Måndagen den 16 oktober 2006
Väl på båten informerades notarierna och Surtanterna om att vi av besparingsskäl skulle husera under bildäck i hytter för fyra personer, medan den dömande personalen tilldelades tvåmannahytter på åttonde våningen. Jag själv delade hytt med Mårten, Maria och Bullmamman. Fiskalen, som fick den tveksamma äran att dela hytt med Fetto, tillbringade av förklarliga skäl övervägande delen av resan hos oss.
Förvånande nog inträffade inte några större skandaler på kvällen, annat än att Fetto redan vid elvasnåret hade hunnit med att tappa bort sin plånbok, sjunga två låtar i karaokebaren samt att ta en längre tupplur i ett plyschbeklätt soffhörn i dansrestaurangen. Vi andra valde istället att tillbringa natten i våra respektive hytter, och efter frukostbuffén var det dags för konferens.
Det första ämnet som diskuterades var huruvida man skulle anställa en tingsmeriterad beredningsjurist på heltid, och jag ifrågasatte tyst hur de skall bära sig åt för att tillsätta den tjänsten, eftersom endast ett institutionaliserat pucko eftersträvar ytterligare inlåsning utan tidsbegränsning efter ett avtjänat tvåårigt straff. Nästa fråga på tapeten var bemanningen på domarsidan. –Vi skall få förstärkning av ytterligare en fiskal, deklarerade Lagmannen och såg lurig ut. –Snälla, låt det inte vara Förstenotarien, bönade jag tyst för mig själv, och höll krampaktigt tummarna. –Förstenotarien skall fullgöra sina underrättsår vid Obygdens tingsrätt! fortsatte Lagmannen och såg alldeles förträffligt nöjd ut. –Satans skit, tänkte jag, och tittade mig runt i lokalen efter ett rep att hänga mig i. –Hoppsan, var du tillfrågad? undrade Lagmannen syrligt och allas blickar riktades mot mig. Jag bet mig i tungan, och koncentrerade mig på att hålla snattran resten av dagen.
Tydligen skall Förstenotarien tillträda den 1 december, och han kommer således att förpesta mina sista månader som notarie. Det värsta med kråksången är att han nu kommer att ha formell makt att missbruka, och jag mådde så pass illa efter beskedet att åsynen av Fetto i badbyxor inte gjorde någon som helst skillnad i lusten att vilja kräkas. Cirkeln är sluten, och jag kommer med största sannolikhet att strypas i den.
Ang. "formell makt att missbruka"...
http://bubblare.se/ratten_ochrattvisan/
Intressant!
Visserligen finns det en massa puckon runt om i rättsväsendet, liksom på alla andra ställen i samhället, men det är en j-a skillnad på att på ett humoristiskt sätt skildra mänskliga tillkortakommanden och egenheter - som TN gör - och att med systematik hävda att rättssäkerheten allvarligt är i fara - som t.ex. vissa journalister och advokater gör.
Jag är faktiskt rätt trött på vulgärargumentet att bara för att bevisning i några få fall inte har visat sig räcka (eller att nya omständigheter tillkommit) så kan man automatiskt dra slutsatsen att våra fängelser är befolkade av "oskyldiga". Och vad ska man säga om JK:s debattartikel i dagens SvD? Det sammanfattande budskapet i den artikeln förefaller vara att det är viktigt att det blir rätt. Finns det någon som tycker något annat?
I bow to thee.
Men det är ännu roligare med alla artikelkommentarer som flyktigt berör inlägget, för att sedan spåra ur i rättshaveristiskt dravel. I klass med inlägget ovan. 2 för 1 kallas det konceptet på alla ställen som erbjuder räkfrossa och plankstek.
Ett fascinerande reportage. Under 20 minuter sades inte särskilt mycket. Ett par svepande inlägg från Lambertz (som är galen och helt opålitlig) och Diesen som mycket korrekt sa att det i efterhand är i princip omöjligt att bedöma den bevisvärdering som gjorts. Av detta skulle ett stort nummer göras och en "analys." Mycket roande. Och mycket oinsatt på gränsen till förtal av landets tingsrätter.
Stackare
Jag gillar skarpt ditt uttryck "att vara på läsken".
Haha! Ja, det var roligt!
Faktum är att Svenska språknämnden hafva fastslagit att uttrycket "på läsken" är EXTREMT töntigt.
Ja, det måste sägas igen.
Faktum är att Svenska språknämnden hafva fastslagit att uttrycket "på läsken" är EXTREMT töntigt.
Ja, det måste sägas igen.
Faktum är att Svenska språknämnden hafva fastslagit att uttrycket "på läsken" är EXTREMT töntigt.
Ja, det måste sägas igen.
Bäste eller bästa Who,
Du bör nog läsa Leif G W Perssons böcker författade o utgivna från 2002 om du går igång på ett sådant språk.
Som man får förstår det är även TN uttrycksvis förtjust i ovan bästsäljande författare.
von Scheele...: Hafva är pluralis. Språknämnden är singularis. Tänk på det!
Varför skulle tn vara förtjust i leif gw? Det dummaste jag har hört.
Jag måste försvara de som påstår att det inte riktigt står rätt till i Sveriges domstolar.
Det första, och största problemet, är resursbristen.
Man har inte tid att göra ordentliga övervägningar i bevis- eller rättsfrågor.
Ett annat problem är att man i domarbanan får döma självständigt alldeles för tidigt. Det är inte bra att tingsnotarier sitter och dömer i brottmål - där den tilltalade oftast är utan försvarare och åklagaren ofta har mer erfarenhet och juridisk kompetens än domaren.
Till detta kommer också att många tingsnotarier skulle dra sig för att leverara ett mer kontroversiellt/obekvämt resultat som att ett polisvittne blåljuger, eller komma till ett mer ovanligt/kontroversiellt men i och för sig riktigt resultat i någon rättsfråga.
Anonym - Äh. Efter 4½ års utbildning har man kompetensen. Och man måste börja någon gång. Lika bra att börja under notarieutbildningen. En snickare börjar med det praktiska första dan på jobbet, en jurist måste göra likadant. Man får lära sig yrket från grunden steg för steg. Inget konstigt med det. Enligt min erfarenhet är det också snarare så att notarier är mer villiga att fria i brottmål än vad en rådman skulle göra.
Jag måste försvara de som påstår att det inte riktigt står rätt till i Sveriges domstolar.
Det första, och största problemet, är resursbristen.
Man har inte tid att göra ordentliga övervägningar i bevis- eller rättsfrågor.
Ett annat problem är att man i domarbanan får döma självständigt alldeles för tidigt. Det är inte bra att tingsnotarier sitter och dömer i brottmål - där den tilltalade oftast är utan försvarare och åklagaren ofta har mer erfarenhet och juridisk kompetens än domaren.
Till detta kommer också att många tingsnotarier skulle dra sig för att leverara ett mer kontroversiellt/obekvämt resultat som att ett polisvittne blåljuger, eller komma till ett mer ovanligt/kontroversiellt men i och för sig riktigt resultat i någon rättsfråga.
(Jag ber om ursäkt för dubbelpostningen.)
Stackars TN. Man kan ju bara tänka sig hur vidrigt Förstenotarien kommer att bete sig. Läsa högt ut NJA-fall på fikat, hjälpa surtanterna att plocka ur diskmaskinen samtidigt som han påpekar att notarierna var mer hjälpsamma på hans tid och låta stackars TN skriva ut hans domar på Arkivpapper. Usch.
Är det tingsnotarien som skrivet den där nya boken om stureplan? Såg något om det på kulturnyheterna igår...
Sulan:
Jag tror du syftar på boken "Snabba cash". Den är skriven av Jens Lapidus, se länk nedan
http://www.bokrecension.se/9146213767
Lapidus är tydligen jurist och före detta notarie, men såvitt jag vet har han inget med TN att göra.
Tror inte att den här tingsnotarien är densamma som Jens Lapidius. Den boken, "Snabba cash" (eller något liknande) är bra men tycker nog att den blivit lite väl hyllad!
Kan ingen maila honom och fråga?
Bra idé. Med tanke på att TN tycks vilja vara anonym så skulle han säkert svara "ja" på en direkt fråga om han/hon är den eller den...
Varför skulle inte Lapidus kunna vara vår TN? Han har bakgrunden. Vidare har han säkert inte särskilt svårt att ha koll på "dagliga detaljer" som notarie av idag. Och han behärskar det, ack så viktiga, svenska språket.
Jag har läst boken. TN har ett bättre språk. Tror inte att han är identisk med TN.
Det var värst vad du var säker på din sak. Hur kan detta komma sig? Är det självaste TN som har börjat kommentera?
Till signaturen "Stockholmsnotarien",
Men, mer exakt vilken kompetens avses sammanfattningsvis med en juristexamen o därutöver lite notarie- eller sekreterartjänstgöring i domstol?
