är en enda skön motsägelse. Å ena sida: "Din syn på det svenska rättssystemetets straffrätsliga del är ibland skrämmande." Å andra sidan: "Jag förstår att det i praktiken fungerar så, men kan vi inte åtminstonde låtsas att människor i Sverige har rätt till en rättvis rättegång?"
Först angriper du utan några framförda grunder "min syn" (då min förmodade subjektiva syn) på sakernas tillstånd, medan du därefter medger att min "subjektiva" syn i själva verket skulle vara ett objektivt faktum.
"Ignorance is bliss." Eller?
Ditt problem tycks dels vara att du inte är helt på det klara hur den svenska rättsstatens maskineri fungerar, dels att du upphöjer din egna subjektiva uppfattning till en objektiv sanning - d.v.s. "man dömer människor utifrån vittnesmål som i mina ögon har ett relativt lågt värde."
I begreppet en "rättvis rättegång" kan läggas en mängd olika saker. En tanke kunde vara att skilja på teori och praktik. Det finns en mängd teorier som berör rättsstatsbegreppet i vilkas utgångspunkt svensk lag kan diskuteras. Man kan också tänka sig att belysa och diskutera den praktiska rättstillämpningen med utgångspunkt i olika teorier.
Problemet är dock följande: Det finns inte någon och kan inte finnas någon objektiv sanning i en domstol. Ronald Dworkin's superdomare Hercules finnes endast i en positivists våta drömmar. Istället ter sig verkligheten mer likt de tankar som de amerikanska realisterna (mina personliga favoriter där är Karl Llewellyn och Jerome Frank). En av grundtankarna där är att rättsprocesser inte är förutsebara i den bemärkelsen att ett domslut fattas på helt objektiva grunder. Detta är ett grundskott mot rättsstatstanken om rättslikhet och förutsebarhet. Alltså, subjektiva faktorer hos de individer som är inblandade i en rättslig process påverkar utgången.
Vidare, vad gäller mer jordnära svensk straff- och processrätt så finns vissa bevispresumptioner i praxis man kan använda sig av. Generellt sett är det så att en polismans vittnesmål tillmäts en så pass stor betydelse att det kan ligga till grund för en fällande dom (styrkt gärning, 99% säkerhet) om den åtalade inte kan motbevisa detta genom t.ex. sin egen tillförlitlighet, luckor i polismannens vittnesmål etc. Så är det. Och det är bra. En sliten klycsha man hör ibland är att det skulle vara viktigare att fria 10 skyldiga män än att sätta 1 oskyldig man i fängelse. Ok. Det må så vara. Men vad sägs om 100 skyldiga män? Eller varför inte 10 000 skyldiga män? Någonstans måste man dra en gräns. Ett subtilt och konsekvent sätt att dra en sådan gräns är att använda sig av denna typ av bevispresumptioner (d.v.s. att utgångspunkten är att poliser och vakter ses som någorlunda objektiva).
Det finns också säkerhetsventiler. Innan en person ens åtalas görs en förundersökning och en åklagare (vars uppgift är att vara objektiv) väljer att väcka åtal under förutsättning att denne anser att det påstådda brottet kan styrkas i en rättsprocess. Detta har till följd att majoriteten som släpas upp framför skranket förtjänar det.
A - Förresten. Din förhoppning är lyckligtvis felaktig. Jag hade tillfälligheterna på min sida som notarie och fick sådana placeringar med stort utrymme för eget dömande. Många "oskyldiga" och många rättshaverister fick de väl förtjänade dagsböterna och parkeringsböterna. Ration på friande domar och avskrivna böter torde ha legat någonstans mellan 0,1 och 0,2%
"A - Din kommentar är en enda skön motsägelse. Å ena sida: "Din syn på det svenska rättssystemetets straffrätsliga del är ibland skrämmande." Å andra sidan: "Jag förstår att det i praktiken fungerar så, men kan vi inte åtminstonde låtsas att människor i Sverige har rätt till en rättvis rättegång?"
Först angriper du utan några framförda grunder "min syn" (då min förmodade subjektiva syn) på sakernas tillstånd, medan du därefter medger att min "subjektiva" syn i själva verket skulle vara ett objektivt faktum."
Du medger att du har suttit har fått "stort uttrymme för eget dömande". Således är din subjektiva syn en del av det objektiva faktumet. Det finns inte något självständigt rättsystem som står undangömt i något rum på tingsrätten. De som dömer har en subjektiv uppfattning om hur saker står till, även de som inte dömer har sin roll i det här genom den inverkan de utövar i sin yrkesroll, t.ex lagstiftare, åklagare, advokater osv. Juristers subjektiva uppfattning är ytterst väsentlig för det objektiva resultatet. Du ansluter dig vidare till mitt resonemang: "Alltså, subjektiva faktorer hos de individer som är inblandade i en rättslig process påverkar utgången."
Och ditt stadgande om skyldiga vs oskyldiga män och hur många medborgare som skall få sin frihet skall väl i så fall tillämpas brett över samhället? Det verkar onekligen som att ifråga om ordningsvakter så gäller snarare förhållandet 99 skyldiga skall gå fria för 1 oskyldig. Allmän läkare och obducenter verkar också få en priviligerad ställning.
Problemet är inte att saker och ting ser ut som de gör utan att det finns en förutfattad mening att man får vad man förtjänar och att alla poliser/ordningsvakter är shyssta killar som vittnar trots att de inte har något att vinna på det förutom att förbättra samhället för alla oss andra.
Något helt annat: Var det någon annan än jag som under valkampanjen såg bilden i x tidning på Sjödin i läderjacka under en bro i "tuff" miljö med graffiti osv. Nästan som att Socialdemokraterna försökte göra hennes rykte till en fördel.
På tal om diskussionen om släktträd: Sthlmsnotarien torde hitta Hitler alternativt Stalin bland förfäder om han bara släktforskade en stund.
Med tanke på Sthlmsnotariens syn på rättvisa och på andras rätt att uttrycka sig fritt.
Stockholmsnotarien: Vidare får det väl ses som lite overkill att citera doktrin för att styrka något som får anses vara allmän kännedom.
Om stockholmsnotarien verkligen sitter ting i Stockholm borde hans arbetsgivare verkligen se över hans arbetsbelastning. Att han har tid att följa dessa "diskussioner" dagarna i ända, och dessutom skriva milslånga haranger tyder på att han har alldeles för lite att göra.
Stockholms notarien: Läste igenom ditt inlägg ordentligt igen. Det var ett par saker till:
"Ditt problem tycks dels vara att du inte är helt på det klara hur den svenska rättsstatens maskineri fungerar, dels att du upphöjer din egna subjektiva uppfattning till en objektiv sanning - d.v.s. "man dömer människor utifrån vittnesmål som i mina ögon har ett relativt lågt värde."
Svar: Jag är fullt medveten om att det generellt inte går att säga att alla polisers vittnesmål har ett lågt värde. Men vid bevisvärderingen i ett hypotetiskt mål där polisen först har blivit polisanmäld och senare inkommit med en motanmälan om våld mot tjänsteman, kan det väl knappast anses att polisen är en oberoende part i målet som har ett intresse av att tala saning. Om man sen ser till att personen som anmälts är en äldre man med ryggproblem som gripits av 6 piket poliser så kan man ställa sig frågande om det verkligen är rimligt att tro på allt som polisen säger utan några ytterligare krav på bevisning. En sak är att polisen inte döms för tjänstefel då anmälan emot dem kommer att läggas ner snabbare än snabbt. En annan är att döma den tilltalade för våld mot tjänsteman.
"Generellt sett är det så att en polismans vittnesmål tillmäts en så pass stor betydelse att det kan ligga till grund för en fällande dom (styrkt gärning, 99% säkerhet) om den åtalade inte kan motbevisa detta genom t.ex. sin egen tillförlitlighet, luckor i polismannens vittnesmål etc. Så är det. Och det är bra."
