tingsnotarien

Dagbok från Obygdens tingsrätt

Joel - Mysteriet är därmed löst, TN sitter ting i Washington och heter egentligen Folke Rydén!

Jag tackar för en utmärkt blogg. Jag har numera en mycket bra ursäkt för att inte sitta ting. Trevlig sommar (trots livet obygden)!

Inte använda punkter i förkortningar? Det är väl just det man SKA göra enligt vedertagna svenska skrivregler. Däremot är det ju helt fel att förkorta "det vill säga" d v s...

Underbar blogg som stämmer alldeles utmärkt in på hur det fungerar på domstolarna ute i Svea rikes långa land... I allt fall på min domstol.... om folk bara visste hur det såg ut bakom kulisserna så skulle de tappa förtroendet fullständigt för allt vad rättsväsendet

Det är bara att gratulera Tvillingarna - livet på dagens storstadsbyråer för en bitr jurist verkar inte särskilt lockande. Bida sin tid som föredragande och sök något trevligt jobb inom det statliga eller någon organisation senare, det låter som ett bra upplägg.

Herrejävlar - ska sitta ting i höst, men efter att ha skummat lite i bloggen tror jag fan att det får bli McDonalds istället:)

Mike....

Skrattar. funderar på McDonalds själv efter att ha jobbat på en tingsrätt halvvägs ute i obygden i ett halvår....
det enda positiva med det här jobbet är när "hysterikan" på vår tingsrätten får ett av sina utbrott... och utbrottet är riktat mot vår tingsrätts "fetto" eller "rasse"

Med tanke på hur mycket det har kommenterats kring fröken Lassbo på denna blogg så är det förvånande att ingen har kommenterat den artikell som återfinns i dagens pappersversion av DN. Artikelln handlar om reklam på bloggar som blivit allt vanligare och Lassbos blogg lyfts fram som ett bra exempel. Man kan konstatera att fröken Lassbo åtminstone inte behöver svälta då hon håvar in en del pengar på reklam. Så därmed försvann alla hennes chanser till at spela offer även om hon gör ett tappert försök i artikeln då hon påpekar att hon faktiskt måste gå upp halv sju varje dag för att hinna med sin blogg!

Journalisten i fråga hade inte kollat på hennes blogg så noga men efter att han fått det påpekat för sig att där finns upphovsrättsskyddat material så tycker han inte det var så bra att ta henne som exempel.

Blir ju lite som "så tjänar DU pengar på andras verk".

Bilder ni hittar på Lassbo på nätet får ni givetvis använda fritt på nätet och era egna bloggar om den ni hittar den hos inte hindrar er från att göra det. I samband med bilden kan ni också skriva ofördelaktiga saker om personerna.

Det i sann Lassboanda.

Vaför är ni så besatta av denna Lassbo?

Håller med dig, gonzo!
Varför spilla tid o kraft på henne? Fullkomligt ointressant. Låt henne ha sin "glamour" etc, missunna henne inte det, men vem bryr sig?

I Sveriges domstolar är praxis att inte använda punkter i förkortningar. Att det är den givna standarden framgår bl.a. av målhanteringssystemet VERA i vilket genomgående det enda brytningstecknet är ett blanksteg. Myndigheternas skrivregler göre sig tydligen icke besvär (jfr avsnitt 8.5 i Myndigheternas skrivregler). Personligen föredrar jag punkter i förkortningar, men man vänjer sig. Jag hade kanske nöjt mig med att skriva det på en vanlig gul post-it lapp ;)

Urrrgh, ju mer jag läser desto mindre lust får jag att sitta ting i höst. Kanske finns det nåt schysst fluffer-vikariat i Malmö eller Köpenhamn?

Bortser man från förmågan att uttrycka sig och så tror jag att en sådan här blogg skulle kunna skrivas om de flesta yrken.

Att det ska vara så hemskt att vara tingsnotarie ligger det säkert en del i, men "det är resan som är mödan värd" stämmer väl också? Har man dessutom, som många tingsnotarier väl?, inte så stor erfarenhet från andra yrken så är det kanske lätt att tro/tycka att just en sådan tjänst är så hemsk.

Så låt er inte skrämmas av vad som står här!

Varför skulle det inte vara en merit att kunna tiga på en anställningsintervju? Advokater har väl tystnadsplikt?

Det verkar ibland som om någon tar Frk Lassbos göranden och låtanden personligt. Personligen kan jag inte bedöma hennes juridiska förmåga eftersom jag inte anser att hennes blogg är grund för bedömning av denna förmåga. Man får anta att en eventuell arbetsgivare gör en bedömning av Frk Lassbos kunskaper och anställer efter det. I övrigt så känns det inte helt relevant att diskutera henne här.

Man kan ju fundera på vad det är som driver alla språkfascister som inget hellre vill än att i minsta detalj reglera hur andra skriver. DET FINNS JU LIKSOM SÄTT SKRIVA SOM DET MÅTIVRAT SLÅ NER PÅ DET ÄR FÖR DELAKTIGT OM ÄR LÄSEBART ATT MAN REGERAR PÅ HUR BRUKAR SKRIVS PÅ FÅRUM FÖR STÅR MAN

Men vad driver lärare som skickar tillbaka uppsatser för rättning med order att tabelltexst skall vara si och så många punkter stor, kursiverad, indragen så många steg och så vidare i all oändlighet? Att var och en har sin egen lilla uppfattning om hur det enda rätta ser ut underlättar inte heller.

Fast bråkar man om att text inte stavas med s så är det helt ok.

Att stav text med s är det naturligtvis helt ok att ge sig på.

Ok, datorelände, du lurade mig att det första inte gick in, nöjd nu?

>>>djurist
Jag hallucinerar också när jag ätit svampar.

Ni menade som exempelvis att inte ha punkter vid
YRKANDEN M M

däremot skall det väl vara punkter vid jur. kand.
eller 34 kap. 1 § första punkten ?
--- är detta inte kutym vid hovrätterna?

Klart det ska vara jur. kand. En ny tackssam regel på hovrätten är också att man slipper skriva
tvåmiljonertrehundratrettioåttatusenfemhundranittionio (2 338 599) kr och åttioåtta (88) öre.

Nu skriver vi bara siffrorna! Living on the line!!!

Är det sant Lola? - för det är ju sådant som ofta föranleder pinsamma fel på domsblanketterna, har man 10 st att producera till nästkommande dag - är det lätt att en eller två bokstäver kastas om i "tvåmiljonertrehundratrettioåttatusenfemhundranittionio (2 338 599)"... skönt att höra, nu skall vi se ifall det går hem hos rådmännen, annars får jag hänvisa till ny hovrättspraxis :))

man fasade ju för att dom 4000 svenskarna inte skulle bli omedelbart evakuerade just bara för att dom då heter Achmed och Abdul, men jag är imponerad av regeringens insats.

Kan vi inte ordna en IRL-träff snart?

Jo, i Stockholm den här gången!

Hej !

är det någon somvet vad en fiskal tjänar i lön?

Re Nyfiken: http://justfuckinggoogleit.com!

har just gjort det och inte hittat det va.....

Fiskalen tjänar

24.800 första året
26.800 andra året
28.800 tredje året
ca 31.000 fjärde året som assessor

Sen är det dags för tjänstgöring på departement o. dyl.:

32.000 - 37.000 under fem år,

eller på byrå:

40.000 i ingång, sen 53.000, sen 62.000

Det är något blygsamma löner när man jobbar statligt verkar det som... Men timlönen kanske ändå hålls ovan vattenytan, jämfört med ett byråjobb?? Eller tror jag för gott på det statliga då?

Tredjenotarien: Boahahaha!!!