Såvitt man får förstå det utgör lagteknisk utbildning (kryddad med lite översiktlig orientering i smått o gott) ingen kompetens att tala om bortsett från att vränga lagar hit o dit alternativt dit o hit.
Den som inte har kompetens att begripa ovan begriper oftast inte vad som avses med ovan.
Putte: jag håller med dig här. Utöver den teoretiska utbildningen, som juris kandidat faktiskt är, behövs erfarenhet. Arbetslivserfarenhet likväl som livserfarenhet. Att ha mycket av den varan borde premieras i högre utsträckning än vad som görs idag. Oavsett var arbetslivserfarenheten kommer ifrån, gör den nytta. Annars får vi in 23-åringar som sitter och dömer efter ett år. Kanske funkar för ett fåtal, men det är ju helt sjukt vad man får höra ibland. Noll koll på omvärlden, och hur fungerar det när man sedan ska jobba med just omvärlden?
Putte: jag håller med dig här. Utöver den teoretiska utbildningen, som juris kandidat faktiskt är, behövs erfarenhet. Arbetslivserfarenhet likväl som livserfarenhet. Att ha mycket av den varan borde premieras i högre utsträckning än vad som görs idag. Oavsett var arbetslivserfarenheten kommer ifrån, gör den nytta. Annars får vi in 23-åringar som sitter och dömer efter ett år. Kanske funkar för ett fåtal, men det är ju helt sjukt vad man får höra ibland. Noll koll på omvärlden, och hur fungerar det när man sedan ska jobba med just omvärlden?
Putte/Ö - En jur. kand. utbildning är en alldeles utmärkt teoretisk utbildning att ha om man skall agera domare. Arbetslivserfarenhet får man genom att sitta ting. Sen får man så sakteliga skolas in i yrkesrollen precis på samma sätt som i andra yrken. Få annan arbets- eller livserfarenhet bidrar inte till att en person blir bättre på bevisvärdering etc. De teoretiska fundamenten för bevisvärdering, processföring, lagtolkning etc. får man under utbildningen. Möjligen skulle ett arbete som åklagare vara nyttigt.
Men i övrigt? Tveksamt. Arbete på en affärsbyrå ger vanligtvis inte mycket grund (varken praktisk eller teoretisk) för domararbete. Arbete- och erfarenheter utanför den juridiska världen bidrar knappt överhuvudtaget.
Att vara domare innebär att systematisera de omständigheter som framförs i ett mål i ett teoretiskt sammanhang. Det finns bra domare och det finns dåliga domare. Men detta har med läggning och personlighet att göra och inte huruvida man har arbetat "ute i verkligheten" som många lekmän vill göra gällande. Tvärtom vill vi ha neutrala och teoretiskt duktiga domare (det är en kompetent domare eftersom dessa domare bidrar till en processuell förutsebarhet), vi vill inte ha känslostyrda människor som dömer.
Tentafråga
Mot bakgrund av nedan artikel, "Fogden slipper radera fel", analysera o argumentera i nedan angiven ordning varför
1. dels FK hade rätt
2. dels KFM hade rätt
3. dels LR hade rätt
4. dels KR hade rätt
5. dels RR hade rätt.
Lycka till!
"Fogden slipper radera fel"
Kronofogden slipper radera felaktiga uppgifter i sitt register. Det slår regeringsrätten fast i en dom.
Det aktuella fallet handlar om en skuld som togs bort först efter en rättslig process. Och då måste man som privatperson betala skulden i väntan på domen. Annars hamnar man hos kronofogden.
- Om jag till exempel får en p-bot som är fel så är jag ändå skyldig att betala tills skulden är undanröjd, säger Annika Persson Arcangioli vid Kronofogdemyndigheten i Göteborg.
Bakgrunden till regeringsrättens dom är den här:
I februari 1999 beslöt försäkringskassan att en man från Lerum skulle betala underhåll. Men ett och ett halvt år senare fick kassan bakläxa av länsrätten, som upphävde beslutet.
Under mellantiden blev det obetalda underhållet till en skuld, som hamnade hos kronofogden. Men eftersom länsrättens dom innebar att mannen aldrig skulle ha haft någon skuld ville han slippa stå kvar i kronofogdens register.
Fogden sa nej och hänvisade till att registreringen var riktig när den gjordes. Länsrätten höll med kronofogden, men i nästa instans, kammarrätten, fick mannen rätt.
"Uppgifterna är både felaktiga, eftersom försäkringskassans beslut var felaktigt, och missvisande eftersom de ger sken av att skulder funnits. Uppgifterna skall därför utplånas" skrev kammarrätten i sin dom.
Den drabbade mannen kunde andas ut. Men kronofogden gav sig inte utan överklagade till regeringsrätten.
Och nu har regeringsrättens dom kommit i målet. Domen slår fast att den som felaktigt hamnat i kronofogdens register får leva med att uppgifterna finns kvar och är offentliga.
- Registret bör avspegla det som händer. I det här fallet stämde uppgiften när den registrerades hos oss. Det är en annan sak om en uppgift är felaktig då den kommer in, då ska den förstås ändras, säger Annika Persson Arcangioli.
Sthlmsnotarien: visst är juris kandidat-utbildningen alldeles förträfflig! Tingstjänstgöringen är en utbildningstjänstgöring. Det är min övertygelse att all arbetslivserfarenhet är bra. Även ifall en handläggare på skattemyndigheten inte lär sig något som har exakt tillämpning i ett domaryrke, är det ändå en erfarenhet att ta med sig för framtiden. Det är inte bra med robotar. Däremot är det bra med människor som har omvärldskoll. Företag och myndigheter som anställer folk sållar i regel bland ansökningarna genom att hålla intervjuer. De får då en uppfattning om vilken person de har framför sig. Sen tar de REFERENSER. Referenser från "vanligt" arbete är något som inte behövs i domstolsvärlden.
Som notarie anställs man genom att fylla i en blankett. Sedan räknar domstolsverket ut poängen. Vilket jävla pucko som helst hamnar var som helst.
... och sen rullar det på. Det går att bli domare utan att ha gått på en enda anställningsintervju. Förfärligt.
Vilken överrätt tar in fiskaler utan intervjuver?
är det bara jag som tycker att det här inlägget känns som en repris av ett tidigare inlägg?? har inte tingsrätten redan varit på kryssning. kan inte tänka mig att det kryssas var och varannan månad på vissa tingsrätter, med tanke på att där jag sitter har vi inte ens råd med fruktkorgar, varken med eller utan banan....
Du anonyme: jag menar en RIKTIG anställningsintervju.
Tingsrätten har väl inte varit på någon kryssning tidigare?
Nix, däremot var det någon månad sedan som TN i ett inlägg nämnde att de SKULLE åka på kryssning. Och nu har de gjort det.
Jaha, tyckte då att min anställningsintervju var en riktig en när jag blev fiskal och då kan jag faktiskt jämföra med flertalet andra intervjuver jag varit på. Men visst referenser är viktiga för ALLA arbetsgivare, och vad lagmannen tycker om en på underrätten väger tungt hos överrätten.
Anonym: intervju i plural uttalas visserligen med ett aspirerat v eller möjligen h efter u, men stavas intervjuer (utan v).
Antar då att jag inte blev anställd för min rättstavningsförmåga ;-)
Anonym: Vilket möjligen antyder att rekryteringsprocessen inte var alldeles åt h-e. Om rättstavningsförmåga var det främsta kriteriet vid rekrytering av fiskaler så...
Vad är det egentligen de kollar på i rekryteringen av FISKALER?
Förutom att de vill veta om lagmannen tyckte personen ifråga var "domarmaterial", vad det nu egentligen innebär.
Hoppas att "Stockholmsnotarien" aldrig får behörighet att vara domare i RF-mål o liknande:
Exempel hämtat från "förra" komentatorsomgången (ang. SSU-domen):
"Proletärjuristen - Vad snackar du om? Givetvis har beslut som tagits av andra myndigheter ett bevisvärde. I det här fallet har inte heller Anna Sjödin invänt mot att hon har varit berusad. Således, att en person har varit kraftigt berusad (vilket framkommer av vittnesmål, delvis egna utsagor plus det faktum att personen har LOBats) påverkar givetvis tilltron till dennes minnesbilder."
Notera alltså att det i sig är ointressant om en person har LOBats hit eller dit, -det enda objektiva fakta som är av intresse i det här aktuella sammanhanget är vilket promillevärde som faktiskt var i SSU-bossens blodomlopp vid tiden för gärningen.
Sedan kan man ju hålla med om att LOBandet i sig starkt indikerar att en subjektiv bedömning av en inte alltid helt opartiskt och inte alltid sanningsenligt polismyndighet är ett faktum, vilket även det skall ses mot särskild bakgrund av vad som tidigare inträffad den här aktuella kvällen/natten. Finns det inget promillevärde så finns det inget promillevärde varför man skall avhålla sig från subjektiva GLIDNINGAR av typen "berusad"-"kraftig berusad"-"påverkar tilltron"- för att komma fram til att "åtalet bifalles". Subjektiv SMÖRJA således även om inga formella fel har begåtts.