Svar: Är det möjligt för den åtalade att motbevisa en polis vittnesmål? I fråga om våld mot tjänsteman
så är det oftast ett stort antal anabolstinna piketpoliser som ägnar kvällarna till att snacka ihop sig ang. packet som de tuktat. Dörrvakter är ett ännu bättre exempel. Den tilltalade har oftast varit full (känns som inte helt onaturlig då dörrvakter ofta står utanför krogar), dörrvakterna är oftast fler till antalet om den tilltalade ens har vittnen. Allt som sägs på den tilltalades sida tolkas enbart som en historia som konstruerats av fragment ur ett fylledelerium. Det krävs mer eller mindre att man tar med sig Janne Josefsson ut på krogen varje gång man ska ut. Det är dock tveksamt om detta ens räcker då domstolen antagligen skulle anse Janne vara partisk. Emedan Johnny, Tommy, Conny och Ronny vars bröder sitter på fängelset utgör utmärkta vittnen för att de gått en två veckor lång utbildning.
A - Hmm... Jo, absolut. Visst kan den samlade produktionen av det svenska rättsväsendet kallas ett objektivt faktum på hur t.ex. olika lagar tolkas och hur bevisvärdering görs. I teorin kunde man också tänka sig att denna produktion skulle kunna inordna sig i fack och grafer som visade en procentuell fördelning över hur pass "fel" olika domar varit. I praktiken är det omöjligt eftersom inte någon person kan avgöra vad som lagen objektivt säger och vad som vore en korrekt utgång utifrån denna positivistiska syn på lagen.
100% av de domar som produceras är "fel." Fel i åtminstone två olika perspektiv. Dels "fel" beroende på att den enda korrekta tolkningen av lagen gjorts (vilket är omöjligt i praktiken), dels "fel" i den meningen att den/de som dömer inte har en objektiv uppfattning om vad som förekommit vid de händelser som målet handlar om. Objektiva sanningar kan man möjligen diskutera inom naturvetenskapen, vad gäller rättskipning är det bästa man kan göra att upprätta ett system som så långt som möjligt gagnar förutsebarhet och rättslikhet.
Återigen: Bevispresumptioner finns av goda anledningar. Man kan faktiskt anta att polismän generellt försöker att lämna så neutrala uppgifter som möjligt. Det är deras arbete, de har tränats i det och de har vanligtvis inte något personlig intresse i saken. P.g.a. dessa goda anledningar litar man generellt sätt (dock inte blint) på polismän.
Problemet är givetvis att en hel del "oskyldiga" själva är övertygade om sin egen oskuld och sin egen förträfflighet. De är oförmögna att inse att andra personer (t.ex. en polis) kan ha uppfattat ett skeende på ett helt annat sätt och därefter gör sin plikt då denne berättar sin version av en händelse. Att därefter konfronteras med de bevispresumptioner som finns kan nog tyvärr skapa en hel del rättshaverister som p.g.a. sin egen brist på självdistans drivs till att döma ut allt vad rättsväsendet och rättsordningen består av.
Problemet i svensk rätt och inom svensk praxis är att allt för många personer frias. Tyvärr tvingas man då och då se skyldiga män gå fria p.g.a. teknikaliteter och allt för högt ställda beviskrav.
A - Jo. Man har onekligen en uppförsbacke om man vill motbevisa framför allt en polis, men även en dörrvakt. Men, men, livet är inte alltid rättvist. Även om en eller annan oskyldig döms för våld mot tjänsteman är alternativet att fria den stora majoriteten av de personer som åtalas för det brottet. Och det vill vi inte. Vissa oskyldiga måste offras på frihetens altare för att övriga samhällsmedborgare skall känna sig trygga då brottslingar faktiskt döms och avlägsnas från samhällskroppen för en tid.
Ett problem som polismän möter i en tämligen stor omfattning idag är att personer hotar och verkställer anmälningar mot polismän som gör sitt jobb. Man anmäler i syfte att trakassera de poliser som ingriper mot dem. Sen finns det givetvis tillfällen då välgrundade anmälningar görs mot en polisman. Men den uppfattning jag har fått är att dessa sköts på ett mycket gott sätt av rättsväsendet. Du kan dock inte stirra dig blind på den statistik som finns över ration inkomna anmälningar/fällda poliser p.g.a. av den oerhört stora mängd okynnesanmälningar som görs varje år.
"Vissa oskyldiga måste offras på frihetens altare för att övriga samhällsmedborgare skall känna sig trygga då brottslingar faktiskt döms och avlägsnas från samhällskroppen för en tid."
Kan man kanske tycka låter lite anmärkningsvärt med tanke på att man brukat säga att "det är bättre att tio skyldiga går fria än att en oskyldig döms".
"100% av de domar som produceras är "fel." Fel i åtminstone två olika perspektiv. Dels "fel" beroende på att den enda korrekta tolkningen av lagen gjorts (vilket är omöjligt i praktiken), dels "fel" i den meningen att den/de som dömer inte har en objektiv uppfattning om vad som förekommit vid de händelser som målet handlar om. Objektiva sanningar kan man möjligen diskutera inom naturvetenskapen, vad gäller rättskipning är det bästa man kan göra att upprätta ett system som så långt som möjligt gagnar förutsebarhet och rättslikhet."
Man bör komma ihåg att vi inte diskuterar civilrättsliga mål. Det handlar inte om att den ena parten skall göra det sannolikt att ett visst händelseförlopp utspelat sig på ett visst sätt. Det handlar om att brott ska styrkas. I ett land som inte tillåter militär inblandning i civila angelägenheter på grund av ett litet missöde för närmare 80 års sen, så rimmar det illa att acceptera att de som har lagstadgad rätt att utöva våld förekommer i de sammanhang som de gör. Jag förstår att det måste daltas med åklagare ibland tex när det handlar om eget bruk enligt narkotika strafflagen där det blir svårt att styrka brott om den tilltalade förnekar det. Men när det handlar om ordningsvakter som jobbar med att utöva våld så kanske man skall tillse att det finns åtminstonde viss kontroll av vad de här lagligt sanktionerade torpederna företar sig. Och om inte ens det så åtminstonde ett visst mått av ifrågasättande till huruvida alla ordningsvakter talar sanning. Något sådant ifrågasättande anser jag inte förekommer idag.
"Vissa oskyldiga måste offras på frihetens altare för att övriga samhällsmedborgare skall känna sig trygga då brottslingar faktiskt döms och avlägsnas från samhällskroppen för en tid."
Vi pratar i många fall om tidigare ostraffade människor med välordnade liv som döms för våld mot tjänsteman. Det är inte direkt några tunga kriminella man "sätter dit". Det är väl knappast någon som skulle känna sig särskillt hotad om denne träffade på Sjödin i en mörk gränd? Jag skulle däremot inte vilja spendera en helg på en mindre skärgårdsö med herr allmän läkare, obducenten och den treåriga dottern (inser att det är rätt tjatig att omnämna fallet).
"Du kan dock inte stirra dig blind på den statistik som finns över ration inkomna anmälningar/fällda poliser p.g.a. av den oerhört stora mängd okynnesanmälningar som görs varje år."
Jag förstår att det inkommer en hel del obefogade anmälningar. Men de befogade som inkommer prövas inte enbart på den grunden att man antar att alla anmälningar är just obefogade. Men ska vi då prata obefogade anmälningar så ta en titt här:
Antalet anmälda fall i Stockholms län 2005:
Av misshandel mot man över 15 år: 10 935
Av våld mot tjänsteman (enbart ordningsvakter): 1 018
Inser att det här är en smula banalt men jag anser det ändock vara intressant. En tiondel av alla fall av misshandel i Stockholms län drabbar ordningsvakter. Lägg till på det:
Våld mot tjänsteman (Poliser): 264
Våldsamt motstånd: 1 647
Om poliserna och ordningsvakterna tillsammans under ett år lyckas skrapa ihop 1018 + 264 + 1647 = 2929 anmälningar sinsemmellan kanske man borde fundera på om det inte är nån som inte sköter sitt jobb. Sen inser jag att statistik inte behöver betyda nåt. Men känns det inte som att nåt är fel?
A - Ah... tyvärr är din statistik något missvisande.
Antalet anmälda fall i Stockholms län 2005:
Av misshandel mot man över 15 år: 10 935
Av våld mot tjänsteman (enbart ordningsvakter): 1 018
Misshandel och våld mot tjänsteman är inte riktigt samma sak. Att knuffa en ordningsvakt faller under brottet våld mot tjänsteman. Dessutom så rymms en hel del yrkeskategorier förutom ordningsvakter inom begreppet tjänsteman.