Timlönen mellan statligt och byrå-jobb är tämligen lika, om inte rentav högre för den statligt anställde. Att jobba statligt har även en annan fördel. Man har ledig tid att bränna pengarna man tjänar...

Man ska tjäna pengar för att leva inte leva för att tjäna pengar.

Ha det gött!
// Born to raise hell

I domstolarna använder vi oss av myndigheternas skrivregler som bl.a kan hittas på regeringens hemsida.

Det gör vi väl inte alls, exempelvis går det att finna följande i handboken du nämner;
-- De flesta titlar skrivs i bestämd form. Om man är osäker och inte behöver vara så formell, kan man skriva alla titlar i bestämd form. De viktigare undantagen från huvudregeln om bestämd form är annars följande: Använd obestämd form i titlar som a) fungerar som tilltal tillsammans med namnet, t.ex. doktor (kapten, professor, rektor) Larsson --

Det skall väl rätterligen vara; rådmannen X, tingsfiskalen Y och tingsnotarien Z ---?

Det enda jag uppskattade under min tingsrättstid var det envisa bruket av "m.m." efter i princip varje rubrik. Jag och en kollega brukade tävla om hur många "m.m." vi kunde få in i ett domskäl utan att få domaren att reagera allt för ofördelaktigt. Ganska patetiskt, egentligen.

Vad för tingsrätt-in-the-woods var det???

hoo de la di hoo de la di hoppsan vilken vän!

Till dig som ovan eller van: Vi anger i varte fall titlar i bestämd form vid den domstol jag arbetar. Så är det. Myndigheternas skrivregler är bra att använda i alla lägen.

Glöm din dröm Bengan att det där är gängse löner på affärsbyråer. Man går in på ungefär samma löner som inom statlig sektor, men sedan går det i och för sig uppåt snabbare. En ledtråd till vilka ingångslöner och vilken löneutveckling som gäller kan man få på JUSEK:s lönesök, enligt vilken jurister med examensår 2003 som år 2005 var anställda på byrå hade en medianlön på 24 000 kr. Vän av ordning invänder säkert nu att en massa bonnabyråer på landet drar ner snittet. Detta är dock fel; fjorton av femton biträdande jurister börjar på en affärsjuridisk byrå i en storstad, vilket var och en som gått på samfundets kurser kan bekräfta. På JUSEK:s lönesök kan man följa löneutveckling i privat kontra statlig sektor, och konstatera att löneutvecklingen i privat sektor är bra mycket bättre än i statlig, men det som du målar upp är inte gängse löneutveckling på större affärsjuridiska byråer.

Ovan igen: Jag menar så klart obestämd form.

Bengan: Där fick du så att du teg!

-> Konrad

Jag var otydlig.

Jag menade inte att en nybakad jur. kand får 40.000 kr som ingångslön på en affärsjuridisk byrå. Snarare är det väl ca 25.000 kr?

Däremot får en adjungerad assessor ca 40.000-42.000 kr, därefter 53 sen 62. Detta enligt hemliga listan.

Aha, nu förstår jag vad du menar. Det kunde jag ha utläst om jag tänkt till lite, men du var nog lite otydlig också. Löneläget för assessorer som går till byrå hade jag ingen aning om, men jag har å andra sidan ingen aning om varifrån du fått din "hemliga lista" heller.

Men hur vanligt är det de facto att assessorer går till byrå? Och är verkligen byråerna så vansinnigt intresserade av dem? De besitter ju ingen spetskompetens förutom processrätt (eller möjligen skatterätt om det är en kammarrättsassessor). Jag känner helt ärligt ingen assessor som gått till affärsbyrå, men ingen har heller varit så sugen på det. Efter fiskals- och tf assessoråren och den totala självständighet de upplevt där brukar väl i allmänhet assessorerna tycka det känns lite kymigt att ha en delägare som skall lägga sig i allt de gör igen?

Bengan: 25 000 på byrå som nybakad jurist är oftast inte fallet. Särskilt inte på "de stora drakarna" som håller en påfallande låg ingångslön. Däremot är väl löneutvecklingen en annan femma.

Apropå ingenting så har jag bestämt mig för att säga upp mig. Efter noggrant övervägande har jag kommit fram till slutsatsen att familjerätt suger.

Familjerättsjuristen: Familjerätt måste vara jävligt ibland, så många tragiska livsöden, eller har jag fel? Ibland verkar allt lättare när det handlar om pengar...

Åpropå löonediskussionerna ovan...
Det är i vanlig ordning tillgång och efterfrågan som styr lönerna (på afärsjuridiska byråer liksom på de flesta andra arbetsplatser). Enligt min mening utexamineras idag för många jurister - det finns helt enkelt ett överutbud som håller nere lönerna.
De angelägna jurister som ser en chans att göra karriär kan sälja sig billigt bara för att få jobb...
Jag var själv likadan och accepterade en gång i tiden en på tok för låg ingångslön på storbyrå med löftet om lönetrappan m.m. Kan nu i efterhand (lämnade efter fyra år byrån för ett statligt juristjobb) konstatera att lönetrappan visserligen finns för vissa biträdande jurister (läs påläggskalvarna som delägarna satsar på) men verkligen inte för alla (inkl mig själv vid den tiden). Mitt råd till er som skall löneförhandla - kräv en vettig ingångslön, byråerna har råd att betala och de skall de ju göra om de finner att just er kompetens/inriktning/erfarenhet är det som efterfrågas för tjänsten ifråga!

Lady Di: jag tror tyvärr att du har helt rätt. Jag ser alltför många exempel på folk som "säljer" sig för billigt bara för ett s.k. eftertraktat jobb. Sen jobbar de r-ven av sig och har ingen som helst fritid.

Gött TN att kolla in på din blogg ibland. Valt att inte sitta ting utan att direkt hoppa in i den privata sektorn och tror valet är rätt. Fortsätt blogga!

Konrad har rätt!
"Avhoppen" til byrå är vanligast i början av domarbanan; det är många fiskaler som drar i början eller mitten av sintingsrättstjänstgöring.
Däremot är assessorer inte särskilt attraktiva! Orsakerna torde vara flera men den viktigaste är nog att man varit i domstolsväsendet så länge att man har lite svårt att ställa om till affärstänkande; enligt vad jag hört tycker många byråer att assessorerna är förstörda av sitt långa domstolsharvande.

1.Den lönestege som redovisades för byråer torde möjligen gälla större byråer i storstäder - inte andra.
2.Punktering i förkortningar ändrades "officiellt" genom femte (har jag för mig)upplagan av Myndigheternas skrivregler - före det användes inte punkt. (Men det har velats fram och tillbaka när det gäller detta)
3.När det gäller belopp redovisas de numera endast som siffror, ej bokstäver. Gäller inte bara i hovrätt utan naturligtvis även i tr.
4.Känner inte igen mig i tingsnotariens beskrivning av tingsrättsförhållandena och undrar framförallt över de kommentarer som skrivs på denna blogg. Är evigt tacksam för att en del av författarna inte avser att söka ting. Mer enfaldiga kverulanter får man leta efter!

Kverulanter är ett bra ord :) Sedan om det stämmer in på oss "TN-hangarounds" låter jag vara osagt...

Ska det verkligen vara så att man inte kan se alla kommentarer annat än för Tingsnotariens senaste inlägg? Eller är det bara i min lilla burk som det har gått på sne?

Suck... Wilde/Malin/(bitter)annonym. Dels är dagens upphovsrättsliga lagstiftning en fullkomlig katastrof (att förvänta sig att personer faktiskt skall följa den till punkt och pricka är i sig en vansinnig idé), dels så tycks Glamour-Lassbo faktiskt (så vitt jag förstår efter att ha kollat in bloggen då och då) anstränga sig för att se till att hon har torrt på fötterna då hon postar bilder etc.