Stockholmsnotarien m.fl. skulle tydligen må gott av inte så lite kompetensutveckling! (Här snackar vi inte trams-tjänstgöring inom domstolssvängen - riktigt kompetensutveckling är istället vad som avses.
--> Putte
Alkoprov tas endast på förare av motorfordon (Lag om alkoholutandningsprov). Huruvida nån var berusad i annat fall får avgöras på annat sett, t.ex. gnm vittnen.
Till EW m.fl.
Genom GLIDNINGAR?!!
Du har helt missat poängen -eller är det bara ännu en glidning?
--> Putte
Det va ingen glidning. Du säger "Finns det inget promillevärde så finns det inget promillevärde..."
Om man nu skulle fått ett promillevärde säger det ännu mindre. Promillehalten har ju inget med berusningsgraden att göra utan är ett mått på alkoholkoncentrationen i blodplasma (alt. att man räknar om det från utandningsluften), två personer som har samma promillevärde kan ha helt olika faktiska berusningsgrader.
Alltså tycker jag det finns andra sätt som är minst lika "pålitliga" att få reda på påverkansgraden. Fast jag håller med dig om att man inte ska dra slutsatser om man inte har tillräckligt starka grunder att vila det på.
Väl argumenterat EW!
Visst kan det finnas validitetsproblem med även många objektiva mått.
Är man dock såpass välmöblerad på övervåningen att man tar i riktigt beaktande nämnda problem kommer nog träffsäkerheten i domstolarna att öka med väldigt många promille...
"Tydligen skall Förstenotarien tillträda den 1 december, och han kommer således att förpesta mina sista månader som notarie"
Alltså kommer ju notarien att bli frigiven nån gång i början av 2007, vilket det är en verklig händelse eller en fiktiv struntar jag i. Däremot struntar jag inte i vad som händer med den här bloggen då, vad skall alla jurister och juristwannabees fördriva tiden med om bloggen dör? Eller kommer vi då att få läsa en fiskals / byråslavs / arbetsökandes dagbok?
Kan bara hålla med, visst är det så.
Ja, vad tittar man på vid fiskalsanställning på överrätt?? BETYG BETYG BETYG! Det är därför vi har en härlig samling av konstiga skygga kufar med social kompetens amöba. Folk som ingen annan nånsin skulle anställa. Visst har vi några guldkorn också men kufarna blir allt fler...
Under mina två år vid sveriges största tingsrätt gick de fyra-fem kufar jag träffade på till... stora affärsjuridiska byråer. Av de som gick till hovrätten hade ett flertal tidigare erfarenhet från just nämnda byråer. Vad kan man dra för slutsats av detta? Tja, att "En som vet..." inte blev antagen till hovrätten, att alla notarier är kufar, att "En som vet..." är en kuf som inte släpptes in i gemenskapen och därför uppfattade alla andra som kufar, eller kanske bara att jag inte håller med "En som vet...".
Till en som inte håller med: Fiskaler är folk som följer med strömmen och fastnat med sina tungor uppe i lagmannen/rådmännens arsel. De är förhållandevis ofta söta tjejer. vad kan säga om detta jo en som vet du kan få sjukdomar av att slicka i folks arsel.
Till en som inte håller med: Fiskaler är folk som följer med strömmen och fastnat med sina tungor uppe i lagmannen/rådmännens arsel. De är förhållandevis ofta söta tjejer. vad kan säga om detta jo en som vet du kan få sjukdomar av att slica i folks arsel.
Till en som inte håller med: Fiskaler är folk som följer med strömmen och fastnat med sina tungor uppe i lagmannen/rådmännens arsel. De är förhållandevis ofta söta tjejer. vad kan säga om detta jo en som vet du kan få sjukdomar av att slicka i folks arsel.
No way: Inte kan det väl påstås att de fiskaler som anställs i första hand är söta tjejer. Vilke hovrätt har du varit i kontakt med? Många är tjejer dock, men det speglar väl kompetens förmodar man.
Till en som inte håller med: Nu drog du allt förhastade slutsatser. Jag arbetar på en överrätt. Och jag vet hur våra anställningsförfaranden går till och har bästa inside-info. Sen kan du ju själv räkna ut/spekulera varför jag vet det... Det verkar som du gillade att dra slutsatser utan att känna till kontexten.
Och fortfarande, KUFAR KUFAR KUFAR. Social kompetens behöver man verkligen inte ha och man ska inte heller vara snygg (som någon i inläggen ovan tror). Det enda son räknas är betyg och intervjuerna är bara skenmanöver.
Observera att detta endast gäller fiskalsanställningar.
Jag upplever ibland att mitt utseende är en nackdel. Jag lägger mycket energi på att ge ett seriöst intryck, vilket jag tycker är ganska löjligt att det ska behövas. Men allt jag säger och gör granskas hårdare kanske för man inte kan låta någon faktiskt ha "allt".
Good for you. Antar att du är undantaget som bekräftar regeln?
Jag vet också hur antagningsförfarandet går till, det är knappast någon hemlighet. Likväl är min erfarenhet att kufar i betydligt större omfattning går till byråerna än till hovrätten (vad gäller obygdshovrätterna saknar jag inblick). Givet din överrättskompetens, hur mycket längre tror du vi kommer i den här diskussionen?
Till "en som inte håller med...": För det första: är det verkligen en diskussion vi har? Vad jag kan se drar du bara en jäkla massa slutsatser utan någon grund. För det andra: nej, det här leder ingenstans. Speciellt med tanke på att du verkar ha drabbats av huvudstadssyndromet. För det tredje: nej, jag är inget undantag. Jag är nämligen inte fiskal. Och sist men inte minst: Vi verkar inte ha samma bild av vad en kuf är för något...
Kan det vara så att du är så kufig själv att du har svårt att se att andra är det också? I don´t know...
Strunt i tillsättnings-tramset för det leder ju uppenbarligen ingen vart.
Nedan kommer istället en smaskig story om ännu en i raden av HD-anställda som tydligen kommer att erhålla s.k. djupare kunskaper i ämnet:
"Högsta domstolens toppchef åtalas för möbelkuppen
En chef vid Högsta domstolens åtalas för att ha stulit antika stolar värda 150000 kronor.
När han försökte sälja domstolens möbler på auktion avslöjades kuppen.
När Högsta domstolen bytte lokaler 2004 och flyttade hela sin verksamhet till Bondeska palatset blev det möbler över.
Då fick personalen möjlighet att köpa loss en del kontorsmöbler, mestadels från 40-talet, för 50 kronor styck.
Granskades noga
Mycket kunniga experter gick igenom möblerna. De rådde domstolen att spara det mesta och att inte sälja något antikt.
Den administrativa chefen, Åke Dembrower, 58, fick korn på de antika sullastolarna eftersom han var en av dem som höll i försäljningen.
-Jag tyckte att det var fin form på dem och att de såg enkla och trevliga ut, säger han i polisförhör.
Stod på slottet
De antika möblerna stod tidigare på Slottet och är från början av 1800-talet.
Enligt Dembrower köpte han stolarna för 50 kronor styck. Men det finns inte registrerat någonstans och ingen minns betalningen. Vice chefsåklagare Pär G Lindell väljer därför att åtala toppchefen för stöld.
-Jag har inte stulit de där stolarna. Det känns som att jag har blivit orättvist behandlad på något vis, säger Åke Dembrower i förhör.
Skulle auktioneras ut
För drygt ett år sedan bestämde han sig för att sälja stolarna.
Stockholms auktionsverks intendent värderade då dem till mellan 150000 och 200000 kronor.
- Han blev jätteglad och ringde sin fru, säger intendenten i förhör.
Men en kort tid senare avslöjade Aftonbladet Dembrowers plan. Då togs stolarna bort från auktionen och lämnades tillbaka till HD.
"Väldigt tråkigt"
Åke Dembrower jobbar kvar som chef, men vill inte kommentera åtalet.
-Det här är väldigt tråkigt för alla, säger HD:s ordförande Bo Svensson som är kallad som vittne av åklagaren.
Vad händer om han döms?
- Då måste vi ta i det på ett annat sätt. Hur kan jag inte säga."
Källa: http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,911900,00.html
Till Proletärjuristen, Stockholmsnotarien, Putte, EW, m.fl:
Åklagare vill begränsa
åtalsplikten vid krogbråk
Det är löjeväckande när stora starka vakter hävdar att de blivit livrädda för att någon spinkig varelse sluddrat fram något hotfullt. Om krogvakterna var mer smidiga skulle många brott på krogarna aldrig begås, hävdar åklagare Rolf Hillegren.
