tingsnotarien

Dagbok från Obygdens tingsrätt

Åh, herregud vad spännande. Hoppas tingsnotarien ställer upp. Hur får man tag i den där tidningen? Ni måste nog trycka upp några extra ex.

Karro, har tingsnotarien mailat dig?? Vet du vem det är nu?

Jag har tidigare fått den något tveksamma äran att representera den "bittre och misslyckade" på detta forum. Det är naturligtvis tacksamt och något förenklande att som 60-talsjuristen ovan hävda att det finns besvärliga figurer överallt. Jag skulle istället vilja föra fram följande ledstjärnor i sammanhanget: "Det som en person inte gillar hos en annan, föraktar hon sig själv" liksom idén att känslan av att man egentligen inte förtjänar sin position (och förväntan att bli "avslöjad" som bedragare) är hälsosam, något som bl.a. Göran Hägg för fram i en av sina retorikböcker.

Det är alltid riskfyllt att försöka tillskriva människor bitterhet, framförallt eftersom det troligen säger mer om en själv än om offret. Det vore troligen värre att aldrig misslyckas än att inte lära sig av och växa genom sina misslyckanden. När jag gick på juristlinjen upplevde jag det som att de som alltid tidigare hade spetsat tentorna var de som hade mest tentaångest. Om bitterhet är att lida två gånger borde man kunna beskriva deras ångest som bitterhet. Jag håller med Hägg om att tveksamhet är hälsosamt, med tillägget att det är något som hänger med hela livet. Förstenotarien må beskrivas som en besserwissrande arrivist, men det är inte omöjligt att han har extrema mindervärdeskänslor som gränsar till upplevelser av bitterhet och misslyckande. Är framgång nödvändigtvis den direkta motsatsen till misslyckande?

Till de som tror att jag inte har suttit ting: jag har erfarenhet från tre olika svenska domstolar. Tolka det hur ni vill. Jag är inte alltid bitter när det gäller min karriär, men jag har konstant känslan av att vara misslyckad. Något som troligen driver mig framåt.

Detaljfråga: borde inte förstenotarien ha fått sin överrättsrekommendation i samband med att han fick notariebetyget? Det verkar litet märkligt att han först var beredningsjurist under några månader. Normalt brukar just den kategorin (och föredragandena i förvaltningsdomstolarna) betraktas som bittra och misslyckade eftersom de flesta tror att de egentligen ville bli fiskaler...

Får man inte överrättsrekommendation i samband med att man söker överrätten? Annars är det väl ingen poäng att rekommendera? Jag sökte inte, och fick ingen överrättsrekommendation alls.

Tja, det är kanske olika i olika domstolar, men om lagmannen tycker att notarien passar för överrätt borde han/hon väl skriva det i notariebetyget, särskilt om notarien är "synnerligen väl lämpad"?

Studden:

Läs inlägget från Söndagen 6 mars så förstår du vad jag menar...

haha, jag kanske inte ansågs vara synnerligen väl lämpad då :) Därav inget omdöme

Denna blogg ger mig en blandning av igenkänningshumor och rysningar av olust.

Min förste lagman var inte så snäll och trevlig alla gånger. Det enda beröm jag kan minnas var när jag gav honom ett domsförslag och han yttrade "Det här är för bra för tingsrätten" (!) Men jag hade desto större tur med rådmännen och den efterträdande lagmannen. Trevliga, vettiga och mänskliga! Stilen hos Surtanterna känns emellertid alltför väl igen...burrrr...i den kategorin fanns fullkomligt vidriga och vedervärdiga människor. Men jag antar att de är ursäktade på grund av den LILLA JÄVLA värld de lever i.

På hovrätten var det som det var. En del riktigt trevliga och mänskliga domare - andra som inte var det. De sistnämnda har förmodligen blivit väldigt illa behandlade på sin väg mot domarämbetet och har nu ett behov av att ta igen detta på någon som är av lägre rang. Det säger oftast mer om dem som människor än om den notarie/fiskal/assessor de ger sig på: Små, små stackars människor menar jag. Jag brukar dock trösta mig med att de - med största sannolikhet - kommer att dö före mig. Detta får mig genast på bättre humör.

