tingsnotarien

Eftersom det har rått brist på notarier under en längre tid på tingsrätten har jag blivit obarmhärtigt inkastad i arbetet utan någon särskild introduktion. Dock har jag förstått att notarierna inför brottmålsförhandlingarna har en rad administrativa uppgifter att ta i tu med. Till exempel skall man kopiera upp vissa Viktiga Papper. Förstenotarien förklarade för mig hur kopieringsmaskinen fungerar och hade hela tiden en irriterande, beskäftig min. Han glömde dock bort att informera mig om det allra viktigaste.

Efter bara ett par dagar på Obygdens tingsrätt har jag nämligen lärt mig ett och annat. Jag har lärt mig att min viktigaste uppgift i livet, efter fem års universitetsstudier och 350 000 spänn i studieskulder, är att se till att det finns färskt vatten i rättssalen inför varje förhandling. När jag skulle protokollföra på min första brottmålsförhandling var jag ganska nervös, men jag trodde ändå att jag hade kommit ihåg allt. Papper, penna, band till bandspelaren (som tillverkades 1969), lagbok och en hög med blanketter som jag ännu inte har förstått vad de ska användas till. Men jag hade begått en dödssynd – jag hade glömt vattnet. Strax innan förhandlingen skulle börja sträckte sig Fetto, som skulle döma i målet, efter vattenkannan och upptäckte till sin förskräckelse att kannan var halvfull med dygnsgammalt vatten. Han spände ögonen i mig, och förklarade att det var notariens uppgift att tillse att kannorna var fyllda med kallt, färskt vatten under hela förhandlingsdagen, och ifrågasatte om jag verkligen klarade av att föra protokoll på förhandlingen när jag inte ens klarade av att hålla reda på en sådan enkel sak. Notarieörhängena kliade (jag tror att jag har utvecklat nickelallergi) när jag skamset gick för att fylla på kannorna.