KOMMENTERA
Många som blivit polisanmälda av ordningsvakter påstår att vakternas anklagelser är felaktiga. Samtidigt känner de sig missförstådda då de i sin tur anklagar vakterna för brott och detta inte leder till åtal, vilket det sällan gör. I den kategorin utgör den nyligen dömda Anna Sjödin ett gott exempel.
Sedan har vi förre vaktchefen Fadde Darwich som framträtt i pressen med anspråk på att bli trodd samtidigt som han förklarat att vakter saknar trovärdighet. Här föreligger tveklöst problem och jag vill med detta inlägg peka på en möjlighet att reducera dem.
Typiskt för de brott som anmäls av ordningsvakter är att de oftast inträffar i krogmiljö där de anmälda undantagslöst är alkoholpåverkade. Dessa brott uppgår till ett stort antal årligen och de gärningar som blir aktuella är våld mot tjänsteman, hot mot tjänsteman och våldsamt motstånd.
Våld mot tjänsteman är ett brott som inte kräver att skada uppstått, vilket komplicerar bevisningen. Hot mot tjänsteman kan exempelvis innebära att någon i berusat tillstånd sagt "jag skall döda dig din jävel" medan våldsamt motstånd innebär att den gripne försvårar vakternas åtgärder genom att sätta sig till motvärn.
Kan formuleringarna
Alla tre brotten har det gemensamt att det inte krävs särskilt mycket för att brott skall anses vara begånget och vakterna vet vilka formuleringar som krävs för fällande dom.
Generellt kan man säga att den som är nykter har ett övertag i trovärdighetshänseende gentemot den som är onykter. Därtill kommer att vakter förutsätts tala sanning eftersom de agerar i tjänsten. Den anklagade befinner sig därför regelmässigt i underläge.
Å ena sidan har åklagare och domstolar inte så mycket att välja på vid bedömning av påståenden från vakter. Huvudregeln är att man skall tro på dem i kraft av deras ställning och oftast stöds deras uppgifter av kolleger. I domstolen tillkommer dessutom att de talar under ed, när de vittnar.
Å andra sidan vill jag påstå att vaktkollektivet består av ett anmärkningsvärt stort antal individer som ger ett mindre förtroendeingivande intryck. Många har genom sina förordnanden getts ett förtroende och en formell värdighet som de inte förtjänar. Denna insikt är dock svår att hantera i de enskilda fallen. Där måste var och en behandlas med den respekt som tillkommer ett vittne eller en målsägande. Men ibland uppstår en mindre angenäm undran huruvida rätt person åtalats.
Det är dags att ställa frågan: vilket straffvärde har dessa brott?
Våld mot tjänsteman har ett klart straffvärde då skada uppstått. Vakter skall inte behöva tåla att bli skadade i tjänsten. Men då skada inte uppstått är straffvärdet reducerat.
Hur är det då med hot mot tjänsteman? I de flesta fall handlar det om tomma ord och olämpligt ordval hos berusade personer. Är det verkligen rättsväsendets uppgift att beivra opolerat språkbruk hos överförfriskade individer?
Mitt svar är nej - i synnerhet om man beaktar att ordvalet hos motparten inte heller alltid är oklanderligt.
Många gånger framstår det som direkt löjeväckande när stora starka vakter försöker göra gällande att de blivit livrädda då någon spinkig varelse sluddrat fram yttranden ur vilka de påstått sig kunna urskilja något hotfullt.
När det gäller våldsamt motstånd, så underlättas givetvis vakternas arbete om de gripna är så fogliga som möjligt. Men jag anser ändå att straffvärdet oftast är ringa. Bland vakterna finns därtill en övervikt av personer som gärna använder de muskler de skaffat sig genom flitig träning.
Detta gör att det inte framstår som särskilt angeläget att ta hänsyn till deras arbetssituation. Många av de brott som nu rapporteras skulle förmodligen aldrig ha begåtts om känslan för smidighet och psykologisk finess vore mer utbredd bland våra krogvakter.
Åtalsplikt i princip
I princip råder åtalsplikt för straffbara gärningar. Det innebär att åtal skall väckas om åklagaren bedömer att fällande dom kan förväntas. För vissa brott gäller dock att åtal endast skall väckas i undantagsfall. På lagspråk uttrycks det som att åtal endast skall väckas när det är "påkallat från allmän synpunkt". Motsvarande regel bör kunna införas för de tre aktuella brotten, när de begåtts i krogsammanhang. Då skulle endast de allvarligaste fallen hamna i domstol.
De vinster som skulle uppstå med en sådan nyordning är uppenbara. Rättsväsendet skulle få något färre mål att ägna sig åt och den tid som skulle frigöras kunde användas till mer angelägna uppgifter. Vi skulle slippa en stor del av den osäkerhet som kan uppstå inför vakters uppgifter, vilket även skulle gynna vakterna då de inte behövde bli ifrågasatta lika ofta. Och betydligt färre unga personer skulle känna sig orättvist behandlade, vilket de tyvärr ofta gör även i fall där denna känsla är obefogad. Deras tilltro till rättsväsendet skulle därmed öka.
Kort sagt, ingen skulle förlora något om majoriteten av dessa mål försvann. Ingen skulle sakna något och många skulle vinna på om domstolarna slapp bedöma beteenden som inte borde värderas där.
Rolf Hillegren
kammaråklagare, Stockholm
Har inte velat blanda mig i straffrättsdiskussionen rörande Sjödin, eftersom det var så länge sedan jag ägnade mig åt sådant, men Hillegrens debattartikel var faktiskt riktigt bra. Håller helt med honom!
Skvallertanten/Doris - Är ni helt dumma i huvudet? Varför klistra in två jämrans artiklar på en kommentarsida? Givetvis så är det korrekta förfarandet att lägga in en länk om man vill dela med sig av något som står i Aftonblaskan etc. Vem fan orkar läsa en illa inklippt artikel så här?
He-he! Nu är Sthlmspsycho arg igen... He-he!
Tack Doris och tack Putte för att du förstår vad jag menar. Det verkar sällsynt.
Doris. Du råkar inte vara kattförtjust fd lundastudentska med fablesse för katter, indiepop och kända svenska barnskådespelare. Kanske inte i den ordningen`:)
Jag kände en gång en flicka som brukade kalla sig doris i vissa sammangang nämnligen.
"Det är löjeväckande när stora starka vakter hävdar att de blivit livrädda för att någon spinkig varelse sluddrat fram något hotfullt."
Det citatet blir ju riktigt roligt i sammanhanget Sjödin..
TN: jag måste erkänna att jag tappat tråden. Vem blev egentligen Förstenotarie efter det att den första fulingen gick till hovrätten (eller vart det nu var)?
--> Y
Jo, Rugby-Anna är väl nästan så långt ifrån "någon spinkig varelse" som man kan komma.
Var det inte Uggla som på 80-talet, med anspelning på just dörrvakter, sjöng något i stil med:
"...klarar av att spöa upp en brud som är full..."
Diesen är ju gammal alkis och kan säga de mest häpnadsväckande och världsfrånvända saker på teve ibland. Man undrar ibland om han ens har suttit ting? Hur Juridicum i Stockholm kunnat låta honom bli professor i processrätt är fullständigt obegripligt. Att jämföra hans böcker med sådant som Lindell och Lindblom skrivit låter sig inte göras eftersom det är inte i samma liga. (nej jag har inte läst i uppsala)
Lambertz har ju varit en stjärna men på senare tid har även han gjort en del märkliga utspel i media, bl.a. mot åklagarkåren och och polisen. Jag har också förstått att han inte är så noggrann med sin arbetsgivares pengar.
Om man vill göra ett undersökande reportage om rättssäkerheten i domstolssverige anser jag verkligen att man bör prata med andra personer.
Lämnar diskussionen om det är på affärsbyråerna eller hovrätterna som det finns mest kufar därhän, och konstaterar istället att inga notarier på tingsnotariens tingsrätt någonsin verkar strula med varandra. Det är nog det enda som gör att den här bloggen inte känns helt verklighetsbaserad; en finlandsresa som den här hade resulterat i ett antal strul mellan notarierna på de flesta obygdstingsrätter.
Den kommande fiskalen heter väl Förstenotarien trots att tn snart är förste notarien.
På min tingsrätt förekom tyvärr inget strul heller... Men å andra sidan låg den inte i obygden. Alla notarierna var stadgade sedan åratal - urtrist!
Nej, efter vad jag har förstått är det betydligt större strulfrekvens på tingsrätter i obygden jämfört med universitetsortstingsrätter. Anledningen till detta är att det oftast är fler singlar där (stadgat folk har ibland en tendens att inte söka ting i obygden, och hellre strunta i notariemeriteringen), de som är stadgade har inte sin respektive på orten, och notarierna umgås ofta väldigt mycket mer med varandra än notarierna gör i Stockholm eller Lund/Malmö.
banarne - Skitsnack ang Diesen. Då satt du väl i Göteborg där prof Töllborg härskar. Finns det någon jurist som överhuvudtaget begriper vad denne man pratar om...pinsam man
Töllborg har lämnat juristutbildningen i Göteborg, han ansåg att kvaliten på utbildningen var för låg och drog en logisk slutsats om vad som borde göras åt detta. För övrigt lär ingen lyckas härska på juristutbildningen i Göteborg där var lärare har sin lilla egna ide om vad som är viktigt och hur utbildning skall skötas.