Men ärligt talat. Jag vet inte om vår tingsnotarie har gjort lumpen (du kanske är tjej, trots allt..?) Den största nyttan med att göra lumpen är att man tvingas lära sig att samarbeta med/ta order av idioter man egentligen skulle vilja strypa långsamt. Man lär sig även att "gilla läget" och bita ihop. Dessa kunskaper har man god nytta av i arbetslivet. Att kunna hantera chefer och medarbetare som beter sig som svin handlar mycket om att kunna ta människor. Alltså att varken vara rövslickare eller en som "vägrar ta skit" och är uppstudsig. Denna förmåga har i alla fall tagit mig igenom domarbanan.

Jag antar att skrivandet utgör terapi för dig. Du skriver bra och roligt - fortsätt med det! Sist men inte minst - håll ut!

aahhh, den sången har jag också hört och precis som Tingsnotarien spelade jag den länge och väl eftersom den passade så bra på den skithåla jag var placerad i.

Jag börjar verkligen gilla Sten Sture.

Jag med. Det där med erfarenhet från tre olika svenska domstolar tolkar jag som att åtminstone tre brott är begågna.

Länge leve Tingsnotarien!

En tilltalad kan väl iof sägas ha "erfarenhet" från domstolar, men när vi talar om en juristkarriär lär sådan erfarenhet knappast ha något större värde, särskilt mot bakgrund av vår tidigare diskussion om huruvida det är lämpligt att domare har personlig erfarenhet av brott.

DU skriver fantastiskt roligt, tingsnotarien. Jag känner väl igen mig från min egen notarietid.

Men tag dig i akt! Med hjälp av vissa av dina inlägg och Doris (DV:s intranät) kan man faktiskt identifiera domstolen. Var försiktig!

okänd, hur skulle man kunna se det på intranätet?

På Doris finns en sökfunktion, där man kan söka på yrkeskategori m.m. Uppgifterna i Bloggen tillsammans med Doris sökfunktion, schema för notarieutbildning m.m. utgör tillräckligt underlag för identifikation av domstolen. Hur det går till får du själv räkna ut.

Har sökt. Hittar ingen domstol som matchar helt, men jag har några misstänkta. Skulle dock inte förvåna mig om obygdens tingsrätt inte finns med på listan, jag tror att notarien har tänkt efter före, om man säger så.

glömde säga att jag sökte på betald arbetstid, tog ca en halvtimme. ska nog surfa en stund innan jag stämplar ut.

Haha... Du är nog inte den enda som "får betalt" för att surfa av de som kommenterar här :)

Jag skulle vilja ge min rådman ett ordentligt kok stryk. Nu är det sagt. Leve tingsnotarien!!!

Kanonblogg! Kan du inte fortsätta, tingsnotarien?
Varför måste du sluta? Kan inte någon annan ta vid?

tingsnotarien skall väl inte sluta? Det är väl förstenotarien som kanske ska sluta? eller har jag missat nåt i bloggen?

det är antingen irene eller jag som har problem med läsförståelsen. jag har inte uppfattat att Tingsnotarien skall sluta

Servimus! Mer könsstereotyp föreställning än vad du lyckas pressa ur dig är svårt att föreställa sig. Du hävdar att en man kan inte himla med ögonen och inte hysa så starka känslor inför sin mormor att han ser det som en av hans största motgångar när denna går bort. Inte heller kan en man vara "på läsken" utan kan enligt dig enbart uttrycka berusning genom orden "packad" och "full". Du skrämmer mig och är, ärligt, uppenbart dum i huvudet om du alltjämt argumenterar likt ovan. Vi är långt från jämställdhet om dina åsikter är en gängse uppfattning.

Servimus kanske menar att en kille aldrig skulle SKRIVA så, inte att han inte skulle KÄNNA så. Det är kanske DU som könsstereotypt medvetet missförstår det andra könet. Eller har killar och tjejer exakt samma känslor, uttryck osv?

Det är helt pointless att ta reda på om tingsnotarien är kille eller tjej. Personligen är jag övertygad om att tingsnotarien inte är på riktigt. Det är rätt uppenbart att upphovsmannen har erfarenhet från att ha varit notarie på tingsrätt men personen vinnlägger sig hela tiden om att inte släppa några detaljer som leder till att denne kan spåras. Detta rimmar illa med vad som skrevs då den s.k. "järnladyn" hade fått upp ögonen för bloggen och tog upp den vid fikabordet. Genom att skriva om detta måste tingsnotarien fullständigt ha röjt sin identitet för henne. Hade tingsnotarien verkligen varit med om detta och inte velat bli identifierad hade denne legat jävligt lågt med den episoden och inte lagt ut den på bloggen. Bara om man är helt säker på att ändå inte bli spårad lägger man ut en sådan episod,,,,, Jag hoppas att jag inte blir hatad för detta nyktra påpekande men kontentan är alltså att tingsnotarien sitter trygg långt från obygden och delger oss sina anekdoter från notarietiden. Visst, spänningsmomentet försvinner lite men va fan, ta det för vad det är, det är ändå en jävligt underhållande blogg.