Vissa saker kan diskuteras.
- Bilder från funpic. Dock, om man som upphovsman lägger upp en bild där får man nog räkna med att bilden sprids. Hittils har jag dock inte sett någon person som förfasats sig över att något som denne själv lagt ut till allmän spridning på den sajten faktiskt sedan spridits. Det tycks alltså vara ett akademiskt problem.
- Djuplänkning. De tillfällen då detta används får man förmodligen anta att detta är helt ok och förenligt med svensk upphovsrätt. Även om HD inte har prövat frågan om djuplänkning direkt så verkar det orimligt att detta skulle anses strida mot något spridningsförbud. (För inte alltför länge sedan konstaterade för den delen tyska HD att djuplänkning är helt ok. Dessutom, om djuplänkning skulle anses kränka någon uphovsrätt så borde i konsekvensens namn varenda jämrans sökmotor innebära en upphovsrättslig kränkning. Nä, lägger man upp något på nätet får man räkna med att det sprids.)

Malin - "så tjänar DU pengar på andras verk." Lägg av nu... Den där frasen omfattar både vårt kapitalistiska system samt den skapandeprocessen som den upphovsrättsliga lagstiftningen syftar till att stimulera. Om Glamour-Lassbo kan sätta ihop en blogg som uppenbarligen drar så pass många läsare att hon kan sälja reklamspots så är väl detta värt uppmuntran (DN har samma affärsidé). Bortsett från detta lär diverse klädföretag etc. kunna vara tämligen nöjda då deras produkter synliggörs för vilka det nu är som läser bloggen på regelbunden basis. Var inte bitter, det är bara jobbigt.

Sthlmsnotarien, hur många gånger tror du att yrkesverksamma fotografer skickar in sina bilder till funpic? Att fotografen på Pressens Bild, Aftonbladet, DN och liknande gör det? Problemet är att det snarare är personer som hittat bilden som gör det.

När det gäller de gamla vykorten har inte Gamla vykort upphovsrätten heller vilket de väl vet om, men säger att de inte kan hindra någon att ta bilderna. Vilket är en väsentlig skillnad mot att ha tillstånd.

BENGAN:

Jag tror säkert att de lönesiffror (fiskal m.m.) du skriver stämmer. Men vilken är källan; JUESK, DV...?

Erik: Jag kan intyga att Bengans löneuppgifter stämmer. I alla fall med min lön. /RF

RF:
Thanks!

Förresten, har antagningspoängen på notarietjänsterna legat relativt konstant de senaste (låt säga) 5 åren, eller har de förändrats mer markant?

No fun pic - Och vad spelar det för roll? Ingen blir lidande av att bilder sprids. Snarare bidrar det till ett ökat informationsflöde vilket vi alla har nytta av. Upphovsrätt har inte någon naturrättslig grund, det är något som allmänheten ger upphovsmän.

Det spelar ju stor roll. Jag blir lidande om mina bilder sprids.

Jag har knappast sett några bilder från Aftonbladet, Expressen, DN, Svenskan, Sydsvenskan eller andra stora svenska tidningar på Funpic. Att de tidningarnas bilder skulle platsa där är inte speciellt troligt.

Den som lägger ut sin bild på nätet får skylla sig själv, och har man sålt sin bild till en tidning en gång så har man fått skälig ersättning för den. Resterna av marknadsvärdet, det som sen finns kvar, tillhör hundarna och gamarna. Det är så det fungerar idag. Lagstiftningen hänger inte med riktigt här på Internet.

Baron B: Vilket uppfriskande inlägg du lade inne på juristens.blogg.se.

"Gud bevare mig" måste vara dagens roligaste kommentar. :-)

->Lola

Kul att du nämner just "jur.kand.".
Jag har själv reagerat över att det i domar ofta skrivs just "jur.kand.". I hopp om att finna det rätta skrivsättet frågade jag justitierådet H. om saken. Hans korthuggna svar var att juris kandidat är två ord och skall således skrivas "jur. kand.". Efter att ha undersökt några HD-domar fann jag att denna förkortning (alltså med blanksteg) används av HD. Värt att tänka på, kanske?

Tydligen försvinner alla blanksteg i förkortningar på den här sidan, men jag menar alltså jur.(mellanslag)kand.

Det menade du också antagligen?

Det ska bli intressant att se hur länge den där juristbloggaren är aktiv. När man startar en blogg borde man ju ha funderat så pass på det att man kan få ihop ett bättre första inlägg.

Mer intetsägande start var det länge sedan jag såg!

>>Sthlmsnotarien

Upphovsrätt något som allmänheten ger? Ja, isåfall är äganderätt något allmänheten ger, liksom all annan lagstiftning som skyddar någons rättighet. Det finns alltså ingen privat äganderätt?

Tycka vad man vill om klåparna på antipiratbyrån men nu är du överdrivet kommunistisk.

Fröken Lund!
Har jag skrivit ett inlägg där?! Kan du närmare peka ut var det är?!
Är det måhända någon som använder mitt nom de guerre utan tillstånd!?!?!?

Jaha!
Har nu varit in och kollat och det är mycket riktigt någon som använt mitt alias!!!
Upprörande på min ära!!!!!
Tur att jag delar mitt alter egos åsikt i just den aktuella frågan, men man får väl hoppas att h*n inte har mer ljusskygga åsikter!

Baron B.: Var glad att någon lägger ut kommentarer som du åtminstone kan sympatisera med! Jag har använts som avsändare till jäkligt elaka kommentarer bl.a. hos en liten tjej som ger tips om smink, frisyrer och "dagens outfit" som hon komponerar av sin garderob från lågpriskedjorna. Så rörande och faktiskt den sista som jag skulle kunna tänka mig att vara taskig mot. "Jag" hade kommenterat på andra håll också och de flesta var bloggar som jag inte ens hört talas om.

BaronB syftar väl på Baron Bosse, en karaktär i den förträffliga serien Assar. Således tillfaller rätten till detta namn i första hand Ulf Lundkvist.

ja jag är kommunist. det är det enda rätta!

Nu gör du mig besviken Stockholmsnotarien! ;)

Kära konfirmander! Vad är det för troglodyter som kryper bakom någon annans nom de guerre? Här får man ju vara så anonym man vill. Vad driver dem då att använda andras signaturer?

Om det nu är så vansinnigt illa på den dät TR´n, varför slutar du då inte? Skulle aldrig falla mig in att sitta hela tinget eftersom det nuförtien innebär mest skitjobb. Själv slutade jag efter 5 månader.

TN, jag ser att du nu liksom många andra vill ha koll på vilka kommentarer som släpps igenom. Jag har förståelse för det, men undrar om det är något speciellt som hänt så tror i alla fall jag att det skulle funka bra om du berättade/påpekade så vi som kommentarer tänker efter lite mer! (isses vilken lång mening!)

Hm, nu gick det ju igen! (ber om ursäkt för inlägget ovan)

--> Sthlmsnot m.fl.

Äganderätten (materiell & immateriell) administreras av det allmänna. Läs John Locke, hans fyrahundraåriga idéer om varför människan måste ha en rättsligt erkänd äganderätt håller än idag och fungerar även på patent på affärssystem och skydd mot nedladdning.

Jock/Pilz - Nä, man måste skilja mellan privat äganderätt av fysiska föremål och immateriella "rättigheter." John Locke kan inte rakt av appliceras på icke fysiska rättigheter. Om så, hur kan man då försvara att det immateriella rättigheter är tidsbegränsade? (Dessutom kan det naturrättsliga perspektivet på fysiskt ägande, t.ex. mark, kritiseras då all mark någon gång har bytt ägare alt. förädlats genom andra metoder än det egna arbetet. Dock, denna kritik blir lätt löjlig. Lock har rätt.)