Till proletärjujristen [sic]:
Eller så kallar han/hon sig Doris för att domstolsverkets intranät heter så?
Diesen och Töllborg borde få en snärt över fingrarna med en linjal. Även en dask i stjärten varje gång de uttalar sig om bevisvärdering/polisbrott/svåra övergrepp av rättsstaten m.m.
Doris och Vera är ju fina, riktiga och gedigna namn. Själv heter jag "prot muntl förh". Senaste trenden bland kidsen, Månstråle och Ollonrot är lite passé...
Nu har jag för första gången hört ordet rättfärdighet i en rättssal!
Under en förberedelse sade käranden, med viss emfas, att han gärna såg att domstolen avkunnade ett beslut så snart som möjlig. Han nöjde sig med vad som helst, bara det var rättfärdigt.
Å andra sidan var denna rättsökande individ inte svensk, utan kom från ett grannland. Han var därför inte smittad av vår svenska rättspositivism.
Angående ordningsvakterna... Jag är både jurist och ordningsvakt. Och ja, vad ska man säga. Karln har rätt i en del och fel i en del. Rätt i att det är lätt att missbruka den givna makten och rätt i att det finns en del rötägg. Han har dock fel om han antar att alla dörrvakter är 130kg kampsport. Jag behöver mitt tjänstemannaskydd, jag är en vanlig snubbe och väger 82 kg. Anna Sjödin hade lätt spöat mig. Det är också så att jag inte (och ingen jag någonsin jobbat med) går och anmäler folk i onödan. Jag blir mordhotad i snitt 1-3 ggr per helg och jag har aldrig gripit eller anmält någon för det. Alla dom problem åklagaren tar upp kan lösas på ett MYCKET enkelt sät: utse inte idioter och kriminella till ordningsvakter. Det är polisen som sköter antagning, utbildning och examination av dessa idag. Han kunde väl snacket med sina kollegor innan han gick till GP kan man tycka. För att sätta den bilden som målas upp i ett perspektiv vill jag kort avsluta med en kort resume av vad mina närmaste ordningsvaktskollegor gör på veckorna: 3 jurister, 5 juridikstudenter, 1 läkarstudent, 2 psykologer, 1 naprapat, 1 kiropraktorstudent, 1 pol.mag student och en egenföretagare inom data. Om rötäggen försvinner så försvinner problemen.
Naj men, varför har de intervjuer på överräterna --- om de enbart är skenmanövrar *funderar* ?
Jag antar att ni menar betygen från rådmännen?
Läs gärna Lördagens Brännpunkt i SVD:
http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_13906698.asp
Och notera då gärna antilogiken i nedan "grundbult" av en viss Lars Hessler:
"...när nu domstolarna sedan decennier hanterar förundersökningsprotokollen på det sätt jag beskrivit måste väl denna handläggningsordning vara gällande rätt."
Eller, menar den bäste herr Lars Hessler att om domarna var flugor så måste gällande rätt vara att äta skit?
Man bara undrar...
Hesser inte Hessler)
Ännu ett meningslöst iaktagande, på någon nyhetsmorgon (tv4?) var både Sjödin och ordningsvakten med och skulle sitta i soffan. Sjödin vägrade dock pga. att "hon var rädd för han". Jag tror mer att hon inte ville ge svenska folket ett tillfälle att själva jämföra offret och gärningsmannen i en mer fysisk mening..
Banarne: och vad har det med saken att göra ifall Diesen är (enligt ditt inlägg) gammal alkis?
Banarne: och vad har det med saken att göra ifall Diesen är (enligt ditt inlägg) gammal alkis?
Till lé föredragandé: Ha ha. Själv heter jag också "prot muntl förh" just nu och kommer så heta till på tisdag ungefär. (Eller när protokollen nu godkänts).
Ö - Om du läser Y:s text så noterar du att den inleds med "(ä)nnu ett meningslöst iaktagande." Det indikerar att inlägget inte hade något alls med tidigare inlägg att göra. Vanligtvis så blir saker enklare om man faktiskt läser en text (och förstår den) innan man börjar att diskutera den.
Allvarligt, vem har kommit in på krogen efter att ha tjafsat eller bråkat med korgvakten?
Även om man är bra på läsken (!) och vill rulla lite hatt har man oftast omdömet att inte bråka i kön. Fast detta gäller väl kanske bara "normala" människor. Förstår att OG-killar (du vet, respekt och allt det där), affe-killar (stutsande killar som inte kan hålla tyst) eller Sjödin-tjejer (storhetsvansinne eller lätt till medelsvår hybris) kan vara av annan åsikt.... det kanske är en "mänsklig rättighet" att komma in.
Oj, det gick lite snabbt det där... Några stavfel ser jag. Rätta mig gärna, för sådant uppskattas alltid ;)
lé föredragandé: Mja, det är iallafall lagstridigt att diskriminera någon pg sexuell läggning, etnicitet, handikapp mm. Om du nu missat någon. Dörrvakternar har garanterat missat det. Med andra ord kanske det inte bara är gangsters, knarkare och socialdemokrater som blir nekade i dörren. Det kan nog även inträffa att en duktig liten vit moderat överklasspojke/flicka nekas i dörren, om han/hon nu råkar föredra sexuella aktiviteter med sitt eget kön :)
Trött: "Min" Doris kallade sig själv Doris långt innan Doris visste vad Doris var, utöver smeknamn på Doris själv då. Men det är klart att du säkert har rätt.
Proletärjuristen - Hela diskrimineringslagstiftningen är dels ett skämt, dels ett förkastligt intrång i äganderätten (vilken är en skyddat grundläggande rättighet i sig). Vad gäller krogklientel etc. är den bästa regleringen den som sköts av marknadskrafterna. Det är inget som frihetshatande socialister skall detaljstyra genom DDR-påbud.
Ur ett förutsebarhetsperspektiv öppnar diskrimineringslagstiftningen vis-a-vis krogköer också dörren för vissa priviligerade grupper att processa mot beslut som nödvändigtvis grundar sig i en bedömning från dörrvaktens sida. Den typen av bedömningar kan sällan på goda grunder i efterhand ifrågasättas av diverse ombudsmän eller allmänna domstolar utan att lagstiftningens förutsebarhet blir tämligen låg. Det är måhända trist ur ett humanistiskt perspektiv, men grundläggande rättigheter och rättssäkerhet bör gå före luddiga ideal.
Proletären: Jojo... givetvis skall alla vakter ställas till ansvar om de bryter mot lagen och visst finns det anabolavakter/rassar som egentligen hör hemma på en pitbull-kennel. Personligen tycker jag dock att vakter överlag gör ett bra jobb och den svartvita bilden i media/diskussioner stämmer sällan med verkligheten. De få gånger jag sett vakter göra fel är när jag själv nekas inträde, vilket jag med fast röst brukar vidhålla dagen efter när jag vaknat upp med ansiktet i en mos-bricka.
Det finns säkert vakter som tar ett bastant tag om batongen (no pun intended) när de ser champagnefnittriga MUF:are med mycket klet i håret och pappas pengar eller en sliten bakfull KPLM(r):are med bakficka full av barn- och bostadsbidrag? stereotyper.. moi?.
--> Sthlmsnotarien
Att kalla hela diskrimineringslagstiftningen ett skämt är ju lite anmärkningsvärt.
Ska vi sluta åtala brottslingar för att det finns personer som kan utnyttja systemet för att angiva någon utan grund? För visst handlar brottmål inte sällan om enskilda personers bedömningar? Och visst kan det vara svårt att pröva situationen i ett bråttmål i efterhand likaså?
Diskrimineringslagstiftning är i rätt skepnad ett bra sätt att minska orättvis behandling utifrån orelevanta grunder.
EW - Vad har det du skrev med det jag skrev att göra? Vad snackar du om? Angiveri? Utnyttja systemet? Det där får du nog förklara.
Begrepp som "orättvis behandling" och "orelevanta grunder" är subjektiva uppfattningar. Dessutom kan det finnas ett värde och en efterfrågan på "diskriminering." T.ex. den s.k. tjejtaxan vad gällde taxiresor sena kvällar och nätter. Subjektivt kan man ha uppfattningen att det är "orättvist" men personligen föredrar jag att låta folk äga sin egendom i fred och låta sunda marknadskrafter sköta den privata sektorn.
Diskrimineringslagstiftningen har ju trot allt gett möjlighet får några studenter att "sätta dit" några krogar för olaga diskriminering.
Inlägg #100
Hur ser löneutvecklingen ut de första fem åren på en stor affärsbyrå? Skiljer sig det sig åt mycket jämfört med mindre/mellanstora byråerna?