Jag tror iallafall att det är på riktigt. Tingsnotarien behöver ju inte tidsmässigt exakt lägga ut en sådan anekdot då det hände. Samma sak har nog utspelat sig på flera tingsrätter, skulle jag tro.

Ta det lugnt! Det var jag som skrev det tidigare meddelandet angående Servimus. När du insinuerar att jag medvetet skulle missförstå det "andra könet" så känns det som du förutsätter att jag skulle vara kvinna. Så är inte fallet. Jag vidhåller att Servimus yttrande är ett av de, om än omedvetet, mest inskränkta och verklighetsfrånvända jag läst på länge.

jaha, då var könsdebatten igång här också. kan man inte få vara i fred från det här p.k-dravlet någonstans? släng skit på DV istället.

Atrocity: Och jag menade inte att jag tror att tingsnotarien är riktig, bara att han kanske inte skulle skriva att han grät när mormor dog.

Till tjejen: Jag tror nog att du någon gång läst något som varit mer inskränkt och verklighetsfrånvänt. Kanske har du bläddrat i någon av dina alster från juristlinjen?

Kör hårt tingsnotairen!

Jo Tingsnotarien har hört av sig! Jag har fått mail från Tingsnotarien och jag kommer att göra en intervju för Press Judicata denna vecka.

Tyvärr trycks PJ bara upp i 1800 ex som går till alla jur.stud, sponsorer och lärare. Ni som jobbar på någan av byråerna som sponsrar föreningen kommer kunna läsa. (Mannheimer, Vine, Linklaters plus de annonsörer som annonserar i just detta nummer).

Jag kan försöka lägga ut intervjun på nätet och länka om ni vill.

innebär det att du vet vem det är och var han sitter??

Du MÅSTE lägga ut intervjun på nätet.

Karro, kan du inte lägga ut den här? Eller så kan tingsnotarien kanske lägga ut den som ett inlägg?? Jaaaa!

Har ngn tänkt på att låten "Unforgiven" av Metallica bara måste handla om livet som notarie och/eller biträdande jurist..? Kommer inte ihåg texten ordagrant på rak arm, men visst är där ngt avsnitt som går "..deprived of all his thoughts, he tries to please them all.." Kan James Hatfield kanske vara Tingsnotarien..?

Utan avsikt att starta någon jämställdhetsdebatt så vill jag bara kort kommentera den som kritiserat min tidigare uppfattning (att tingsnotarien är en kvinna) såsom grundat på könsstereotypa föreställningar.

Förvisso har du rätt i din åsikt att min åsikt bygger på en känsla av vad som är manligt och kvinnligt. Men att därav dra slutsatsen att jag skulle vara emot jämställdhet är direkt felaktigt. Jag uppfattar tingsnotarien som en kvinnlig person på grund av dennes sätt att uttrycka sig - en känsla som saknar koppling till (min definition av) jämställdhet. Det går faktiskt att vara för jämställdhet även om man inte delar Mona Sahlins eller för all del Gudrun Schymans åsikter i denna fråga.

Hur som helst, begrunda istället inlägget från mars där notarien refererar till sig själv som kvinna. Måhända ändrar du då din uppfattning.

Fan vad less jag är på det här dår/tingshuset! Var är alla pyromaner när man behöver dem som mest? Min enda behållning av att tingsmeritera mej är att man får prova på att leva i 1800 talet. Total inskränkthet, ett system byggt på inställsamhet och rädsla. Logik på 2000 talet...?

Det är även för mig alldeles uppenbart att tingsnotarien är en HON.

Det var såna som Lotta som jag menade inte bör döma i exempelvis sexualbrottsmål, eller i andra måltyper som infekterats av könsstereotyper.

tror inte Tingsnotarien är en hon, men om det är så vill jag träffa henne, har aldrig träffat en dam med sådan humor

Ta det lugnt! Åter så är din bristande perceptionsförmåga i fokus. Jag skrev i mitt tidigare inlägg att jag inte var kvinna utan man. Detta undgick naturligtvis dig genom att du förutsätter att alla personer som reagerar på inskränkta och könsstereotypa resonemang är "radikala vänsterfeministkärringar". Jag vill även påpeka att jag inte har en åsikt huruvida notarien är en man eller inte. Det var inte detta jag reagerade på i första hand. Han får, för min del, lika gärna vara en apa med en kromosom för mycket (valfritt kön). Das ist mir egal!