Våld mot tjänsteman (Poliser): 264
Våldsamt motstånd: 1 647
Här kan man fundera över hur många polisingripanden det görs varje år. Varje knuff eller varje krängande med kroppen vid ett avlägsnande faller under våld mot tjänsteman eller våldsamt motstånd. Vid ett gripande, i princip det enda motstånd som inte är straffsanktionerat är att lägga sig ned på backen och låten snuten släpa bort dig. Att rycka, vrida, spjärna etc. är motstånd.
Slutligen kan man tänka sig att ordningsvakter och poliser är mer benägna att anmäla övergrepp än privatpersoner. Dels är det lättare för dem att identifiera våldsmannen ifråga (de är på platsen inom räckhåll för polisen/ordningsvakten och deras X antal kollegor). Vidare, om en polis redan måste upprätta en rapport om snatteri kan han/hon snabbt även fylla i ev. våld sm inträffat vid ingripandet. Vad gäller ordningsvakter så kan dessa också dryga ut sin inkomst med 700 kr i förlorad arbetsersättning och i bästa fall 5 000 kr för sveda och värk om ett rapporterat brott går till domstol.
Sen är det givet att inte alla ordningsvakter (och en och annan polis) inte sköter sitt arbete. Problemet med ordningsvakter ligger förmodligen i att det inte direkt krävs något för att bli ordningsvakt (på samma sätt som taxichaufförer - båda grupperna borde ha minst ett års obligatorisk utbildning och en rejäl bakgrundscheck innan de släpps ut i samhället). Men, som det ser ut idag har en ordningsvakt ett bemyndigande och denne utövar myndighetsutövning inom ramarna för detta bemyndigande. Alla personer inblandade i myndighetsutövning måste respekteras och skyddas av samhället. Annars blir det anarki.
EW - Om du läser ett av mina inlägg ovan ser du att jag dömer ut talesättet "det är bättre att tio skyldiga går fria än att en oskyldig döms." Det är ett sluttande plan mot moralisk kollaps och anarki.
Inser att jag uttryckte mig väldigt klumpigt. Medveten om att misshandel och våld mot tjänsteman inte är samma sak. "Av våld mot tjänsteman (enbart ordningsvakter): 1 018" avser enligt BRÅ endast anmälningar av våld mot ordningsvakter. Det jag åsyftade var i alla fall: Det anmäldes 11 000 misshandelsfall i Stockholms län år 2005, då är det något udda att antalet anmälningar om våld mot tjänsteman avseende ordningsvakter i jämförelse skulle utgöra en tiondel. Vi pratar här om alla misshandlar som anmäldes i Stockholms län. Det vill säga varenda bråk på ett högstadie, varenda krogslagsmål, varenda obefogad örfil osv. Att ordningsvakter skulle utsättas för en tiondel av våldet i det här länet har jag svårt att tro.
"Här kan man fundera över hur många polisingripanden det görs varje år. Varje knuff eller varje krängande med kroppen vid ett avlägsnande faller under våld mot tjänsteman eller våldsamt motstånd."
Är det då befogat att ordningsvakter står för 4 gånger fler anmälningar än polisen? Polisen måste väl ändå anses som en mer utsatt yrkesgrupp?
"Slutligen kan man tänka sig att ordningsvakter och poliser är mer benägna att anmäla övergrepp än privatpersoner. ... Vad gäller ordningsvakter så kan dessa också dryga ut sin inkomst med 700 kr i förlorad arbetsersättning och i bästa fall 5 000 kr för sveda och värk om ett rapporterat brott går till domstol."
Anser du fortfarande att de bör tillmätas en stor trovärdighet som vittnen. Det verkar onekligen som att de kanske inte är de ärligaste människor som vandrar på våra gator. Citat: "Vissa oskyldiga måste offras på frihetens altare för att övriga samhällsmedborgare skall känna sig trygga då brottslingar faktiskt döms och avlägsnas från samhällskroppen för en tid.". Vi pratar om människor som manipulerar rättsystemet för sin personliga vinnings skull. I avvägande av vilket svin jag vill ha bakom galler så skulle jag hellre se de vakter som misshandlar vårat rättsystem sitta av lite tid än Bertil som råkade dricka lite för mycket på krogen, det värsta Bertil hade åstadkommit om vakterna inte satt handklovar på honom vore att spy på nattbussen på väg hem.
"Dels är det lättare för dem att identifiera våldsmannen ifråga (de är på platsen inom räckhåll för polisen/ordningsvakten och deras X antal kollegor)."
Det är anmälningar det handlar om, således tror jag inte det spelar någon roll för personen som har blivit utsatt för våld att han inte kan identifiera gärningsmannen då gemene man sällan gör en juridisk utvärdering innan han vänder sig till polisen med en anmälan.
"Men, som det ser ut idag har en ordningsvakt ett bemyndigande och denne utövar myndighetsutövning inom ramarna för detta bemyndigande. Alla personer inblandade i myndighetsutövning måste respekteras och skyddas av samhället. Annars blir det anarki."
En sak är att de är bemyndigade. En annan sak är att de missbrukar sitt bemynidigande. Alla personenr som är inblandade i myndighetsutövning skall inte skyddas oavsett. Har man bemyndigats att frånta medborgares medborgliga rättigheter så följer med det ett ansvar som är större än det som följer för den vanlige medborgaren. Detta har alltid varit lagstiftarens avsikt. Anarki blir det när vissa grupper inom samhället börjar missbruka rättssytemet för sin egen vinning och rättsväsendet stilla står brevid och ger dem beröm.
Var det någon som såg Uppdrag granskning om snedvridningen i rättshjälpen? Hur som helst ställde reportern i det första inslaget en helt underbar fråga:
"Känner du dig dum i huvudet?"
Svaret:
"Ja, jag känner mig dum i huvudet."
Var inte det humor på något sätt?
Svaret var tom: "Ja, oerhört dum i huvudet.".
Inte för att jag såg uppdrag granskning, men... nej?
:-)
Och få bort polemiken från kommentarsidan! Lågvatten
Någon lagklok som kan hjälpa en enkelt stackare som inte läst juridik?
Bakgrund: Fick helt oväntat en FET lagbok i julklapp. Mycket text var det...
Är jag dum i huvudet?: Hur jag än letade kunde jag inte finna termen "rättvisa".
Problemställning: Hur skall lagboken hjälpa mig att utkräva/få rättvisa? Alternativt, skall man bara använda nämnda FET-bok till att slå folk i huvudet, eller hur har lagstiftaren tänkt?
"Jag fattar inte ett smack."
Putte, driver du med oss?
Varför tror du det står 'Sveriges Rikes Lag' på den blå boken?
;-)
-> A:
Det finns alls ingen anledning att dalta med åklagare som misstänks för eget bruk enligt narkotikastrafflagen. Antingen har man droger i kroppen eller inte. Har man det ska det ställas lika höga krav på åklagare som på alla andra att förklara hur man kan vara påverkad utan att det är den påverkades eget fel. Och det är ganska svårt att klara av att föra fram en trolig och trovärdig förklaring, lika svårt för åklagare som för alla andra.
Vardagslunkande åklagare: Är du ironisk när du svarar A. A menade väl ändå att det daltas med åklagare när de ska bevisa eget bruk hos annan?
-> Okänd: Inte är jag ironisk, jag är fullständigt allvarlig. Kanske menade A som du skriver, men det var inte så jag läste det. Jag läste det som att en åklagare misstänkt för bruk av narkotika kommer undan lagföring lättare än andra och att A tycker att det är ganska OK. Var det inte så A menade, så pustar jag ut.
Bäste Sueco,
Rätta mig nu om jag har förstått dig fel:
Den blå boken ifråga är alltså till för att RIKA i Sverige även skall ha lagar att kunna ta till vid behov.
Bäste Putte, vad tusan dillar du om? Och tycker du verkligen att det vore vettigt och lagar var formulerade i subjektiva termer som "rättvisa"? Och tänk på att det är en sak att HA rätt, och en helt annan att de facto FÅ rätt...
Jag menade att det daltas med åklagare när de ska bevisa eget bruk hos misstänkta.
Puh, då är jag lättad över att jag fattade fel.
Ha en bra dag!
Å andra sidan är Putte i gott (?) sällskap. På samma sätt som han förväntar sig subjektiva lagar i termer av rättvisa, talar vår justitiekansler (och somliga advokater) emellanåt om "skyldiga" respektive "oskyldiga" - när det i själva verket handlar om vad som kan ledas i bevis eller ej.
A.