Vad gäller immateriella rättigheter är dessa svåra att hävda någon naturrättslig grund till. Tvärtom, upphovsrätt, patent etc. lades fast enbart med syftet att med sådana lagskydd var teorin att antalet skapade verk och nya uppfinningar skulle öka (vilket då skulle gagna allmänheten). Det var en trade-off. Alltså, ett kort tidsbegränsat skydd för litterära verk och nya uppfinningar (runt 10-12 år initiallt) motiverades av ett ökat skapande. Idag har de immaterialrättsliga lagarna spårat ut. Ingen kan på allvar mena att det upphovsrättsliga skydd t.ex. Elvis arvvingar har kommer att bidra till att Elvis kommer att skapa ny musik. Eller? Nä, folk får börja besinna sig något. Att ha problem med dagens upphovsrättsliga lagstiftning har mer med liberalism att göra än med kommunism.

Jag har problem med en massa lagar, gör det att det är okej att bryta mot dem?

Nej, sthlmsnotarien...Presley lär inte göra mer musik, MEN så enkelt är det ju inte.

Om du någon gång har varit med i tidningen så tycker du säkert det är okej om någon lägger upp bilden på sin blogg och skriver att du är det ena och det andra?

Såja,såja,kom nu ner på jorden igen, Stockholmsnotarien! Glöm det gymnasiala filosoferandet och titta i stället på vad lagar och domstolar har för funktion i det praktiska livet. Våra lagar stiftas av riksdagen och du kan lugnt utgå från att den inte har en tanke varken på Locke eller naturrätten när den skrider till verket.

Vad beträffar domstolarnas roll ber jag att få citera:
"Det är fel att uppfatta domstolarna som distributörer av absolut och gudomlig Rättvisa med stor R. ... I själva verket är domstolarnas roll av mera handfast natur. Genom sin opartiska verksamhet ska de helt enkelt hjälpa människor som råkat i trassel av något slag. Det kan handla om en tvist mellan parter eller om att någon har begått ett brott eller drabbats av ett brott. När det gäller tvister ska domstolen, med lagstiftningen som redskap, få slut på tvisten och skapa ett läge där parterna vet vad som ska gälla i fortsättningen, till exempel fastställa att det är A och inte B som är den rätte ägaren till ett omtvistat föremål. I brottmål ska domstolen pröva frågan om den som har åtalats är skyldig eller ej och döma ut straff för den som har begått brott och eventuellt skadestånd till den som drabbats av brottet." Ur Rätt roligt (Blomquist, Jure Förlag).

Jag tror att det vore bra om den här avdramatiserade och lite nedtonade bilden av domstolarnas roll slog igenom.

Betr. rundgången i pallet på Stockhlmsotarien rörande Elvis' fortsatta kreativitet: Det vet väl du som är jurist (?) att ett av syftena med upphovsrätten är att skapa ett klimat som kan uppmuntra kreativa personer att kreera. Vem 17 skulle sätta sig och skriva romaner på 700 sidor, komponera symfonier eller måla 'Harar i snö' om vem som helst sedan skulle kunna utnyttja ens verk kommersiellt? Om jag vet att jag med lagens hjälp kan hävda min egen rätt till mina egna verk kommer ju saken i ett annat läge. Skulle jag råka trilla av pinn medan upphovsrättstiden löper, då ärver mina barn rätten till mina verk, på samma sätt som vilken annan tillgång som helst. Erkänn att det är korkat att börja yra om den dödes fortsatta skapande?

Till sist: I dag befinner sig upphovsrätten i ett lite bekymmersamt läge på grund av den snabba tekniska utvecklingen. Ett upphovsrättslig begrepp som "rätt att framställa exemplar" kan kännas lite ohanterligt när det rör sig om nya medier. I princip gäller samma upphovsrättsregler på webben som i exempelvis framställningar i tryck på papper. Men hur kontrollerar man brott mot upphovsrätten på webben? En bok har en förläggare, en tidning en redaktör/ansvarig utgivare och de kan kontrollera att det material som används inte gör intrång i någons upphovsrätt. På webben råder i stort sett anarki.

Lena B - Hahaha! Om det inte hade varit så plågsamt uppenbart att du var allvarlig där så hade det varit betydligt roligare...

Nåväl... Vad gäller det "gymnasiala filosoferandet" så kunde det nog vara en idé att fler lagförslag har någon form av filosofisk/politisk underbyggnad. Likaså kan det vara önskvärt om landets domare bildade sig en betydligt djupare personlig uppfattning om domarrollen och lagtolkningsteorier. Dock, hittills så är det enbart du som tagit upp domstolarnas verksamhet i samband med upphovsrätt här. (Din "Ur Rätt roligt" referens var dock världsklass... Högläsning ur den skulle göra succé på vilken domstolsfest som helst. Att tala med bönder på bönders vis etc.)

Vad gäller Elvis kreativitet så är jag som jurist medveten om (om jag inte minns fel) att den upphovsrätt som ges för verk (t.ex. en Elvis låt) gäller under upphovsmannens livstid plus 70 år efter dennes död. Om du nu själv (mot förmodan) skulle skriva ned något intressant så kommer med andra or dina arvingar att ärva din upphovsrätt oavsett om du nu råkar att dö i förtid eller inte.

Om du nu hade läst mitt inlägg så är givetvis syftet bakom upphovsrätt och patent att genom ett inledande och omfattande monopol uppmuntra till ökat skapande. Dock, dagens patenträtt och upphovsrätt befinner sig "i ett lite bekymmersamt läge" p.g.a. allt för långa skyddstider. T.ex. Elvis. Att ha ett upphovsrättsligt skydd som sträcker sig bortom dennes död kan inte på något sätt uppmuntra till ett ökat skapande. Ergo: skyddstiden bidrar inte till att uppfylla det bakomliggande syftet med lagstiftningen. När den första amerikanska patentlagstiftningen sjösattes 1790 var skyddstiden 14 år (intressant nog skrevs lagstiftningen av Thomas Jefferson som personligen och som god liberal i princip var emot denna typ av immaterialrättsliga monopol). Detta ansågs vara fullt tillräckligt.

Slutligen så råder det inte någon särskilt större anarki på "webben" än i det vardagliga livet. Allt du gör när du är uppkopplad lagras och kan spåras. Det är betydligt enklare att i efterhand spåra en person som lägger upp en text på en blogg än en person som fotokopierar upp ett flygblad och därefter sprider denna. (Din analys av den tekniska utvecklingen känns m.a.o. något förenklad.)

--> Sthlmsnotarien

Visst, Elvis arvingars kassaklirr bidrar nog inte så mycket till nyskapandet.

Upphovsrätten är dock inte främst till för upphovsmannen. De flesta upphovsrätter överlåts och exploateras av andra än målaren, artisten osv. Den långa skyddstiden är till för att företag m.fl. skall våga satsa pengar (=människor med jobb) på det upphovsskyddade verket.

Om du inte orkar tänka så långt själv kan du läsa en artikel av Hettinger "Justifying intellectual property". För bättre förståelse.

Själv skulle jag vilja påstå att immaterialrätten inte alls spårat ut. Känner du dig ofta kränkt av att Elvis arvingar tjänat en hacka? Alternativet hade varit ingen Elvis (huruvida det är bra eller dåligt är upp till dig".