Varför satte du "radikala vänsterfeministkärringar" inom citationstecken? Skrev jag det? Du måste vara en kvinna. Frågan är om du är riktig.

Lugna nu ned dig. Som Alf Henriksson säger: Bryr du dig om saker så små, är du inte större än så".

Hur kan Karro som ska intervjua , veta att det är notarien som svarat? Vem som helst som läser Bloggen och har lite egen erfarenhet kan utge sig för att vara notarien. Funderade faktiskt själv över ett sånt upplägg ett tag. Men nyfikenheten tog överhand, att få höra nån annan svara. När och var läggs intervjuen ut?

Jag vet inte vem Notarien är, han/hon mailar från en anonym mailadress.

Jag kan lägga ut hela intervjun på min blogg efter att tidningen har landat i studenternas brevlådor, eller så länkar jag från en pdf-fil på nätet. Men i vilket fall som helst så kan jag göra en kommentar i denna blogg när och var intervjun finns att läsa.

Inte för att det spelar någon som helst roll men könsdiskussionen skulle väl egentligen ha slutat i och med att Tingsnotarien avslöjade att denne bar örhängen? Att sitta ting med örhängen som man är väl lika passande som mina dreads? Detta är min fördom om domstolsväsendet, att appereance is everything.

Fruktansvärt rolig blogg, om hälften är sant så förstår jag inte att du står ut. Men stå ut, snälla! Gläd mig och ge mig styrka, tack.

Jag fick uppfattningen att även killarna fick ha notarieörhängena på sig. Mikael hade ju vägrat och mårten hade haft dom.

Alf Henriksson har tyvärr lämnat oss, men Robert Lind i Kramfors lever.

ja, jag förstod det också som att även killarna fick bära örhängen under sin första tid

Du Sten Sture kan väl försöka använda dig av ett språk så att man inte tror att du är född på samma århundrade som Sturarna i den svenska historien.

Efter att ha läst ett flertal av Sten Stures besserwissiga inlägg funderar jag på om det inte är han som är förstenotarie i Obygden.

vem fan är robert lind i kramfors

Det är ju han

Jag undrar var sten sture har tagit vägen. Han har hållit sig lugn bra länge nu.

No worries. Sten Sture has not left the building. Det är fortfarande fascinerande att se hur människor lägger tid på att skriva inlägg enkom för att dissa mig (användningen av ordet "dissa" rikas främst till Laban i tron att det är ett ord som är legio bland dagens unga, en grupp som jag tydligen inte anses tillhöra, problemet kanske är användningen av ord som "legio"...). Ni som skriver dessa inlägg verkar ha ett behov av att se på livet ur ett perspektiv som är svart/vitt eller gott/ont. Ni skulle säkert passa perfekt bland dem som bestämmer hur man skall lägga upp kampen mot terrorismen, eller varför inte på någon kvinnojour?

Sten Sture och andra verkar tänka mycket på oförrätter flera år tillbaka i tiden. Jag låter det vara osagt om det skall betraktas som bitterhet.Om alla dessa skribenter hade varit framgångsrika - exempelvis som delägare i en stor affärsjuridisk advokatbyrå - hade de inte brytt sig särskilt mycket om alla dessa mossiga knäppgökar inom domstolsvärlden. Möjligen hade sådana idioter kunnat ge upphov till små roliga historier som berättas vid middagar. Kanske också en förströdd tanke när man skrattar hela vägen till banken.

Karro, det är såklart att notarien svarar från en anonym mejladress. Frågan är hur du ska veta att det är en riktiga notarien. Ska du begära leg?

Tack Jurist! Mycket klarsynt inlägg. Se nu bara upp för Sten Sture som kommer känna sig mycket förorättad (och bitter). Hans värld sträckte sig nog inte så här långt. Tack igen!

Grymm blogg!!Totalt hysteriskt bäst!

Och för att få slut på diskussionen om det är en kille eller en tjej som skriver-->Klicka på bilden på fru justitia på huvudsidan så ser ni att det är en 25årig kille som skriver bloggen.....