Såg att du uttalat dig ganska friskt om C. Da Costa-målet (styckmordet där allmänläkaren och obducenten åtalades. Har du överhuvudtaget läst något om det som skrivits om det?
Jag kan inte se att ngn som kan ngt om juridik överhuvudtaget och läst de böcker som skrivits om mordet skulle kunna se att allmänläkaren eller obducenten skulle vara skyldiga.
Ett tips, läs "Cathrine och rättvisan" och "Döden är en man" innan du lättvindigt uttalar dig om saker som du uppenbarligen inte vet ett skvatt om.
Ett exempel. Allmänläkaren och obducenten friades ju helt från mordet, men i tingsrättens domskäl skrev man in att de styckat kroppen (vilket i sig är idiotiskt). Domskälen lades sedan i förvaltningsdomstol till grund för att de förlorade sina läkarlegitimationer. Domskäl går inte att överklaga. Alltså man skriver in i domskälen att någon begått ett brott, men skriver in det så att det inte går att överklaga. Kanske en av de sämst genomtänkta domarna i svensk historia och ett ganska uppenbart justitiemord.
Bäste Goofy,
Var och en är alltså att anse så som "skyldiga" men detta förhållande kan ledas i bevis för tydligen bara vissa?
Jämför även nyligen avkunnad dom mot den s.k. poliseleven?
Proletärjuristen: För det första: "Såg att du uttalat dig ganska friskt om C. Da Costa-målet (styckmordet där allmänläkaren och obducenten åtalades."
Jag har inte uttalat mig "ganska friskt". Jag omnämnde inte ens omständigheterna. Om du anser att uttala sig ganska friskt innebär att jag inte vill spendera tid med dessa förträffliga läkare bör du omvärdera vad uttala sig "ganska friskt" är.
"Jag kan inte se att ngn som kan ngt om juridik överhuvudtaget och läst de böcker som skrivits om mordet skulle kunna se att allmänläkaren eller obducenten skulle vara skyldiga."
Där fick du mig. Jag kan ingenting om juridik. Fast det underliga är att åtminstonde ett par tunga namn inom juridiken delar min åsikt. En åsikt som du inte vet någonting om för att du har uttolkat det som passat dig från de två meningar jag skrev.
Det jag åsyftade var i alla fall det faktum att dessa två friades från mordet trots att de bundits till styckningen. Att det faktum att brottet griftefrid var preskriberat och de således inte dömdes för detta innebär på inget sätt att tingsrätten har någon skyldighet att avstå från att skriva ut att de brutalt styckat en människa.
Christian Diesen uttrycker om saken: "På samma sätt som vi vid bevisprövning måste utgå ifrån att den som stoppar varor innanför rocken och passerar snköpskassan utan att betala har tillägnelseuppsåt, måste vi utgå ifrån att den som styckar eller låter stycka en kropp har ett dödande att dölja och, i båda fallen, godta detta som sanningen om det inträffade, om det - efter en fullständig utredning - inte går att finna något bevisstöd för en alternativ förklaring till beteendet."
Fast det som först och främst får mig att inte vilja spendera tid med någon av dem är det vad allmänläkarens treåriga dotter som påstås ha varit med vid styckningen berättade om. Hon berättade om tanten som blev mos och huvudet som lades i en hink. Samma dotter som almännläkaren misstänktes ha ett incestuöst förhållande med.
Riktigt trevliga killar det här, de borde verkligen ha läkarlegetimation.
Putte:
Det är du som säger så. August Strindberg sa något liknande i "Liten katekes för underklassen".
Och som sagt, lag och rätt är olika saker. Man kan ha rätt utan att få rätt.
Och allt förvärras att vi lever i rättspositivismens förlovade land, Sverige. Därmed har vi sopat ut rättvisan ur tingssalarna. (Fast man kan ju smyga in den bakvägen, om man ids.)
A: eller vad du nu kallar dig.
Jag tycker nog att man uttalar sig ganska friskt när man skriver "Allmän läkare och obducenter verkar också få en priviligerad ställning." Utan att ha en aning om vad man talar om.
Sedan så tror jag inte du förstår problemen med att lägga en omständighet som inte går att överklaga till huvudsaklig grund för ett rättsligt beslut och dessutom frånta personerna som i praktiken döms (fast de frias) möjlighet till upprättelse.
Men jag råder dig att läsa juridik så att du förstår vad du pratar om och dessutom läsa de böcker som skrivits om mordet. De saker som du skriver om, när det gäller dotterns vittnesmål exempelvis, visar bara hur lite du kan om målet.
Huruvida killarna är trevliga eller inte har väldigt lite relevans för huruvida de gjort sig skyldiga till mord eller inte. Det får man lära sig på juristlinjen (om man nu inte hade sunt förnuft innan förstås).
"Fast det som först och främst får mig att inte vilja spendera tid med någon av dem är det vad allmänläkarens treåriga dotter som påstås ha varit med vid styckningen berättade om. Hon berättade om tanten som blev mos och huvudet som lades i en hink. Samma dotter som almännläkaren misstänktes ha ett incestuöst förhållande med."
Och med detta som bakgrund kan vi väl konstatera att enligt A:s mening var rättssäkerheten vid häxprocesserna förträfflig.
Det här verkar ha tagit en något annorlunda vändning än vad som varit syftet med mina uttalanden. Därför ska jag klargöra vad jag menade. "Allmän läkare och obducenter verkar också få en priviligerad ställning.": Man binder dessa två till styckningen av kroppen, tingsrätten finner dock att det inte finns tillräckligt med underlag för att döma dem för mord. Jämför med situationen när en ordningsvakt vittnesmål ska anses vara tillräckligt underlag för att döma någon för våld mot tjänsteman. I det ena fallet är tingsrätten väldigt mån om att brott skall styrkas trots starka indicium i det andra så räcker det med en mindre begåvad vakt med personliga intressen lämnar ett vittnesmål.
"Jag skulle däremot inte vilja spendera en helg på en mindre skärgårdsö med herr allmän läkare, obducenten och den treåriga dottern" samt
"Fast det som först och främst får mig att inte vilja spendera tid med någon av dem är det vad allmänläkarens treåriga dotter som påstås ha varit med vid styckningen berättade om. Hon berättade om tanten som blev mos och huvudet som lades i en hink. Samma dotter som almännläkaren misstänktes ha ett incestuöst förhållande med." Det berör mig inte så mycket huruvida de kan fällas för mord. Jag skulle finna en kväll med dessa två bra mycket mer obehagligare än med Sjödin t.ex. eller någon annan som fällts för våld mot tjänsteman. Med detta har jag inte kommenterat huruvida rättsäkerheten i målet var hög eller låg.
Angående svaren: "Sedan så tror jag inte du förstår problemen med att lägga en omständighet som inte går att överklaga till huvudsaklig grund för ett rättsligt beslut och dessutom frånta personerna som i praktiken döms (fast de frias) möjlighet till upprättelse." och mitt uttalande: "Riktigt trevliga killar det här, de borde verkligen ha läkarlegetimation.".
Anledningen till att jag inte uttalar mig huruvida de ska ha läkarlegitimation eller inte beror på att jag inte har en aning.
A: du förstår väl att du inte kan dra en parallell mellan ett mord och våld mot tjänsteman. Det är helt absurt. Det är inte meningen att det ska vara lätt att döma någon för ett mord. Tänk på allvaret i att beröva någon annan livet.
Ursäkta blev lite väl stressigt där i slutet. "Anledningen till att jag inte uttalar mig huruvida de ska ha läkarlegitimation eller inte beror på att jag inte har en aning." Byt ut mot: Jag vet inte om prövningen i förvaltningsdomstolen gått till på ett korrekt sätt. Min uppfattning som inte har några starka grunder är i alla fall att förvaltningsdomstolen prövade bevisen i målet oberoende av vad som förekommit i tingsrätten.
Rätta mig om jag har fel men var inte problematiken med tingsrättens domskäl att man skrev ut att de hade styckat kroppen? Det var väl detta som de två läkarna senare även försökte överklaga? Om tingsrätten finner att det går att binda dessa två till styckningen är det då fel att skriva ut det i domskälen? Sen huruvida dessa på juridisk grund har förverkat sin läkarleg. är en annan sak. Du bör också komma ihåg att de inte friades från styckningen. Brottet var enbart preskriberat. Vad är det för upprättelse de ska få för det? Om de har styckat en människa ska de vara glada att de inte får nåt straff för det. Mordet är en annan sak.