Förutom att Elvis gjorde musik, blev det många arbetstillfällen = många hem = många dåliga låtar på radion som njöts av folk. Det Locke & Hettinger beskriver är just detta: Genom en rättsligt erkänd äganderätt realiseras flera värden i samhället som totalt sett överlägset uppväger de negativa konsekvenserna (dvs. att finnige Aron får ladda ned hip hip hora)..

Borde läst igenom det. Vad jag menade med Aron som laddar ned skit så är det visserligen en social kostnad att han förbjuds göra detta. Frågan är dock varför han skall ha rätt till det - och i så fall - om det är en så stark rättighet att man skall lyfta bort alla de andra goda värden som

...skapas genom immaterialrätten

han borde helt enkelt sitta bakom lås och bom. kommunistjävel

Nåja, för att vara petig (och man är väl inte på domarbanan för intet!) så fiskalslönen andra året för närvarande 26 200 kr och inte 26 800. Inte förrän 1 oktober kan vi räkna med de extra 600!

Om immateriell äganderätt är fel därför att inte arvingarna stimuleras att göra något nyttigt kan man ju fråga sig om materiell äganderätt är så mycket bättre i det fallet. Eller förväntar sig nån att Paris Hilton skall starta företagsimperier och Carl Philip invadera Danmark?

Till och med den gamle stöten Proudhon med det käcka fältropet "egendom är stöld!" ansåg att det fanns en rättmätig äganderätt till det man själv arbetat ihop medan däremot räntor, hyror och liknande var orättmätigt.

Den som skrivit en bok, målat en bild, gjort musik osv har gjort ett eget arbete som det är upphovsmannen som skall ha nytta av. Om sen arvingarna också skall ha glädje av det ser jag inte som nåt annat än vilket arv som helst. Visserligen är ju inte imateriella rättigheter eviga men det kan ändå ha sin poäng att de ärvs, skulle de upphöra vid upphovsmannens död skulle det kunna innebära en onödigt stor frestelse att avliva diverse gamla författare och annat som inte producerar men kostar pengar så länge de lever.

Egendom kanske är stöld - men det är ändå väldigt praktiskt.

Stockholmsnotarien: Du ser allt så förenklat så jag vet inte riktigt var jag ska börja. Några små reflektioner dock. För det första, det är naivt att diskutera upphovsrättens skyddstider enbart utifrån kreatörens perspektiv. Det går inte att stå och säga "bu-hu, mamma, skyddstiderna är för långa" utan att ta hänsyn till att för att uppbära vinning är den enskilde beroende av mer än en kreaiv förmåga (marknadsföring, distribution, effektivt skydd mot intrång). De munnar upphovsrättens skydd skall mätta är många. Detta kommer inte att ändras så länge vi befinner oss i en marknadsekonomi (här kan du rabbla på allt du vill om förlegade distributionssystem, men kom isåfall gärna med alternativ). För det andra, det är klart en skyddstid efter döden utgör incitament för en person att ägna sig åt skapande verksamhet. Kan en person garanteras att familjen även efter dennes frånfälle får ta del av vad denne skapat, kan det självklart påverka dennes val av att ägna sig åt skapande verksamhet. Alltså, du måste förstå att upphovsrätten, liksom patenträtten, tar, och måste ta, hänsyn till att den enskilde kreatören ingår i ett system som är så mycket större än noterna på ett papper.

Därmed inte sagt att skyddstiderna idag inte är för långa, eller kanske rentutav för korta i vissa fall. Det går aldrig att fastställa en sann, riktig, korrekt och rättvis skyddstid, det måste höftas. Dock bör det höftas med hela bilden för ögonen.

En skildring som talar om att Tingsnotarien har släppt en bok?

vadå för bok?

Been out fishing, and soon going again. See ya suckers later.

Har ni sett att juristbloggen, där Baroner postar kommentarer, har blivit lösenordskyddad?

j.earl - Snarare så är det du som tycks ha en något naiv syn här. Lite kort: Skyddstider skall givetvis diskuteras ur det perspektiv som ligger till grund för den moderna upphovsrätten och patentlagarna. Det underliggande syftet varför vi har dessa skyddstider är att ett tillfälligt monopol anses gynna framställningen av fler verk/fler uppfinningar. Alltså, det är fråga om en trade-off. Samhället/folket beviljar detta monopol med förhoppning att samhället kommer att gynnas av att fler verk/fler uppfinningar skapas. Därför bör skyddstidernas längd spegla en balans. Hur långa skyddstider behövs för att uppmuntra ett ökat skapande?

Vad gäller dagens upphovsrätt så har skyddstiden för verk spårat ut fullständigt. Tidigare har skyddstider på 14-28 år varit fullständigt tillräckliga för att uppfylla det bakomliggande syftet med lagstiftningen. Eller skapades det inte några verk mellan 1800 och 1975?

Låt mig illustrera det orimliga. Hur rimligt är det att en fotograf som tar en bild för en kvällstidning beviljas ett monopol på användandet av denna bild under sin livstid plus 70 år efter dennes död? Skulle färre fotografier tas om detta monopol enbart sträckte sig över 14 eller 28 år? Knappast. Jämför detta med ett medicinskt patent. En medicin som kostar X antal miljarder att utveckla har en skyddstid på ca 20 år (det finns ett antal regler här som gör att skyddstiden kan variera beroende på handläggningstid etc. hos de myndigheter som godkänner användningen av läkemedel). Att förlänga skyddstiden på patent torde inte vara önskvärt i och med att samhäller vill uppmuntra produktion av generiska, billigare varianter efter skyddstidens slut. Dock, ett 20-årigt monopol anses (och är uppenbarligen då läkemedelsbolag idag både är lönsamma och tar fram nya produkter) tillräckligt för att uppfylla det bakomliggande syftet bakom patentlagstiftningen.

Vidare, att färre filmer skulle produceras med en kortare skyddstid är inte troligt. Enbart biointäkterna för en Hollywood-film tenderar vanligtvis att täcka produktionskostnaderna. Utöver dessa tar ett filmbolag tämligen snabbt in intäkter via TV/dvd etc. Dock, intäkterna kommer de första åren. Hur stora intäkter tror du att merparten av de filmer som gjordes på 1980-talet drar in idag? Inte överdrivet stora. Att ett filmbolag skulle uppmuntras att producera fler filmer p.g.a. förväntade intäkter efter 20-30 år är inte särskilt troligt. Alltså, att ha en längre skyddstid än t.ex. 14-28 år är inte rimligt.

j.earl - För att sammanfatta: Det tycks som att du borde skaffa dig en grundläggande kunskap om immaterialrätt och dess syfte. Om du gör detta så kommer du att inse att den debatt som förs lite överallt idag bottnar i en allt annat än förenklad syn.

Stockholmsnotarien...Det handlar om mer än det ekonomiska. Ja, färre fotagrafier skulle tas om upphovsrätten bara gällde i 14 eller 28 år.

Det finns redan nu bilder som är tagna i ETT sammanhang men sedan använts på kränkande sätt för fotografen men framför allt för den som fotograferats. Upphovsrätten är också ett skydd för den fotograferade om upphovsrättsinnehavaren värnar om sin rätt.

-> Stockholmsnotarien:

(heter det inte "spårat UR" förresten?)

Skyddstiderna tar hänsyn till den relativt långa exploateringstiden för de typiska traditionella upphovsrättsskyddade verken - skivor och Hollywoodfilmer hör inte hit (immaterialrättsligt alltså).

Ett tips är att läsa något annat än bara Levin.

Tavlor, musikstycken m.m. kan ligga i träda länge innan de slår igenom. Skall upphovsmannen vara skyddslös då hans verk till slut blir populära? Han kanske vigde sitt liv till detta. aAns arvingar kompenseras då (de fick inte så fett när pappa målade och söp).