Det är mycket bra med ett forum där alla notarier kan dela med sig av sina erfarenheter. Det är mindre bra om vissa gräver ned sig i gammal skit och inte lyckas gå vidare. Alla människor kan säkert göra en lista med folk som man under sitt liv stött på och som djävlats. Under en kortare tid, ibland bara några månader, har de haft makt. Tänk på vissa lärare eller fanjunkare. Elaka översittare. Sådana finns överallt. Efteråt känns de mest patetiska. Svårigheten ligger i att klara besvärliga människor. Sten Sture, gift dig och skaffa dig en svärmor, så får du se.

Jurist: Men snälla kära.. Visst är det tragiskt att gräva ner sig i gammal skit som du säger. Men det finns trots allt ett värde i att analysera erfarenheter och komma med konstruktiva förslag på förbättringar. Dessutom innebär ju inte det faktum att ngn på detta forum dissar sin notarietid att personen i fråga ägnar övrig vaken tid åt samma sak? Att du själv för övrigt verkar mäta framgång strikt i monetära termer är tragiskt men en annan diskussion antar jag... Väl värd att ta upp vid tillfälle dock.

Till:
Det kan ju omöjligt vara så att notarien är tjej och skriver sig som kille för att avleda misstanke?
Allt som står i en profil måste ju vara sant...
=P

Vad som sägs i generaliserande termer om rådmän på denna blogg borde med lätthet kunna sägas om delägare (vilket jag iof inte kan svära på eftersom jag aldrig jobbat på byrå). Att betraka delägarskap, eller rådmansskap (roligt ord om man tar bort ett "s") som ett bevis på framgång borde emellertid vara helt uteslutet mot bakgrund av vad som sägs på denna blogg. Om det finns någon måttstock så kanske den ligger i insikten att stolthet och fåfänga inte är samma sak.

Om Jurist och Jöran finner någon slags bektäftelse av deras bild av sina egna karaktärer genom att tillskriva mig bitterhet så är det väl snarast deras problem. Egentligen krävs ingen vidare kommentaren om det.

Jag är stolt över att jag klarat ett uttagningsprov till en EU-institution och blivit antagen till en Ivy League-LL.M. Om folk tycker att jag är fåfäng för att jag berättar det så skiter jag fullständigt i det. Bitter när det gäller min karriär är jag iaf inte.

Sten Sture:

Jag måste säga att jag lider med dig: att behöva vara så framstående och ändå skapa antipatier med så många..

Vad kan anledningen möjligen vara?

Missförstått geni - ja kanske.

Hävdelsebehov - definitivt!

En person med din CV ska helt klart vara stolt, och du har fog för många av dina uppfattningar. Likväl är det ofrånkomligt att du har ett von oben-perspektiv som upplevs negativt, precis som den, säkert kompetente, men sadistiske förstenotarien. Dina inlägg vittnar om en självkänsla som till stora del bygger på behovet av en slags överlägsenhet.

Man brukar säga att man inte kan lära gamla hundar sitta, men lyd ett gott råd från en som har lyckats med både karriär och sociala kontakter:

Ödmjukhet och framgång går hand i hand. Se inte per automatik din omgivning som fientlig utan möt den med den värdighet som anstår en sann gentleman.

Det är svårt att inte hålla med om vad du säger i allmänna termer, eftersom det är psykobabbel på samma nivå som horoskop, något som alla troligen kan känna igen sig i. En kort tanke bara: intar inte du ett von oben-perspektiv genom att försöka föreläsa för mig? Det kategoriska imperativet är en svår nöt att knäcka...

Hävdelsebehovet kanske finns där, men eftersom mitt riktiga namn inte är Sten Sture och endast de som känner mig väl skulle kunna identifiera mig efter mina inlägg, lär detta behov knappast tillfredsställas genom mina inlägg. Enkel logik egentligen, vilken inte kräver ett geni, missförstått eller ej, för att förstå.

Mot bakgrund av denna relativa anonymitet är det heller inte möjligt att skapa några antipatier, iaf inte några verkliga antipatier. Det övergripande syftet med mina inlägg är oftast att provocera, och det är ofta ganska roligt att se reaktionerna. Jag är inte dummare än att jag förstår att en dylikt beteende i verkliga sociala sammanhang troligen skulle leda till ensamhet och regelbundet krossade käkben/knän. Mina inlägg skall kanske ses som ett utlopp för frustrationer som jag inte kan eller vågar ge utlopp för i verkliga livet. Se där, även jag kan psykobabbla...

Jag har lyckats med såväl karriär som sociala kontakter, även om det naturligtvis inte alltid är en picknick och det är nödvändigt att arbeta hårt för att upprätthålla dem. Det är ingenting som du behöver oroa dig om.