På psykologlinjen får man lära sig att människor som använder sig av argument som "på juristlinjen får man lära sig" oftast är dryga översittare som försöker ta tillbaka det som togs ifrån dem den där dystra dagen på mellanstadiet när de taskiga killarna i klassen tog dennes mössa.
I övrig så berör fallet inte mig särskillt mycket ur rättsäkerhetshänsyn mer än att två läkare som antagligen gjort sig skyldiga till mord gick fria.
Sammanfattningsvis finner Proletärjuristen att A borde ha uttalat sig med mer försiktighet och förhållit sig synnerligen ödmjuk avseende sin kunskap om de förevarande omständigheterna. Detta särskild med beaktande av det ringa bevisvärde kunskap huvudsakligen tillägnad genom läsande av kvällstidningen Expressens löpsedlar kan tillmätas. Med denna kritik gentemot A: s agerande avslutar jag ärendet.
Vad som i övrigt förevarit i ärendet gällande A föranleder ingen ytterligare åtgärd från Proletärjuristens sida.
A: Jag som tyckte du blivit så snäll och ödmjuk. Jag får väl ångra mig och kommentera ditt senaste inlägg ändå. Det är möjligt att det upplevs som översittarmentalitet att säga åt ngn att de inte vet vad de talar om för att de inte har rätt utbildning. Jag skulle kunna valt alternativet att förklara varför istället. Men det skulle ta hela dagen, vilket min arbetsgivare inte skulle uppskattat.
Låt mig göra en liknelse istället. Den dagen du ser mig diskutera diverse psykologiska diagnoser utan att ha en aning om vad jag pratar om på ett forum där ett gäng utbildade och praktiserande psykologer diskuterar saken så lovar jag att skamset hålla tyst istället för att käfta emot när någon av de där närvarande psykologerna försynt påpekar att jag kanske skulle se till att ta en examen först innan jag öppnar min stora trut.
A: Du har rätt! Heja A!
Proletärjuristen: Du låter som en rättshaverist som plågar oss. Är du verkligen säker på att du är jurist??
Var inte denna blog bättre förut?
Det känns som att man då,(jag i alla fall, kanske ni andra också) ofrivilligt drog på smilbanden åt TN:s härliga formuleringar. Nu verkar det gått lite slentrian i berättelsen. Kanske kan man inte begära mer, TN har ju bjudit på många skratt och detta helt utan ersättning. Nu vill TN helt naturligt kapitalisera sina mödor, men på samma sätt som en uppföljare till en succéfilm sällan blir bra, torde väl denna blog ha passerat sitt bästföre-datum.
Vad tycker ni?
Föresten, när jag läste TN:s senaste inlägg slogs jag av en skrämmande tanke: är TN månne en känd figur, kanske t o m det hatobjekt som ofta dyker upp här?
Vad gör ni av detta: " så det är du som är Tingsnotarien? frågade Förlagsmänniskorna. -Ja, svarade jag. -Det var som fan, sade de."
När jag läste det fick jag kalla kårar, men inte kan det väl vara hon??
A: Du kan inte dra paralleller mellan värderingen av ordningsvakters målsägandeutsagor/vittnesmål och utgången i Da Costa-målet. I Da Costa-målet vittnade rättsläkare om att dödsorsaken inte kunde fastställas, varav följer att de tilltalade inte kunde fällas till ansvar för mord. Jag ser inte någon beröringspunkt ö.h.t. Gör du?
Du har missat hela poängen med vad jurister anser är felaktigt i Da Costa-målet. Icke-frågor skall inte beröras i domskälen. Juridiskt sett var frågan om läkaren/obducenten styckat kroppen en icke-fråga. Läs någon av den litteratur som tidigare omnämnts så kanske du förstår.
Din passus om att läkaren/obducenten ska vara glada för att de inte fick något straff för att de styckat en människa var väl kanske inte så väl genomtänkt...
Jag kommer nog inte göra några fler inlägg angående det här. Men jag ser gärna att du bemöter min argument snarare än anklagar mig för bristande juridiska kunskaper. Jag kan gott erkänna att jag inte är insatt Vidare har du inte någon som helst uppfattning om vad för utbildning jag har/inte har så du bör följa dina råd och inte uttala dig om sådant som du inte har någon aning om. Vidare är det inte jag som hänvisar till litteratur skriven av sekreterare i statsutredningar om prostitution. Måste fortfarande anse att en professor i processrätt har större auktoritet inom den juridiska doktrinen.
Jag ser gärna även att du redogör för hur det kan vara fel att skriva ut fakta i domskäl.
Foobar: du kan känna dig lugn. Det är inte hon som ger dig kalla kårar som är TN.
A: Jag kan ge dig ett svar. För att detta inte är meningen med domskäl, vilket du naturligtvis inte ifrågsatt ifall du varit juridiskt skolad.
Foobar: NEJ, det är omöjligt! Det är INTE hon!
Så luta dig tillbaka och pusta ut.
Håller med att om att bloggen börjar blir trist. Om det är inläggen eller kommentarerna eller kombination av dessa båda, kan ju diskuteras.
A: du skrev:"Jag ser gärna även att du redogör för hur det kan vara fel att skriva ut fakta i domskäl."
Jag hade tidigare skrivit "jag tror inte du förstår problemen med att lägga en omständighet som inte går att överklaga till huvudsaklig grund för ett rättsligt beslut och dessutom frånta personerna som i praktiken döms (fast de frias) möjlighet till upprättelse."
Fundera över hur smart det är att fastslå en omstädighet som kommer att leda till att någon fråntas sin yrkeslegitimation i domskälen (som inte kan överklagas).
När det gäller din eventuella utbildningsnivå så struntar jag ganska fullständigt i den. Vad jag sade var att ingen som kan ngt om fakta i målet och som kan ngt om juridik kan dra de slutsatser du gjort. Och det fick jag ju rätt i. Du kan tydligen inget om juridik och har ingen kunskap om omständigheterna i målet. Eller?
Sedan kan Diesen säga vad han vill. Han är en av ganska många kunniga jurister i Sverige. Kasta ett oöverklagbart beslut på honom som slår fast att han styckar kvinnokroppar på fritiden och inte bör få vara lärare längre så kanske han skulle ändra sin tongångar (om han nu sagt det du påstår, icke juridiskt skolade mfl. tenderar att missförstå ganska mkt).
Kalla mig messerschmitter eller översittare om du vill men jag håller mig åtminstone till att diskutera det jag utbildat mig till, arbetat med i ett antal år och (när det gäller målet)läst ett tusental sidor om.
Hallå: "NEJ, det är omöjligt! Det är INTE hon!"
Jag känner spontant samma sak men eventuellt låter vi våra känslor fördunkla oss något i just denna fråga.
Vem skulle TN kunna vara? Varför lägger TN in den passagen? Trots att allt ÄR påhittat så är väl inte TN dummare än att hon försöker leva sig in i hur det skulle vara om Förlagsmännen verkligen dykt upp (precis som alla andra författare av någon rang)? Vem kan hon vara för att de skulle utbrista så? Visst, hon kan vara en "vanlig" kändis, eller t o m ett känt f d JustR kanske (Grekow när sin humoristisk sida), men är detta troligt? Herrarna är insatta i blogvärlden varför deras uttalande är rimliga om TN är L.
Ve och fasa! Jag kanske blir tvungen att äta min hatt...
Jag märker att det är fler med mig som tycker att bloggen börjat bli lite tråkig. Mitt tips är istället att gå in på http://slipsknuten.blogg.se/
Nya inlägg kommer mycket oftare än här, och den språkliga nivån är hög. Som vår gamle TN!
Tänk om A är HON... Paralleller dras till psykologutbildningen...
Och är det någon som har tröttnat på att läsa om arbetande jurister, så finns det tydligen en blogg om hur det är att vara arbetslös jurist... www.arbetslosjurist.blogg.se
Deppigt värre!
E: Haha, det kan jag verkligen tänka mig! Så fullständigt inkompetent!
Foobar: Anna Sjödin?? Prinsessan Victoria?
Fast mitt hetaste tips är Jan Guillou :) Han har ju ett finger med i allt...
Vad gäller domskälen i styckmordsrättegången. Om man säger så här: Om en domstol friar två personer för ett styckmord känns det onekligen relevant att ta upp frågan om huruvida personerna i fråga har styckat kroppen eller inte. Den frågan blir i längden svår att undvika.