Visst är det så att upphovsrätten normalt sett är till störst nytta i början. Men vad menar Sthlmsnot att faran är med en skyddstiden som sträcker sig 70 år efter upphovsmannens död? Normalt sett är rätten redan såld vidare till ett högt pris just av den anledningen att det ingick 70 år extra.

Verkligheten låter sig inte så lätt inordnas under de trubbiga argument Sthlmsnot lärt sig på jursitlinjen.

fina fisk(al)n: Ja, du har rätt. Fiskalslönen på andra året är 26 200 kr och inte 26 800 kr. Hur sopig är man om man inte ens kommer ihåg sin egen lön? Dags för semester tror jag./RF

Visst säljs rätten vidare till ett högre pris för att den garanterar livlängden +70 år men varför skall en upphovsman få ut det extra värdet som de 70 åren ger till verket? Varför i så fall inte 200 år eller kanske bara 20? Tror faktiskt inte att det är som motiverar en skapare av upphovsrättsskyddat material.

Är det någon av er som försörjer er på upphovsrättskyddat material? Jag gör det och det är lika trist varje gång som någon utan lov använder dem.

Till "Visst säljs rätten vidare till ett högre pris"

Graden av ditt medvetande rör sig långsamt uppåt;

Den långa skyddstiden är motiverad av fler skäl än att stimulera skapande. Dessutom kan man väl argumentera att om många företag vill satsa, kanske skapare också ser en marknad och skapar just av den anledningen.

Klart slut

Stockholmsnotarien verkar glida från att upphovsrätt är fel överhuvudtaget till att det är skyddstiderna som är för långa. Och då är det ju inte särskilt självklart vad som är rätt eller fel, visst går det att diskutera hur långt skyddet skall vara.

Det tål ju också att tänka på att skyddet inte bara handlar om att ekonomiska intressen, det handlar ju också om ett skydd mot att verk förvanskas eller dyker upp i sammanhang man inte gillar. Har man gjort nån slags verk kanske man inte vill att det skall användas för exempelvis reklam i vilka sammanhang som helst, allt handlar inte bara om pengar.

BOKTIPS...."Snabba cash!"...Den är verkligen jättebra!

Suck... Det känns något menlöst att försöka att debattera upphovsrätt med personer som uppenbarligen inte är särskilt insatta i det juridiska. Men eftersom mina inlägg uppenbarligen inte läses alt. medvetet misstolkas så slänger jag in en sista post.

Spanky - En konstnär tjänar pengar på att sälja de tavlor som denne skapar. När tavlan sålts kan denne inte ställa några krav på ytterligare inkomst från en ev. vidareförsäljning. Om denne dock låter ett antal tavlor "ligga i träda" i väntan på värdeökning är denne givetvis välkommen att göra det. Detta har dock inte något med immateriella rättigheter att göra.

Pilz - Jag vet inte vems medvetande du bedömer här... Alla annonyma inlägg lär dock inte komma från samma person.

djurist - Jag har aldrig påstått att upphovsrätt är direkt förkastligt. Däremot är jag av den åsikten att dagens upphovsrätt/patent lagstiftning är ute och slirar. Vad gäller upphovsrätten: Dels p.g.a. skyddstidens längd, dels p.g.a. det alltför omfattande monopol som ges till en skapare. Det finns inte någon anledning att t.ex. ge en fotograf rätten att förbjuda en blogg eller en personlig/offentlig icke-kommersiell hemsida att använda dennes fotografier. En fotograf tjänar pengar på sitt reguljära arbete alt. att som frilansare sälja sina fotografier till kommersiella aktörer. Det finns inte några stora intäkter att tjäna på personligt bruk av fotografier - p.g.a. detta är den skada en fotograf möjligen kan lida av ett sådant användande inte av den graden att detta monopol bör ges. Ett problem idag (vilket har bidragit till dagens immaterailrättsliga haveri) är att begreppet spridning inte längre bidrar till någon egentlig begränsning av en upphovsmans rättigheter då ett verk publiceras i elektronisk form.

Mina invändningar rör sig främst av spridning av icke-kommersiell natur. Tvärtom är det en positiv sida av den upphovsrättsliga lagstiftningen att verk inte kan kommersialiseras utan vidare. Det är genom en sådan kommersialisering en upphovsman skall få sina intäkter och därigenom uppmuntras till sitt skapande.

Dock, i och med att ett skriftligt verk kan citeras tämligen fritt finns inte någon aledning till varför ett fotografi eller musikstycke inte skall kunna användas för citat, offentliga diskussioner samt för privat bruk. Att ett verk dyker upp i sammanhang man som upphovsman personligen inte gillar är dock en fullkomligt vansinnig invändning. Om man publicerar t.ex. ett fotografi tar man ut detta fotografi i det offentliga rummet (det är trots allt inte någon som tvingas att göra detta, det står fotografen fritt att inte publicera sitt fotografi offentligt). Då får man också leva med att det sprids. En fotograf bör inte behandlas som ett femårigt barn, denne får stå ut med en del om denne väljer att verka offentligt. Att denne skulle anse en spridning som "kränkande" känns som ett märkligt argument. Ponera att en författare känner sig kränkt av att få sin bok citerad i ett visst sammanhang, skulle denne då kunna förbjuda detta? Givetvis inte. Tanken med de immaterialrättsliga skyddstiderna är som sagt att fler verk/uppfinningar skall skapas och nå ut i det offentliga rummet. Men i det offentliga rummet skall givetvis dessa verk/uppfinningar användas och spridas. Det är den trade-off som en upphovsman gör för att beviljas ett tidsbegränsat monopol (och därmed möjlighet att täna pengar på sin verksamhet).

Stockholmsnotarien har nu utnämnt sig själv till i stort sett den ende som fattat detta med uphovsrätten. Förutom en viss förvirring i hans argumentering ser jag även betänkliga luckor i hans bildning på det här rättsområdet.

1. Själv är jag inte på nåt sätt specialist på USA:s regler om upphovsrätt, men jag vet dock att de skiljer sig från de svenska. Bland annat har man där som upphovsman inte något automatiskt lagskydd för sina verk; man måste ansöka om att få sitt verk registrerat och copy right-märkt för att skyddet ska träda i kraft.

2. Som svar till Spanky säger Stockholmsnotarien att en konstnär inte har något att tjäna på att hans verk säljs vidare. Du känner alltså inte till "droit de suite"? Kom igen när du läst på lite, så får vi se om du då fortfarande tycker att det är "menlöst" (meningslöst, menar du väl?) att diskutera med oss andra.

En reflektion som man gör här är, att ju mindre en person vet om ett ämne desto lättare tycks vederbörande ha att slå fast exakt hur det förhåller sig på det aktuella området.

"1. Själv är jag inte på nåt sätt specialist på USA:s regler om upphovsrätt, men jag vet dock att de skiljer sig från de svenska. Bland annat har man där som upphovsman inte något automatiskt lagskydd för sina verk; man måste ansöka om att få sitt verk registrerat och copy right-märkt för att skyddet ska träda i kraft."

Detta stämmer inte. Dock kan man registera ett verk hos US Copyright Office.

Lena B - Suck...

1. Inte för att jag vet varför de amerikanska reglerna dök upp helt plötsligt (men å andra sidan så slängde du ju ut domarrollen helt appropå förut också...).

"Själv är jag inte på nåt sätt specialist på USA:s regler om upphovsrätt"
- No shit Sherlock... årets understatement.

"men jag vet dock att de skiljer sig från de svenska"
- Det är vanligtvis den slutsats man får dra vid komparativa diskussioner.