Jag är inte så säker på att ödmjukhet och framgång går hand i hand. Att påstå det är romantiserande önsketänkande. Det finns massor med människor som enligt en relativt vanlig framgångsmall, som de flesta skulle skriva under på, aldrig har haft ens en tillstymmelse till ödmjukhet i kroppen. Jag tror t.ex. inte att Göran Persson är ödmjuk. Jag tror däremot att Göran är bra på att få människor att tro att han är ödmjuk. Det finns många beräknande borderline-psykopater där ute. Jag kan däremot hålla med om att människor tenderar att se ödmjukhet i framgång, men det är en annan sak. Till syverne och sist kan vi endast veta om vi själva är ödmjuka eller inte, eftersom endast vi själva har gått i våra egna skor och känner till våra egna framgångar och misslyckanden. Att förutsätta att omgivningen skall skriva under på vår självbild är kvalificerat desillusionerande.

Om du är advokat är du troligtvis äldre än vad jag är. Låt mig avslutningsvis ge ett gott råd till en gammal hund som förhoppningsvis fortfarande kan läras att sitta: använd inte ordet "man", du riskerar att hamna i samma von oben-sörja som Vickan, en person som för övrigt troligen är ett klockrent exempel på det som jag filosoferade om ovan: är hon ödmjuk, framgångsrik osv.?

En sann gentleman skulle aldrig beskriva sig själv som gentleman.

Sten Sture landar alltid på tassarna.

Sten Sture (d.ä.?), Grattis till uttagningsprovet till EU-institutionen och antagningen till Ivy League-LL.M!

Sten Sture: Då får man gratulera dig och de tiotusentals andra personer som klarat dessa test. En sak är säker: även om du är anonym i detta forum och därmed kanske uppträder annorlunda än då du är igenkänd, så förstår man tydligt att du är en töntig selektiv titelsamlare. Hur många stipendier fick du inte? Hur många byråer fick du nobben av? Handläggare på EU-kommissionen är kanske inte det finaste man kan bli, men uj uj uj vad duktig du var som klarade testet...

Jag fick nobben av kanske hälften av de byråer som jag sökt till (emellertid endast av en i Sverige), men jag hade som sagt aldrig ambitionen att arbeta på byrå, eftersom jag fick bättre erbjudanden från andra håll. Jag fick inte kanske fyra femtedelar av de stipendier som jag sökte (främst för att de flesta av de stiftelser vars stipendier som jag sökte inte accepterade flera inkomstkällor).

Nästa juristconcours skall leda till en reservlista med 180 namn, från 11 000 sökande, och av dessa får kanske 150 till slut jobb (varav kanske högst 5-6 svenskar). Jag vet inte var du hittat din statistik. Jag tycker iaf att jag var duktig som klarade provet, och jag skiter som sagt i om du tycker att jag är fåfäng, eller en "töntig selektiv titelsamlare" som du så vackert formulerade det. Men jag är ännu mer stolt över att jag kom in på en av världens bästa LL.M., i konkurrens med sökande från hela världen. Där kan man snacka om "selektiv" i ordets rätta bemärkelse.

Vem har sagt att det är kommissionen (vars långtitel fö är "Europeiska kommissionen", och inte den kvällstidningsbenämning som du använde)?

Är jag helt fel ute om jag antar att du blivit nobbad av byråer, inte fått några stipendier och inte klarat uttagningsprov för att bli EU-tjänsteman?

Endast den omständigheten att du kallar andra personer töntiga betyder inte att du inte är töntig.

Apropå att bil provocerad? Låt mig säga så här: Sten Sture har inte lyckats övertyga mig om att han är en förträfflig person.

"Selektiv titelsamlare" betyder att någon förhärligar det egna karriärsvalet som denne råkat snubbla in på, medan personen förkastar de institutioner där denne kommit till korta.

Steffi, jag förstår inte vad frågetecknet betyder. Jag har aldrig försökt övertyga någon om att jag är förträfflig, endast om att jag inte är bitter. Om du får dina kicks av att berätta om vad som övertygar dig så är det väl bara att gratulera, antar jag.

Sablar, menar du att jag har kommit till korta vid några institutioner, och i så fall vilka? "Selektiv titelsamlare" fick noll träffar på Google, men om du får du dina kicks av att unilateralt fastställa definitioner så är det väl bara att gratulera, antar jag.

Uno straise Qatro single sais, thanx