Att de två läkarna därefter förlorade sin legitimation genom ett förvaltningsrättsligt förfarande är en annan sak. Det är inte tingsrättens/hovrättens problem. Den förvaltningsrättsliga apparaten är skyldiga att göra en egen prövning i saken och är inte bunden av civilrättsliga domskäl.
Ett exempel på en liknande situation är följande. A åtalas för att ha misshandlat B. A frias av tingsrätten och domen vinner laga kraft. I samband med förhandlingen yrkade dock B aldrig något skadestånd. B är därför inte förhindrad att driva en civilrättsligprocess mot A om skadestånd för den påstådda misshandeln. I den processen kan B vinna framgång om han visar att det är sannolikt att A orsakat skadeståndsgrundande skador. Att den friande domen från tingsrätten kan åberopas som bevisning i målet är en annan sak. I och med att det är två skilda processer är man vid den senare prövningen inte bunden av en annan domstols avgörande/domskäl. Denna bundenhet finns endast då talan väcks i samma fråga (RB 17:11 om rättskraft).
Stockholmsnotarien:
Well, det är ju inte bara "ett faktum" som har slagits fast. Domstolen har de facto slagit fast att de begått ett brott. De har med andra ord utpekats som kriminella av staten utan möjlighet att överklaga eller begära resning. Dessutom en brottslighet som närmast med automatik leder till en annan rättsföljd (att legitimationen ryker). För att inte tala om att de blir evigt stämplade av media och den expressenläsande allmänheten (vilket vi ju sett exempel på här).
Det kan helt enkelt inte vara rätt att göra så. Det går att skriva domskälen på ett sådant sätt att man undviker att skriva ut det så explicit. Man kan exempelvis slå fast: "det får anses klarlagt att x och y befunnit sig på platsen och att de haft möjlighet att stycka kroppen". Utan att direkt säga att så skett.
Det kan kanske tyckas att det är en obetydlig detalj, men så har det ju inte blivit. Håller dock med om att förvaltningsdomstolarnas prövning om legtitimationerna knappast är något att hurra över heller.
En enkel metod är att fråga sig själv. Skulle jag känna mig bekväm med att det står så här i en dom där jag förekommer? Känns det okej att jag inte kan göra något åt det?
Av TN:S blodfattiga dagboksanteckningar kan man sluta sig till att TN slutat på tingsrätten. Vad då förtalat och hämnd? Skitsnack
Kommentarerna suger. Vad går Ni igång på egentligen?
Jag såg en antydan till hkan dock varmt rekommendera kvarteret skatansvt.se :)
"Huruvida killarna är trevliga eller inte har väldigt lite relevans för huruvida de gjort sig skyldiga till mord eller inte. Det får man lära sig på juristlinjen (om man nu inte hade sunt förnuft innan förstås)."
Hurvida det känns bekvämt för dig eller inte har väldigt lite relevans för hur lagen tillämpas i Sverige. Det får man lära sig på juristlinjen. Du kanske skulle fundera på att ta en titt på regeringsformen när du har tid.
"Det kan helt enkelt inte vara rätt att göra så."
Vidare så får man på juristlinjen lära sig att underbygga sina argument med lagstöd.
Kasta inte sten i glashus.
Proletärjuristen - Jag kan personligen inte uttala mig om hur förvaltningsdomstolarnas prövning ifråga gått till, jag känner inte till fallet annat än i stora drag. Dock, de hade att göra en självständig prövning. I denna har tingsrättens dom ett bevisvärde, ingenting annat.
Här, att en tingsrätt slår fast att två personer begått ett brott är inte särskilt anmärkningsvärt. Att göra detta är en av tingsrätternas huvuduppgifter. I det här fallet tycks inte tingsrätten ha funnit att "X och Y befunnit sig på platsen och att de haft möjlighet att stycka kroppen" utan åklagaren tycks ha styrkt att "X och Y styckat kroppen." Om en åklagare styrker en gärningsbeskrivning åligger det tingsrätten att meddela dom därefter. Och en tingsrätt har en skyldighet att motivera sin dom i domskäl. Att domen och domskälen i sig tillmäts bevisvärde på annat håll saknar betydelse. Det är inte tingsrättens uppgift att beakta.
Man kan däremot möjligen ställa sig en smula frågande till hur två personer som bevisligen styckat en nyligen mördad människa kan frias för själva mordet utan att ha avgivit en riktigt bra förklaring till hur det kom sig att man utförde styckningen ifråga.
Din enkla metod: Att fråga sig själv - Skulle jag känna mig bekväm med att det står så här i en dom där jag förekommer?
- Jag tror att få personer skulle känna sig bekväma att figurera som åtalade vid en uppmärksammad styckmordsrättegång....
Hej!
Då jag själv läser till ekonom är jag således INTE hemma inom juridiken. Tycka vad man vill om det, men nu skulle jag uppskatta lite hjälp från er som är kunniga på området.
Jo, hur förhåller sig försträckningsavtal eller reglering i gällande svensk rätt? Och vad menas med det överhuvudtaget?
Om det finns någon som skulle kunna förklara detta för mig, vore jag mycket tacksam.
Hälsningar från ekonomiestud.
Håller helt med A och S-notarien. Om man skall pröva ett åtal för mord och finner det styrkt att en tilltalad styckat offret vore det mycket underligt att inte skriva det i domskälen. Detta oavsett om man fäller för mord eller inte.
Ekonomistudent: Sätt in 10 lax som förskott så kollar jag på ärendet.
Jag har sett att det ett par gånger har gjorts reklam för slipsknutsbloggen här, jag har varit inne på den och läst ett par poster. Jag tycker att den var... Je ne sais quois... Tråkig. Detta i jämförelse med de högvattenmärken TN har presterat, stilistiskt och språkligt håller den dock hög klass. Men framför allt tråkig.
Delägaren: Vill du ha de färska eller frysta? :)
Lysande TN. Lysande. :)
PANdan - Kollade din blogg igen (uttråkad på jobbet). Såg att du sktivit "Pacta sund servanda" som rubrik. För att vara petig så är korrekt uttryck "Pacta sunt servanda." Det cirkulerar en del "sund" där ute, så det är ingen katastrof. Men "sunt" är korrekt.
Stockholmsnotarien, f.d. byråslaven m.fl.: Ni skjuter över målet. Som ni mycket väl vet skall rätten pröva åtalet utifrån gärningsbeskrivningen. Här var två personer åtalade för mord. Åklagaren kunde inte lägga fram utredning om dödsorsaken, varvid mord inte kunde styrkas, vilket i sig innebär att styckningen av kroppen juridiskt sett saknade relevans (denna omständighet i sig kunde ju inte styrka att kvinnan mördats). Frågan är då varför frågan skall prövas ö.h.t. De tilltalade hade att försvara sig mot mord, rätten kom att fastställa deras skuld till brott mot griftefriden, vilket mot bakgrund av omständigheterna i målet inte var ett nödvändigt led i mordåtalet.
Vad jag finner mest fascinerade med domen är väl inte det exempel den utgör på olämpligheten i att fastställa två personers skuld i en för åtalet irrelevant fråga, utan att den utgör ett av fåtal exempel på när en svensk domstol faktiskt valt att skriva mer i domskälen än vad som varit föranlett av åtalet. Så länge jag inte kan se några goda skäl för att så skedde, förblir jag kritisk.
Ingen som har lust att hjälpa? Lite kortfattat bara. Vet inte var jag kan vända mig annars...
När det gäller styckmordsmålet har jag hört mycket övertygande skildringar som bevisar både att läkarna är skyldiga och att de inte är det. Grundtipset är ju alltid att fria om det finns tvivel och det finns det gott om i den härvan.
Problemet är väl egentligen att som domen blev skriven blev läkarna fällda men utan möjlighet att överklaga. Det kan vara mycket värre än att bli fälld och sitta av straffet, det finns det större social acceptans för. Domen pekade ut dem men de hade ingen rättslig möjlighet att göra nåt åt det. I princip skulle det kunna stå i en dom att den åtalade är frikänd för fortkörning men rätten finner att han gjort sig skyldig till mord men att det av en eller annan anledning inte går att fälla för det. Oöverklagbart - och egentligen mycket mer effektivt som förtal än det som räknas som brott.