Man hör ofta att löneutvecklingen är ganska brant... bara nyfiken på h u r brant?
Löneutvecklingen på större byråer ligger mellan 5 000 och 7 000 per år. Ingångslönen brukar ligga på 25 000 kr. Däremot känner jag inte till vad som är brukligt på mindre byråer...
Stockholmsnotarien: Men snälla stockholmsnotarien. Vad har dina egna politiska åsikter för relevans överhuvudtaget? Du gör dig bara löjlig genom att tala om frihetshatande socialister och DDR-förbud. Å andra sidan föredrar jag nästan när du talar politik framför de gånger du försöker säga något relevant om juridik. Saker som att det är okej att åtala personer för preskriberade brott mm. Uppenbarligen har du ingen koll på verkligheten vare sig i rättssalen eller i kroglivet.
Jag har själv varit med om att personer med invandrarbakgrund diskrimineras, ett antal gånger, när jag gått på krogen i Stockholm. Nu pratar vi uppenbar diskriminering. Det är lätt för oss som kanske själva har en priviligierad ställning att bara vifta bort problemen utan att veta bättre. Eller är det kanske så att du tillhör någon av de utsatta och vet vad du talar om?
Sedan kan du ju se om den borgerliga regeringen river upp diskrimineringslagstiftningen och avskaffar ombudsmännen. Gör de inte det så kanske det är så att du står ensam i sverige med dina pinsamma små Darth-vader-liknande högerextremistiska åsikter....
Diskriminering är självfallet fult, men vad jag inte kan förstå är varför man envisas med att försöka ta sig in på en krog eller vad det nu kan vara om det är uppenbart att man inte är välkommen där av vilket skäl det nu kan vara, fel hudfärg, klädsel, lyte m.m.. Hur kul kan det vara? Det är väl bara att bruka konsumentmakt. Gå inte på de krogar som diskriminerar. Ge pengarna till krogar där du är välkommen. Så är det meningen att marknaden skall fungera.
Jag skulle kanske inte kalla diskrimineringslagen för ett skämt. Men jättebra i alla avseenden är den inte. Idag är det i praktiken omöjligt att neka någon inträde på en nattklubb om denne tillhör en diskrimineringskyddad grupp och är bekant med juridiken. Det förutsätter en helt och hållet odiskutabel objektiv omständighet, som t.ex. en fylla som gränsar till medvetslöshet, men även då har man ett bevisproblem. Man måste ju kunna styrka det i efterhand, och hur gör man det? Det är den omkastade bevisbördan (lite slarvigt uttryckt, jag vet) och ställer till det. Om OG eller Bandidos får nys om det här så har dom fritt tillträde överallt.
Jag brukar försöka vara försoktig med kritik om jag inte kan föreslå en bättre lösning. Jag kan inte riktigt det. Krogdiskrimineringen har varit ett stort problem, och är det fortfarande, om än inte lika mycket, och det är naturligt att det kommer en reaktion mot den typen av cancersvulst i samhället (tack Åke Green ;) ) som den har varit.
Domstolarna har ett stort ansvar de närmaste åren att etablera en praxis som innebär att syftet med lagen uppfylls samtidigt som folk slipper bli oskyldigt bötfällda. Att bötesbeloppen i propen föreslås ligga på dom nivåer som dom gör är faktiskt helt skrattretande, men det är en annan sak. Domstolarna har också visat en tendens att vilja stävja detta och lägga det på en mer sansad nivå. Kanhända känner någon sig provocerad av detta men, nej, jag tycker inte att 150 000 kr är en rimlig summa för att inte fritt få välja uteställe.
"SOM ställer till det" ska det va...
"Och den nya kulturministern finns bland annat i straffregistret. Den nya I början av 1999 dömdes Lena Adelsohn Liljeroth för innehav av tårgassprej, som hon förvarade i handväskan för att kunna försvara sig om det behövdes, trots att hon visste att det var olagligt.
Hon dömdes till 30 dagsböter på 150 kronor och 300 kronor till Brottsofferfonden för olaga vapeninnehav."
Vem tror att ovan brottsling hade kunnat få vapenlicens (eller annat där laglydnaden m.m. är av avgörande betydelse) om hon ansökt idag?
Proletärjuristen - Och vad har dina politiska åsikter för relevans i så fall? Om du inte förstår att allt som påverkar samhället kan definieras som politik, tja... då är du förmodligen inte en proletär utan en hårdför stalinist som anser att han sitter inne med en absolut sanning... *suck*
Mer generellt - Precis Hovråtten är inne på är det mer rimligt (bl.a. eftersom det inte utgör ett intrång i äganderätten) att helt enkelt låta varje affärsverksamhet välja sina kunder på de grunder de nu vill. Det gäller det mesta. Rökförbudet kan sägas samma sak om. Låt folk välja om de vill röka eller inte röka på krogen, sen så får marknaden ta hand om saken. Samma sätt om man vill ha en herrklubb, en damklubb, en klubb för homosexuella, en klubb för afrikaner eller en klubb för europeér. Eller helt enkelt ha en klubb där man tar in vad som helst. Sen får folk välja vart de vill gå, inte mer med det.
Att staten går in med en diskrimineringslagstiftning medför dels högre kostnader för skattebetalarna (i form av diverse obskyra ombudsmän och polis/åklagar/domstolsarbete), dels medför det problem för de krogägare som i efterhand blir stämda för "diskriminering" och då förväntas att kunna visa på att någon "diskriminering" inte skedde. Det är på gränsen till omöjligt och leder till osäkerhet inom krogbranschen.
Stockholmsnotarien: Det var du som förde in politik i samtalet. Resonemang om att allt i samhället, och därmed även juridiken, är politik är uttjatade och tråkiga. Dina konstiga förolämpningar är däremot rätt intressanta. Faktum kvarstår dock att din ständiga okunnighet lyser igenom.
Resonemanget om att krogägare skulle ha någonslags bevisbörda att de inte diskriminerat någon och att detta skulle leda till "osäkerhet inom krogbranschen" är ju närmast skrattretande. Krogbranschen själva skulle nog asflabba om de läste det här. De skiter fullständigt i de enstaka fällande domar med låga skadestånd som kommit hittils.
Om du nu verkligen är jurist och sitter ting, villket låter ganska osannolikt, så får du gärna meddela var det står att krogägarna har bevisbördan för att de inte diskriminerat.
Du kan ju inte gärna mena 21 § i Lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Där sägs nämnligen att bevisbördan övergår på "krogägaren" först när den diskriminerade fullgjort sin bevisbörda.
Guuuud vad trist här är nu när trollet håller sig stilla... zzzzzzzzzzzzz............ snark....
Trollet, kom tillbaka och liva upp sidan!
Det skrevs tidigare om diskriminerande dörrvakter, men i regel är det inte dörrvakterna som diskriminerar utan de lyder bara order från krogägarna (order som givetvis endast är muntliga). Det bästa sättet att komma förbi det här problemet är att låta polisen ha ett större ansvar och låta polisen placera ut vakterna så att vakterna inte jobbar på uppdrag av krogägarna (dörrvakterna är ju ordningsvakter och lyder under polisen).
Låtsasjuristen - Jo visst är det så. Det finns inte en dörrvakt som inte lyder de order om vilka som skall och inte skall släppas in från krogägaren. Något ironiskt i sammanhanget är därför att invandrare driver en mycket stor del av den restaurang och klubbverksamhet som finns i landet. Så de svartmuskiga individer som känner sig diskriminerade i landets krogköer kanske kan finna någon tröst i att det är deras landsmän som inte vill ha in dem på sina ställen.
En stilla undran om den svenska domartiteln: Bör fiskaler och assessorer få kalla sig domare eller bör den titeln endast förbehållas ordinarie domare, dvs. dem med förordnande från regeringen? Är det inte aningen farligt att låta osnytna medelklassprinsessor som i många fall knappt fyllt trettio ogenerat och mäkta stolta deklarera att "jag är dooomare" när någon frågar vad de sysslar med? Egentligen är de ju inte mer än oförtjänt glorifierade praktikanter (som med litet "tur" kanske kan medverka i en fängelsedom, på sin höjd). Om ni möter en notariemeriterad jurist som är under domarutbildning i något socialt sammanhang och som försöker få folk att tro att de är domare, tag då tag i situationen och säg bestämt: "Du går domarutbildning, det kommer ta åratal innan du KANSKE blir domare! Att du inte skäms!"
Nej, bort med domarbanan och inför någon slags obligatoriskt advokatprov och kollegial domarutnämning av erkänt skickliga verksamma jurister enligt amerikansk modell så att vi slipper alla hybristroll som springer runt och tror att de är domare för att de skällt ut en notarie för något slarvfel. Förresten borde vi dessutom passa på att avskaffa akademikerbanan och lämna åt universiteten att själva säkerställa sin eventuella dignitet när vi ändå håller på. Doktorandhybris är nog oftast minst lika farlig som domarutbildningshybris.