"Bland annat har man där som upphovsman inte något automatiskt lagskydd för sina verk; man måste ansöka om att få sitt verk registrerat och copy right-märkt för att skyddet ska träda i kraft."
- Det är korrekt att så var fallet tidigare. Detta har dock ändrats i och med USA:s ratificering av TRIPS. Numera gäller där samma regler som i Europa, d.v.s. upphovsrätt inträder i och med själva skapandet. Copyright-märke är inte heller längre absolut nödvändigt (även om definitionen lever kvar högst aktuell både i federal lagtext och i praktiken då användandet av märket kan ha processuell betydelse). Dock, om ett verk anses amerikanskt skall tre exemplar skickas in (med en bötessanktion om detta inte görs).

2. "Du känner alltså inte till "droit de suite"?"
- Jo. Men denna moraliska rätt ger vanligtvis inte några ekonomiska rättigheter vid vidareförsljning. Intressant nog så existerar en sådan rätt för tavlor etc. i Kalifornien (exsiterade åtminstone). Har för mig att en konstnär där har rätt till 5% av inkomsten vid en vidareförsäljning. Resultat av lagstiftningen? Alla dyrare tavlor säljs numera rent fysiskt i Nevada... Dock är denna form av ekonomisk-moralisk rätt högst ovanlig.

Något måste vara väldigt knasigt på våra universitet. På Uppsala universitet utbildas ju juridikstudenter i upphovsrätt och Lassbo påstår ju t ex att det räcker med att fråga där man hittat bilden om det är okej att använda den..och strunta helt i att kontakta upphovsrättsinnehavaren. Och hon vägleder ju även andra hur de ska bete sig!

Vad studenterna på juristlinjen i Stockholm får lära sig angående de här frågorna vet jag inte.

Men knepigt är att Uppsalas juridikstudenter tydligen får lära sig motsatsen (eller är det Lassbo som fattar allt tvärtom?) än vad journaliststudenter får lära sig. Detta trots att även de sistnämnda utbildas av experter på området.

Beror detta på att lärare på juristutbildningarna anser att "lagen är föråldrad", på okunnighet eller ointresse?

Ny Lassbo-logik

"Det är otäckt och makabert att visa Hitler, det tycker jag absolut, men detta var ganska roligt ihopklippt faktiskt" (i bloggen)

När en läsare påpekar det osmakliga i att ha Hitler med svarar Lassbo däremot:

"Det känns inte speciellt märkligt för min del, för jag tycker man ska kunna skoja om allt. Och Hitler förtjänar verkligen att man driver med honom, så som han har agerat.".

http://karolinalassbo.blogspot.com/2006_07_01_karolinalassbo_archive.html#115417403180152169

1. Frågan om upphovsrätt i USA dök upp helt osökt när det var tal om Elvis och hans arvingar. I ditt resonemang utgick du från att skyddstiden i USA är lika lång som i Sverige. Är det så?
2. I övriga delar avsåg jag bara vad som gäller i Sverige. Droit de suite kan man läsa om i UpphovsrättsL, SFS 1960:729 , 26j §.
3. Citatet med kommentar om domstolarnas uppgift tog jag med som ett allmänt hållet försök till en behövlig avdramatisering av den dömande verksamheten, en antydan om att dömandet snarast är ett hantverk vilket som helst och inte någon distribution av Gudomlig Rättvisa vilket många anser (dock knappast domarna själva!). Jämför för övrigt begreppen 'rätt' och 'rättvisa'.

Til Snäckan

Eller kan det måhända bero på att Lassbo inte är representativ för alla Uppsalas juridikstudenter?

Nån som vet ungefär hur många nya Tingsfiskaler det anställs per år?

@Erik:

Jag tror att någon skrev det i kommentarerna till det senaste eller näst senaste blogginlägget.

Kollade det (var nyfiken själv). I en kommentar till förr-förra blogginlägget skrev någon att det var ca 80 st per år.

Tillsätts så många tingsfiskaler varje år? Det anses ju vara så svårt att bli antagen till HovR, kan ju inte stämma i så fall om det nu finns så många platser.

Haha, det ironiska är att när de var i Libanon stod att läsa i tidningen:
Svenskar behöver hjälp att komma hem!

När de väl var i Sverige(läs Arlanda, Märsta) stod det:
Flyktingar saknar bostad!

Den medel/överklassfamilj som klagade i tv på sina sängar och sin centrala lägenhet 100 meter från tåget som de fick på 1 dag beklagade sig: Alla vi jobbar i Libanon nu har vi inga pengar vi måste få lägenhet osv....
- Men hallå, menar ni att ni inte har något sparat?
(inte en krona)

Undra hur många i bostadskön i Sigtunahem(Kommunens bostadsbolag) som har fler kö-dagar än 1 dag!

Sverige är fantastiskt!

Det tillsätts ca 80 fiskaler i hela landet och den siffran gäller både kammarrätt och hovrätt. På Svea hovrätt söker runt 200 personer på 30 platser.

Hej igen Stockholmsnotarien.
Betr. upphovsrätt i USA: TRIPS utesluter inte att de berörda länderna uppställer krav på registering.

Och det stämmer att registrering inte är ett krav för att du som upphovsman i USA ska få skydd för din upphovsrätt. MEN för att du ska kunna beivra ev. intrång i din upphovsrätt måste verket vara registrerat. Det betyder i praktiken - och det är ju det som räknas - att de facto krävs det registrering.

Jag kollade lite på de litterära verk som just nu ligger på mitt sängbord. En av böckerna är från USA, Chronicles av Bob Dylan, copyright-registrerad 2004. Med hänsyn till hur de USA:nska skyddsreglerna är utformade hade det allt varit förvånande om den inte varit registrerad, eller hur?

NEJ, det är inte nödvändigt att registrera ett verk i USA före skydd. Vill man stämma måste man iofs regga, men det kan man göra i samband med stämningen om man vill.

Det finns ett par andra fördelar med registrering men dem behöver vi inte gå in på här. Den här debatten har för övrigt nått någon form av dagissnivå. Lena B, gå hem och läs på innan du börjar skriva en massa dynga. Svårt att rädda sig efter det grova klavertrampet om upphovsrätt i USA och kommentaren om "ju mindre man vet...".

Till frågan om de immateriella rättigheternas grund:

Det är möjligt att upphovsrätten inte har någon naturrättslig grund. Men det har knappast någon annan typ av rättighet heller, om man med naturrätt menar något slag av absoluta regler givna av antingen "naturen", Gud eller den "Absoluta människan". Någon sådan naturrätt finns nämligen knappast. Det är en omöjlig idé, lika omöjlig som Kants "ting-i-sig" etc.

Immaterialrätten har således principiellt sett samma grund som alla våra andra rättsregler, nämligen människans allmänna rättsmedvetande, "moral", praktiska hänsynstaganden, ekonomi, mm.

I förlängningen kan man fråga sig vad "en mänsklig rättighet" är. Jag tror - och hoppas - att föreställningen om "absoluta mänskliga rättigheter" kommer revideras då man inser att det finns delar av humanismen, med grund i Upplysningstiden, som är förlegade. Det som räknas i slutändan är ju praktisk, verklig rättvisa och inte tankemässiga vackra principer på idéplanet. Platon är död!

-> Sthlmsnotarien:

"Intressant nog så existerar en sådan rätt för tavlor etc. i Kalifornien (exsiterade åtminstone). Har för mig att en konstnär där har rätt till 5% av inkomsten vid en vidareförsäljning."

Detta skrev du antagligen för att

1. Bidra till diskussionen genom att ge ett bra exempel på något som vi tidigare diskuterat.

ELLER

2. För att flasha med något slags obskyr kunskap för att
a) visa oss hur duktig du är på immaterialrätt
b) försöka flytta fokus från dina taffliga angrepp på immaterialrätten.