Ibland kanske det är oundvikligt att i en dom komma till såna slutsatser som man hamnade i i styckmordsmålet och lösningen borde ju vara att öppna nån slags undantagsmöjlighet att överklaga såna domar när domen är frikännande men ändå utpekar en person som brottsling.
Ekonomiestud: Det är inte särskillt komplicerat. Det är bara att lämna tillbaka en flaska vin av ungefär samma kvalité som det vin du lånade.
Ekonomiestud: Din fråga är kanske inte glasklar, varför den kan vara svår att svara på. Försträckningsavtal är typ ett låneavtal avseende fungibla ting. Det innebär att du inte behöver lämna tillbaka exakt vad du lånat, det räcker med lika mkt av samma sak. Typexempel - pengar.
Har tingsnotarien somnat? Hög tid för nytt inlägg.
B & djurist - Nä. Vi skjuter inte över målet. Obducenten och allmänläkaren (som de så skönt kallas i folkmun) var åtalade både för mord och (för vad jag antar) brott mot griftefrid (BrB 16:10).
Domstolen fann uppenbarligen det styrkt att de begått den gärning som åklagaren påstått utgöra griftefridsbrottet. Detta skrivs då ut. Att sedan brottet preskriberats är en omständighet som gör att en åtalad person inte döms till en påföljd för brottet. Denna prövning kommer dock in först efter att det fastslagits att det påstådda brottet är styrkt. Det är så BrB är uppbyggd. Och det är så en dom måste skrivas.
Domskälen behandlar enbart det som har betydelse för de av åklagaren påstådda gärningsbeskrivningarna samt omständigheter som påverkar ett ev. straffmätning.
Vidare har ju denna styrkta omständighet givetvis betydelse för frågan om det kunde bedömas styrkt om de båda begått det påstådda mordet eller inte. Om ni inte kan förstå det, tja... T.ex. om en person åtalas för rattfylleri har det givetvis betydelse om åklagaren kan styrka att personen druckit ett helrör en halvtimme innan denne greps av polisen. Personen ifråga kan ändå frias för åtalet om rattfylleri, men omständigheten med helöret måste ändå skrivas in i domskälen. Det råder ett vattentätt skott mellan det faktum att en person i slutändan inte döms för ett brott och vad en domstol är skyldig att skriva i domskälen.
Att sedan inte domskäl kan överklagas är en teknikalitet som regleras i RB.
På tal om vad man bör/inte bör skiva i domskälen:
Är det någon som läst den domen från Kammarrätten i Stockholm från 1994 där följande formulering skall finnas: "I målet får anses utrett att familjen ----- för att leva ett normalt liv behöver flytta från Sverige"? Det handlar ju om kvinnan som Liza Marklunds böcker handlar om.
Jag skulle bra gärna vilja veta hur KRNS kom fram till det? Och vad var egentligen sakfrågan?
Någon som har läst eller vet var den finns att läsa?
Snälla stockholmsnotarien. Sen när började åklagare åtala för brott som är preskriberade?
En sista gång: Omständigheten har ingen betydelse eftersom det till att börja med inte kunde visas att kvinnan mördats (enligt rättsläkares vittnesmål). Enbart den omständigheten att två personer styckat en kropp räckte enligt domstolens förmenande inte till för att styrka mordåtalet. Det saknas då skäl att gå in i en bevisprövning av denna omständighet som ju domstolen ändå fann saknade betydelse. Förstår du nu varför din jämförelse haltar? En bättre jämförelse är att en person står åtalad för våldtäkt. En kvinna vittnar om att mt blottat sig för henne några minuter tidigare på en näraliggande plats. Domstolen finner att det inte kan styrkas att mt utfört våldtäkten, men skriver i domskälen att det är styrkt att han blottat sig. En omständighet som för den åtalade gärningen saknar betydelse då denna i sig inte kan leda till en fällande dom.
B - Du mnear att de två inte var åtalade för griftefrid? Vet du det eller har du läst om det på Aftonblaskans hemsida?
Oavsett vilket. Om åklagaren för fram ett antal omständigheter som sammantaget avser att styrka en brottslig gärning har en domstol uppgiften att pröva varje omständighet, bedöma bevisläget för varje omständighet och sen göra en samlad bedömning om den åtalade gärningen är styrkt eller inte. Vanlig bevisprövning. En domstol måste skriva domskäl som förklarar varför en dom ser ut som den gör. Att undvika frågor i domskäl och skriva vaga sådana är i sig ett hot mot rättssäkerheten. Parterna skall veta varför domstolen dömt som den gjort. Om domskälen är vaga försvårar detta dels ett ev. överklagande, dels får vaga domskäl i längden allmänheten att tappa tilltron till rättsprocessen.
Detta faktum innebar inte per automatik att de två läkarna förlorade sina legitimationer. Länsrätt, Kammarrätt etc. etc. hade att göra en självständig prövning i denna fråga. Det kan inte de allmänna domstolarna ta ansvar för.
Sthmsnotarien: Nu börjar jag på allvar tro att trollet är du. Försöka påstå att jag utgår från tvivelaktiga källor istället för att försvara ditt påstående om att den omständighet att ett brott är preskriberat innebär inte desto mindre att det tas upp till åtal, att domstolen gör en komplett bevisprövning för att som slutkläm konstatera att brottet är preskriberat. Du tror inte att det på något sätt skulle strida mot åklagarens skyldighet att inte väcka åtal i mål där en fällande dom inte kan förväntas?
Domstolen har att pröva varje omständighet i den mån den är relevant. Vad är det du inte förstår?
Myndighetsjurist: Tack för ditt svar!
För att förtydliga, så ämnar jag att låna ut pengar till en bekant. Låt oss säga att det rör sig om en relativt hög summa. Bör jag skriva ett försträckningsavtal med denne? Och vad säger lagen om det? Finns det angivet någonstans, så att man kan läsa på?
MVH
Ekonomiestud.
Ett tips är ju att låna på banken istället...
Ekonomiestud.
Lagen - den ursprunglaga alltså - är tämligen arkaisk o ch kasuistisk. Kasta en blick i Handelsbalken (1736:0123 2) kap. 9 och du hittar en paragraf i kapitlet "Om försträckningar i penningar, eller varor, och ränta därav". i kap. 11 behandlas 11 kap. "Lån", alltså de fallen, då just det utlånade skall lämnas tillbaka.
I lagboken är skuldebrevslagen infogad efter HB kapite 9. Ta dig en titt där och se till att ha allt skriftligt.
Mvh
-> Ekonomiestud:
JA. Skriv avtal. Skriv hur mycket du lånar ut, med siffror och bokstäver. Skriv när pengarna ska lämnas tillbaka eller i vilken takt amorteringen ska ske. Skriv hur mycket ränta som ska tas ut eller om ingen ränta ska betalas. Båda skriver under. Ta varsitt exemplar av avtalet. Ha gärna vittnen som bevittnar era namnteckningar om det är mycket pengar. Vid varje avbetalning/räntebetalning ska kvitto lämnas till låntagaren, gärna gör man noteringar på själva skuldsedeln som ni båda signerar.
Alternativet är att inte skriva några papper alls, vilket är helt OK om man tycker att man helt kan avstå från både pengar och vänskap. Vilket verkar dumt.
Oj, oj, vad man snubblar över tangenterna emellanåt.
Mvh
Länstyrelsen är inte bunden av allmänna domstolens bedömning i ansvarsfrågan när det handlar om återkallande av körkort där körkortsinnehavaren har begått ett trafikbrott.
Emellertid finns det någon typ av praxis som innebär att länstyrelserna följer domstolarnas bedömning i ansvarsfrågan.
Rent resursslöseri med två prövningar! Låt åklagare ta upp körkortsfrågan i den straffrättsliga processen på samma sätt som civilrättsliga delar tas in i processen. (Givetvis med specialregler om rätt till intervention av Länstyrelsen eller avskiljande av körkortsdelen i processen i särskilda fall.) Pengarna vi sparar på att lagstiftaren gör processen både enklare och rättsäkrare kan vi lägga på att behålla de nuvarande överprövningsinstansernas funktion, och skippa de heldumma ideerna med inspelade videoförhör och heltäckande prövningstillståndskrav.
Jurist i begreppshimlen & Fröken Petimäter:
Tusen tack för era svar! Verkligen!
Jo, i det här fallet är det fråga om en 'bekant', så jag förmodar att det blir mest lämpligt att skriva ett avtal. Jag vill ju låna ut, men jag vill även få pengarna tillbaka.