God bless America.
--> Sthlmsnotarien
Jag tolkade ditt inlägg som att du inte gillar diskrimineringslagstiftningen eftersom vissa gruppar kan tänkas missbruka den för egen vinning. T.ex. om en mörkhyad person anklagar en krog för diskriminering trots att han är medveten om att anledningen till att han nekades tillträde egentligen var något annat, som inte faller inom ramen för diskriminering.
Det jämförde jag med personer som anmäler ngn oskyldig för brott (hämnd, för att få ut skadestånd etc). Vi vet att båda delarna förekommer, fast det kan inte innebära att lagstiftningarna utan vidare är kassa och att vi ska sluta tillämpa dem.
Du tycker alltså att det inte behöver finnas ngn disk-lagstiftning i dagens Sverige?
Det var jag som skrev inlägget ovan till Sthlmsnotarien. Namnet föll bort.
Du pekar verkligen på ett stort problem Sture. Som jag har våndats över att det springer runt icke ordinarie domare och kallar sig domare, bara för att de tidigare under dagen dömt någon till sex års fängelse och därför på något sätt tycker att domare är den mest adekvata benämningen på vad de faktiskt gör på jobbet...
Kan någon vara så vänlig att vid nästa tillfälle ge "Sture" en FET käftsmäll -det är ju uppenbart att denne fått för lite stryk.
Konrad och Juristen Sture - fan vilka töntar ni två är egentligen!
Ni tillhör antagligen det pack som aldrig kalllades till hovrätten.
HA HA HA.
schreebie... jag tror bestämt att konrads ironi inte fick fullt genomslag.. jag känner mig nödgad att rycka ut till hans försvar. men, jag kan ju ha fel.
OK, om en assessor som arbetar som tf rådman försöker få det till att hon är domare så kan jag överse med det. Det är väl fö den enda möjligheten för en assessor att som ensam lagfaren ledamot av rätten döma någon till sex års fängelse.
Jag genomled en intervju i Jönköping inför en gammal stofil som totaldominerade de andra i kommittén och som envisades med att läsa mina juristlinjebetyg på latin och tackade vänligt men bestämt nej till en fiskalsplats då jag hade bättre erbjudanden från annat håll. Absolut ingen bitterhet på det hållet alltså. "Kallas till hovrätt" är förresten något som jag alltså tycker behöver avskaffas. Antog att det var uppenbart.
Vad tycker ni om nämndemän då. Ska de få sitta på bjudningar och kalla sig domare?
Ironi aside, jag tycker på allvar att det är ett problem. Många av de upplevda problemen inom de rättsvårdande myndigheterna skulle nog kunna elimineras om det endast satt erkänt skickliga jurister med lång och bred erfarenhet bakom podiet. Bort med alla twentysomethings som leker vuxna. Låt dem svettas framför skranket istället, och eventuellt förtjäna en position bakom detsamma trettio år senare.
Ge "Sture" en pungspark när ni ändå pucklar på.
Det är riktigt Schreebie, 5 procent gick nog på något universitet där ironi inte ingick i kursplanen. Lund kan det i vart fall inte varit...
Och ja, nämmndemän får naturligtvis kalla sig domare. Det är ju det de är. Läs rättegångsbalken.
Nej va fan, det var ju 5 procent som förstod ironi och Schreeb som inte förstod det. Nåja...
Tja, det viktigaste att komma ihåg är kanske att en amerikansk jurist som slavat som advokat i 30-40 år och blir utsedd till domare på grundval av att samtliga kollegor som han jobbat med under karriären gett honom goda vitsord i sonderingen knappast betraktar en 26-27-åring som precis börjat som fiskal som en domarkollega eller ens som någon i samma yrke. Gränserna mellan civil law- och common law-traditionerna börjar mer och mer att suddas ut. Karriärdomare blir förhoppningsvis snart något som man endast hör talas om när man pluggar rättshistoria.
Att Nils Wahl utnämndes till domare i förstainstansrätten utan att ha gått domarbanan (eller ens suttit ting, mig veterligen, han är endast adjungerad i hovrätten) är ett tecken på en bra utveckling.
Fler advokater bör utnämnas till domare och fler mossiga assessorer bör tvingas in i samfundet innan de eventuellt blir ordinarie domare.
Någon som tror att den berömda potentiella-domare-listan på justitiedepartementet skulle se ut som den gör om alla kollegor till dem på listan under hela deras karriärer (alltså inte endast deras överordnade eller av kandidaten själv utvalda referenser) under ed/sanningsförsäkran skulle tvingas uttala sig om vad de tycker om deras lämplighet som domare?
Om tingsnotariens sanningsenliga uppfattning om förstenotarien gavs någon vikt...
Vad säger ni om att vi alla slutar skriva "HovR" och börjar skriva "HR" i stället???
Risken för sammanblandning (med häradsrätt) har aldrig känts mindre än nu!
"Nu är det revolution..."
Allt mer spännande reformförslag! Och detta i ett land där den ledande utgivaren av lagtext alltjämt och helt ensam förkortar Nytt Juridiskt Arkiv med "H"....
Samtliga som kallar sig Sture på detta forum verkar ha ett starkt behov av att dela med sig av sina märkliga åsikter.
Skulle en icke-jurist fråga en fiskal eller assessor: "Jaha, och vad gör du då?" och den tillfrågade skulle svara "fiskal" eller "assessor", är det inte många oinvigda som skulle förstå vad personen har för yrke. "Domare", däremot förstår alla vad det är, och att en fiskal eller assessor kallar sig för detta anser inte jag vara fel. En dom dömd av en sådan person är likväl en dom.
Skulle Juristen Sture reagera lika hätskt om en "osnuten medelklassprinsessa på knappt trettio" skulle kalla sig för läkare om hon nu "bara" skulle vara underläkare eller AT-läkare, och därmed ännu inte legitimerad?
Anton: läs namnet lite noggrannare och kanske även du skall se att jag hela tiden kallat mig Sten Sture.
Impulsen att ställa sig själv mot oinvigda är just vad jag anser vara ruttet med den nuvarande ordningen. Ordenmentaliteten är just vad som bör väck. Svaret på frågan "och vad gör en fiskal/assessor" borde alltså vara "utbildar sig och praktiserar för att så småningom kanske bli domare".
Jämförelsen med läkare kanske fungerade för säg 30-40 år sedan, men dagens juristprogram är knappast yrkesförberednade på samma sätt som läkarprogrammet alltjämt är. Det är en förolämpning för läkare (AT-läkare eller legitimerad) att jämställa domarbanan med "läkarbanan". Jag vill alltså införa en "juristlegitimation". Och läkarutbildningen är inte lika lätt att slöa sig igenom som juristutbildningen, så i läkarnas fall skulle jag jag drista mig till att ta bort "osnuten". Och för att vara övertydlig bör jag kanske tillägga att "osnuten medelklassprinsessa på knappt trettio" i min kommentar alltså skulle ställas mot en jurist som utses till domare efter en lång och bred karriär.
Skall det vara så svårt att förstå? Anton lär vara fiskal eller assessor med den synnerligen låga nivån på assimilationsförmågan av enkelspårig klartext...
Juristen Sture verkar lida av vanföreställningen att "domare" är en titel på samma sätt som "advokat". Domare är dock inte annat än en person som dömer. Både fiskaler och assessorer har som huvudsaklig arbetsuppgift att döma. Följaktligen är fiskaler och assessorer domare. Som domare kan man vara ordinarie eller icke ordinarie - fiskaler och assessorer tillhör den senare kategorin medan t ex rådmän och lagmän den förra. Att läsa RB kan vara ett tips...
Närå, Sture lider inte av någon vanföreställning. Om "Domaren" läser min ursprungliga kommentaren kommer hon eller han (kanske till sin egen förvåning) upptäcka att Sture skrev "den svenska domartiteln" och gjorde överhuvudtaget inget försök till jämställande med "advokat", något som alltså "Domaren" helt sålunda tillskriver Sture.
OK att man skulle kunna göra den förenkling som "Domaren" gör och helt enkelt säga att "domare" är den som dömer, på samma sätt som "fiskare" är den som fiskar, men det är naturligtvis inte ens i närheten av vad Sture talar om. Faktiskt inte ens i närheten av premissen för min ursprungliga kommentar.
För att återigen vara övertydlig, även för någon som lever i vanföreställaningen av att kunna trumfa alla påståenden med att skenbart vara flytande i RB: titeln domare bör endast användas av någon som blivit förordnad av regeringen. Att så inte är fallet i dag är alltså premissen. Faller poletten ner?
Kan inte annat än att instämma i den kör av dissningar som juriSTEN Sture fått mottaga. Såväl fiskaler som assessorer arbetar i allt väsentligt som domare. Skillnaden mellan deras och en lagmans uppgifter är minimal. Den skillnad som faktiskt existerar är till största delen arbetsrättslig och har att göra med förhållandet mellan domaren och dennes arbetsgivare. För den dömde har titeln assessor, fiskal, rådman osv. ingen som helst betydelse. De är domare allihopa.