Har Tingsnotarien börjat skriva egna inlägg, eller var det någon som skojade? I vart fall har inget ny skildring kommit.

Sthlmsnotairen, Lena B, Pilz:
Är det bara (jurist-)prestige bakom det här, eller varför blir ni så arga på varandra?

För egen del tycker jag att man rätt och slätt kan konstatera att upphovsrätten är en "rättighet" (se mitt inlägg ovan) bland alla andra - visserligen med en kanske kortare historisk bakgrund än t ex äganderätten. Frågan är bara om och hur rättigheten skall skyddas av lag, och i den frågan måste kompromisser göras då det är en politisk fråga som alla andra.

Anton...Ass-Anton som är tillbaka? ;-)

Snäck: Jag har absolut aldrig påstått att "det räcker med att fråga där man hittat bilden om det är okej att använda den". Självklart är det upphovsrättsinnehavaren, dvs fotografen eller skaparen av verket man ska fråga. Jag har aldrig påstått att något annat är korrekt tillvägagångssätt.

När det gäller Gamlavykorts bilder (för jag antar att det är det du bygger dina anklagelser kring) så är de flesta av bilderna i deras arkiv otroligt gamla, och jag har fått tillstånd av Gamlavykort att använda dem, och därför gör jag det. Om sen någon upphovsrättsinnehavare (som det visar sig att Gamlavykort inte bett om tillstånd från) kommer upp ur graven och vill ha ersättning, fine! Då kan väl han (eller hans efterlevande) slå spiken i kistan och få några riksdaler till gravöl eller nåt. Jag bjussar gärna på lite stoft om läget uppstår.

Läste om den här bloggen i ett gammalt nummer av legally yours.
Kan bara säga: GET A LIFE YOU ALL!
Pinsamt!!
Läste om den här bloggen i ett gammalt nummer av legally yours.
Kan bara säga: GET A LIFE YOU ALL!
Pinsamt!!
Läste om den här bloggen i ett gammalt nummer av legally yours.
Kan bara säga: GET A LIFE YOU ALL!
Pinsamt!!
Läste om den här bloggen i ett gammalt nummer av legally yours.
Kan bara säga: GET A LIFE YOU ALL!
Pinsamt!!

Till Eva.
Vad är "pinsamt"? Vad är ett "life"?
Please explain. Jag är obildad.

Men snälla Lassbo, du säger ju emot dig själv. Först säger du att det inte räcker med att fråga där du tagit bilden utan att det är upphovsrättsinnehavaren som ska tillfrågas...Sedan är det precis så du gör, bara frågar där du hittat bilden. Många av bilderna du hittat på vykortssidorna är inte alls gamla.

Sedan menar du dessutom att upphovsrättsinnehavarna ska hitta dig...Det är ju du som ska hitta dem och be om lov och hittar du dem inte får du ju ge tusan i att använda bilderna.

Jag har hittat diverse bilder på dig, och det är väl okej att jag använder dem hur som helst utan att be dig om lov? För det är ju så du tänker!

Ljuger gör du dessutom...För i ett inlägg skrev du ju att om man hittat bilder på Funpic så kan man inte fråga uppovsrättsinnehavaren!

Är beredd att hålla med Eva. Ok, att TN som han innehavaren av bloggen tydligen kallas, tycker det är kul att blogga. Men alla ni andra då? Det här var det sista besöket för min del.

Är livet "copy and paste"?

Tycker TN och vi andra här verkar ha ett mer innehållsrikt liv än Eva som måste upprepa allt!

... Jag DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖR om det inte kommer ett nytt inlägg snart!

Du som inte lyckas skriva en signatur: Jag har inte alls påstått att det är upphovsrättsinnehavarna som ska kontakta mig istället för tvärt om. Jag förstår inte hur du kan lyckas (läs: vilja) misstolka allt jag skriver så förbannat snett. En del bilder, speciellt de som är gamla, är det näst intill omöjligt att lista ut vem som har upphovsrätten till. Hade det bara gått att ta reda på (eller gissat sig till) så hade jag självklart frågat, istället för att bara lita på Gamlavykorts löfte om att jag får låna bilder ur deras arkiv.

Angående Funpic så har jag knappast påstått att det inte går att fråga upphovsrättsinnehavaren, det är klart det går rent teoretiskt. Men det är samma sak där: Helt omöjligt att ta reda på vem som har upphovsrätten. Till Funpic skickar folk in bilder från hela världen, och syftet är just det att bilderna ska sprida sig med Funpics logga på. Enklaste sättet vore att lägga upp bilden på sin egen blogg och fråga "Hallå! Vem har upphovsrätten till denna bild? Kan du maila mig din mailadress så jag kan fråga om jag får låna bilden i ett inlägg i morgon!" Men tror du jag skulle få svar? Nä.

När det gäller de bilder som jag själv har upphovsrätten till så har jag faktiskt hittat dem på en hel del andra sajter. Mina bilder på t ex Göran Hägglund och andra kändisar ligger spridda precis överallt, men jag bryr mig inte så länge det var jag som var först med att publicera dem. Skulle någon stor tidning vilja publicera dem så vill jag självklart ha betalt, men om bilderna sprider sig i bloggosfären så känns det som det kvittar. Jag själv skulle i och för sig varken våga eller vilja ta bilder från någon annans blogg och lägga upp på min egen, men det är jag det.

Det är ingen idé att du ställer fler frågor om bilder till mig nu, för jag tänker i alla fall inte svara. Hur jag använder bilder på min blogg är mitt problem, jag fårstår inte hur du orkar bry dig så mycket. Lägg energin på något vettigare är mitt tips.

Till inlägget ovanför Snäääälla TN!:

Jävligt konstruktivt inlägg, inte! Fick höra av polaren att kolla in den här sidan. Sicken skitsida alltså. Mest patetiskt är alla inläggen här. Vilket jag själv nu tyvärr blir en del av.

Lustigt att se en anställd på ett advokatkontor skriva att det kvittar ifall man stjäl andras bilder!

Det är väl också då ok att stjäla musik på nätet?

Har man inte tillstånd från rättighetsinnehavaren så får man inte publicera bilden, sen kvittar det ifall bilden finns på internet (!) redan....

Att fråga gamlavykort ifall man får använda vykort är ju fel person eftersom de inte har rättigheterna till vykorten! Det är ju som att fråga adlibris ifall man får kopiera en bok....

Men Lassbo, återigen..Du säger att om upphovsrättsinnehavarna hör av sig till dig så är det fine för dig och så vidare. Därmed tycker du ju att upphovsrättsinnehavare ska behöva sitta och leta efter sina bilder på diverse sajter för att hitta dem i stället för att du och alla andra respekterar upphovsrätten.

Det är dessutom inte så lätt att hitta sina egna bilder. Bilder döps om, nyckelord tas bort. Du vet ju till exempel inte ens vilka som är på några av de bilder du lägger in och vet man inte ens det är det såklart inte lätt för någon att kunna söka lite själv.

Dessutom är det aldrig så att ett företag som fått lov av upphovsrättsinnehavaren att använda bilder i sin tur kan lova någon annan samma sak. Det hjälper alltså inte om Gamla vykort har fått löfte om att DE får använda bilder för att de i sin tur ska kunna lova dig detsamma.

Vad finns att missförstå?

Vissa diskussioner leder nånstans, vissa gör det inte...

Karl S: Står S:et för Sen i Svängen kanske?

[URL]http://www.yahoo.autorita.org[/URL] http://www.yahoo.autorita.org

[URL]http://www.google.sollazzo.org[/URL] http://www.google.sollazzo.org