Ni har givit mig bra förklaringar och tillvägagångssätt, så jag kommer att läsa på.
Tusen tack, ännu en gång! Vad vore livet om man det inte fanns schysta jurister! :)
Bästa hälsningar,
Ekonomiestud.
-> Ekonomiestud: Varsågod.
Jag ska också bjuda på en snabbkurs i juridik. Innan du fattar beslut i olika frågor, ställ dig själv frågan: Vad händer om allt går åt helvete? Från den utgångspunkten kan man planera bättre, till exempel genom att konstatera att man kan komma att behöva handlingar som bevis på att man lånat ut pengar.
Livet utan schyssta jurister vore intressant, men frustrerande.
B: Måste erkänna att jag inte läst domen. Om åtal är väckt för brott mot griftefriden och brottet preskriberat är det naturligtvis juridiskt irrelevant om brott är styrkt och i hög grad olämpligt att utreda denna fråga i domskälen. Prövar man ett åtal för mord och åklagaren lägger påstår att det föreligger omständigheter (även om dessa inte framgår av gärningsbeskrivningen)som talar för att de tilltalade mördat måste domstolen, som s-notarien påpekat, pröva om indicierna föreligger. När domstolen konstaterat vad som är utrett i målet får det bedömas om indicier och bevis räcker till för en fällande dom. Att en tilltalad styckat offret är en omständighet
som normalt sett talar för att den tilltalade är skyldig. Att påstå att omständigheten skulle vara juridiskt irrelevant är väl inte helt riktigt.
Anonym: du har fel! Se 5 kap. 1 § andra stycket körkortslagen.
Ekonomiestud: jag har 2 tips till dig: det första är att sluta använda dig av "ämna" - det blir bara så pinsamt. Det andra är att inte låna ut pengar till din vän, det är det värsta man kan göra. Det måste finnas någon annan din vän kan låna penningar ifrån!
Ekonomiestud: jag har 2 tips till dig: det första är att sluta använda dig av "ämna" - det blir bara så pinsamt. Det andra är att inte låna ut pengar till din vän, det är det värsta man kan göra. Det måste finnas någon annan din vän kan låna penningar ifrån!
Anonym: jag menar alltså att du har fel i ditt påstående att länsstyrelsen (och länrätt, kammarrätt osv) inte är bunden av vad den allmänna domstolen kommit fram till i ansvarsdelen. I det fall du inte tror mig på mitt ord, ta en titt i 5:1 KKL.
I övrigt kan du mycket väl ha rätt. Dock har detta utretts i ett antal omgångar (minst två, som jag känner till) och man har då funnit dagens system vara det rättssäkraste och billigaste.
Stockholmsnotarien, du verkar ju inte med alls på vad vi diskuterar. Vill jag veta hur RB fungerar så har jag nån decimeter Ekelöv inom rimligt räckhåll, du behöver inte köra lektioner i det ämnet mer, tack.
Vad diskussionen gäller är alltså att man på ett fullt rimligt sätt följer de spelregler som finns och då hamnar i det läget att någon i domen utpekas som brottsling eller klandervärd men att denne lämnas utan möjlighet att angripa detta eftersom inget ansvar utdömts. Det var det som hände i styckmordsmålet och det är den sociala stigmatiseringen utan rättslig möjlighet att få upprättelse som är stötande. Hade det funnits en möjlighet att i ett sånt här sällsynt specialfall gå vidare och få prövat i hovrätt om det verkligen var styrkt bortom rimligt tvivel att läkarna utfört styckningen hade jag inte haft några problem med hur domen utformades. Jag tycker det är högst rimligt att den som utpekas som brottslig i en dom skall kunna få det prövat i en ytterligare instans.
C:
För det första, så undrar jag varför du finner ordet 'ämna' så pinsamt?
För det andra, så skrev jag INTE att det rör sig om en vän, snarare en 'bekant'. En klar distinktion, enligt egen uppfattning.
För det tredje och sista, så undrar jag hur du själv kan skriva 'penningar' och inte finna det så som pinsamt, när du ändock anser att ordet 'ämna' är det?
Bästa hälsningar,
Ekonomiestud.
Ekonomiestud: ok! Det är klarlagt, du ville mycket hellre läsa juridik men dina små betyg räckte inte till. Poor you...
Med vänliga hälsningar (betyyydligt mer vedertaget än dina bästa hälsningar),
En som du känner bättre än du anar.
Sug på den du!
Heter det inte "Med vänlig hälsning"?
B - Jag påstod inte att du utgivk från tvivelaktiga källor. Jag konstaterade själv att jag inte är insatt i fallet och frågade om du var säker på att åtal för griftefrid inte väckts.
djurist - Jag är med på vad som diskuteras. Jag konstaterade enbart att anledningen till att domskäl inte i sig kan överklagas har sin grund i RB:s bestämmelser.
B & djurist - I vissa fall (såsom detta, åtminstone vad ni två tycks mena) kan det faktum att domskäl inte kan överklagas ha vissa olyckliga följder. Dock - för de två läkarna ifråga. Oavsett om det ville överklaga den allmänna domstolens domskäl alt. påstå inför förvaltningsrättsliga organ att de inte styckat kroppen ifråga (och därför inte skulle fråntas sina läkarlegitimationer) var bevisböran densamma. Det fanns uppenbarligen omständigheter som styrkte styckningen. Bevisbördan låg då på läkarna att motbevisa detta. Om de hade haft möjlighet att processa i allmän domstol om detta eller nu gjorde det i förvaltningsdomstolar, tja. Bevisbördan lär väl vara ungefär densamma. Så i frågan om legitimationerna lär det inte spela någon roll.
Social stigmatisering är en annan sak. Men sådan stigmatisering sker lite nu och då. Det kanske är trist, men oundvikligt i ett samhälle.
Om ni inte vill förstå vad jag skriver kan jag hänvisa till F.d. Byråslavens inlägg ovan. Han har samma resonemang om bevisvärdering/domskäl.
F.d. byråslaven, sthmnotarien:
"Prövar man ett åtal för mord och åklagaren påstår att det föreligger omständigheter (även om dessa inte framgår av gärningsbeskrivningen)som talar för att de tilltalade mördat måste domstolen [...] pröva om indicierna föreligger. När domstolen konstaterat vad som är utrett i målet får det bedömas om indicier och bevis räcker till för en fällande dom."
Det är precis det här vi är oense om. Jag för min del menar att prövningen i ett fall som detta skall ske i omvänd ordning. Konstaterar tingsrätten att åtalet för mord inte kan bifallas eftersom dödsorsaken inte kan styrkas (en grundförutsättning i åtalet brister) och att övriga omständigheter i målet inte kan föranleda en annan bedömning, då saknas det anledning gå in i prövning av dessa omständigheter som, krasst talat, i slutändan ändå saknar betydelse. Jfr. den friande domen mot T. Martinsson där tingsrätten, utan att pröva huruvida han hanterat vissa medel för vissa personers räkning, ogillade åtalet eftersom en av grundförutsättningarna brast (det kunde inte visas att medlen härrörde från brottslig verksamhet). Mycket längre än så här kommer vi nog inte.
Att förvaltningsdomstolarna gjorde sin egna, fristående prövning är inte något jag ifrågasätter.
Har ju varit borta ett tag. Men läser diskussionen om styckmorden med visst intresse. Stockholmsnotarien: Kan bara flika in följande: Att åtala någon för ett preskriberat brott är en ganska allvarlig försummelse i tjänsten. Vi kan lugnt utgå från att så inte skedde här. Då skulle det ha uppmärksammats.
Ett utdrag från ett initiativärende från JO om just det allvarliga i att göra så följer:
"I det här aktuella fallet har försumligheter från fyra olika befattningshavares sida lett till att T.N. fällts till ansvar för olaga hot trots att detta brott var preskriberat. Det finns enligt min mening anledning att se allvarligt på förfaranden från åklagares och domares sida som innebär att någon åtalas och döms för ett preskriberat brott."
Läs gärna mer på: http://www.jo.se/Page.aspx?MenuId=106&MainMenuId=106&Language=sv&ObjectClass=DynamX_SFS_Decision&Id=918
Hej alla.. Vad har hänt här egentligen? Vart tog den gemytliga stämningen oss läsare emellan vägen? Och vad går egentligen Trollfanskapet på?