När det gäller nämndemännen så är de inte ju inte anställda för att döma. De är tillsatta för ett förtroendeuppdrag. Därför kan de inte sägas "vara" domare annat än när de agerar inom sitt uppdrag.
Men vi kanske skall genomföra Stures revolution i statsförvaltningen också. Avskaffa alla "inoficiella" titlar som administratör, handläggare, beslutsfattare, controller, personalhandläggare mm. Låt oss alla kalla oss byrå/avdelningsdirektörer istället så att ingen osnuten beslutsfattare får kalla sig beslutsfattare utan en gedigen arbetskarriär bakom sig. Denna karriär får dock inte ha något med beslutsfattande att göra, då är han ju avdelningsdirektör. Det fattar väl vem som helst.
--> Sture m.fl.
En fiskal/assessor är ju som du vet en icke-ordinarie domare, alltså likväl en domare. En rådman (etc.) är en ordinarie domare.
Så att säga att man är domare om man är fiskal kan inte vara felaktigt. Men man kan säga att man är icke-ordinarie, eller ännu hellre, domare under utbildning. Men likväl är man domare.
Vad gäller en mer differentierad utnämning av domare presenteras en statlig utredning av justitierådet Anna Skarhed den 31 oktober, om det inte har skjutits upp ytterligare.
Proletärjuristen och EW: ni angriper möjliga utsvävningar av det som jag försöker säga, men missar helt att angripa det som jag faktiskt säger.
För att återupprätta domartitelns dignitet borde den endast användas av ordinarie domare, helst av jurister med en lång och bred karriär bakom sig. Det är alltså en förolämpning mot min idé av vad som borde vara en domare att fiskaler och assessorer kallar sig domare. Fiskaler och assessorer förväntar sig troligen den respekt som borde följa av att kallas domare. Men de har inte förtjänat den. Helt enkelt.
Proletärjuristen: läs förresten min kommentar som publicerades före din. Misstänker att du inte läst den.
Juristen Sture, det är möjligt att vi alla missförstått din huvudsakliga poäng. Att du tycker att ordet "domare" BORDE upphöjas till en titel är dock en helt annan sak än vad du gav uttryck för i följande citerade kommentar:
"Om ni möter en notariemeriterad jurist som är under domarutbildning i något socialt sammanhang och som försöker få folk att tro att de är domare, tag då tag i situationen och säg bestämt: "Du går domarutbildning, det kommer ta åratal innan du KANSKE blir domare! Att du inte skäms!""
Det var denna kommentar som föranledde mig att göra ett inlägg om vad en domare är för något.
"Domaren": Nej, nej nej. Min förklaring var endast för din benefit, eftersom det var du som var (och fortfarande verkar vara) insnöad på att vi talar om formella titlar. Och att något bör upphöjas till titel har det aldrig varit tal om.
Jag talar om den allmänna förståelsen av begreppet "domare". Du verkar ha ett behov av titlar.
Vilken lättnad att det bara finns en Sture! Två hade varit alldeles för många.
"Sture" tycks ju vara nästan lika mycket messersmitter som en viss Carl Bildt.
...men synd att det bara finns en som ass-Anton.
Är det någon här som läst boken "Bli inte blåst"? Är den i så fall en bra introduktion till det juridiska?
Jag känner inte till den boken, Vad är du ute efter? En god skönlitterär bok eller en lärobok?
Kan det vara så att Stures indignation över de icke ordinarie domarnas behörighet är föranlåten av hans egna tillkortakommanden i sin karriär?
Jan: Snälla, slå inte in på denna vägen! Nästan lika jobbigt som att läsa SS kommentarer, är att läsa SS:s kommentarer till en sådan fråga som du ställer.
Jga vill inte in på domarbanan. Jag hatar domare, fiskaler och lagmän -verkilgen hatar dem- och jag kan göra detta utan att det beror på mina tillkortakommanden. Det beror på att de är svininga mänskor. De har de kanske blivi på grund av det system de är en del av men faktum kvarstår. Domare borde absolut fråntas rätten att skriva i forum som detta. De bör dra åt helvete!
Såg en svinig domare i söndags som utvisade en stackars oskyldig kille från Kongo.
Som tur var kunde de grönsvarta atleterna hålla tätt bakåt och knipa en poäng.
Jag satt ting och nar jag ska forklara for jurister utomalnds vad man gor maste jag saga "Judge"; fast jag brukar lagga till begreppen "junior", "trainee" eller "under training".
Fast det blir en del oohh:ande och Wow:ande nar jag berattar for mina stackars kontinentala kollegor vad man faktiskt har haft for befogenheter. De mer sansade brukar med all ratta bli ganska forskrackta.
1. Jag håller med Sture här. Domarbanan bör avskaffas och rekryteringsförfarandet breddas. Istället för de 4 fiskalsåren kunde man kanske tänka sig en möjlighet att efter ting på TR söka fortsatt ting på en HovR eller HD. Liknande system finns i andra länder för en extra meritering. Sedan får man ge sig ut i arbetslivet, oavsett bana kan man därefter 20 år senare dra sig tillbaka som domare och åtnjuta omvärldens respekt.
2. EW. Yup. (Det här var länge sedan nu) Jag anser att diskrimineringslagstiftningen bör avskaffas. Detta p.g.a. följande. (i) Den innebär ett intrång i äganderätten. Den medför rättsosäkerhet. (ii) (iii) Den skapar kostnader för staten (arbete, tid och reda pengar som skulle kunna användas till mer nyttiga ändamål).
Ang. tillkortakommanderationaliseringen skulle jag kunna dra till med den gamla vändningen "Det enda jag avundas framgångsrika människor är att de kommer undan med att skylla allt som vänds mot dem på avunsjuka", men i detta sammanhang skulle det ju innebära att grundförutsättningen är att fiskaler och assessorer skulle vara framgångsrika, vilket ju alltså inte är fallet. Nä, tillkortakommanderationaliseringen är endast något som nollsummemänniskor kan falla tillbaka på: "att jag är en av få innebär ju att det är en massa människor som inte är". Ett uppenbart feltänk såtillvida att om något ÄR så är med nödvändighet inte allt annat icke-ÄR, det betyder endast att något ÄR, utan några som helst konsekvenser för allting annat. Elementärt, egentligen, men ett mycket vanligt feltänk bland förstaårsjurstudare, såväl som fiskaler och assessorer, enligt min erfarenhet.
Jag talade med en fotbollsdomare i korpen en gång, och när jag berättade att jag satt ting gick han igång på hur mycket vi hade gemensamt. Bara att hålla med. Betänk förresten att det engelska ordet är "referee", inte "judge". Och fiskal och assessor heter väl enligt DV "assistant judge" och "associate judge" eller, för de mer optimistiskt vanföreställda, "junior judge", alltså endast förstadier till "judge"?
Justitiedepartementet tycks i sin engelska info, förvisson något i förbifarten, översätta fiskal till "trainee judge." Men "assistant judge" är väl ändå det som DV kört med i ett antal år och bör vara inarbetat.
Att många f.d. notarier kallar sig "junior judge" i sina engelska CV:n grundas förmodligen i den info som DV hade förut på engelska. Vill minnas att för åtminstone 1½ år sedan att "junior judge" fortfarande var det som gällde. Numera verkar den förmodligen mer korrekta översättningen "law clerk" användas. Så om en 40 år så lär CV djungeln vara rensad från olika "junior judge" titlar...
Ok att man som notarie möjligen fullgör vissa uppgifter som domare. Domare = "person som är beklädd med uppdraget att skipa rätt" (SAOB). Däremot att som notarie iträda sig titeln "junior judge" känns något långsökt. Appropå titlar alltså.
Visst ar det sa, men nar man vill fa in de egenskaper som tingstjanstgoringen har och som inte forekommer tex i Tyskland, Italien och Polen, sa blir det att improvisera (annars maste man ju spendera en massa tid pa att forklara vad man menade fran borjan, ett sakert tecken pa att man har uttryckt sig oklart).
Jag kan inte se att Sture har skäl för sin indignation. En sak är att domarbanan borde reformerars, att domaryrket och domarrollen borde vara förbehållet de bästa och skickligaste, borde vara ytterst prestigefyllt och mycket välbetalt,borde endast vara öppet för dem som har väl vitsordad erfarenhet från juridisk praktik i olika professioner och roller; en annan sak är hur det förhåller sig i verkligheten. Och nu är det ju som det är. Om en assessor på förfrågan upplyser att han eller hon är domare i enj domstol är det inte bara korrekt utan också ett vänligt sätt att förklara vad man håller på med, alls inte förmätet eller förkastligt. Vad ska de annars säga? Ordet assessor är ju rimligen bara för internt bruk i branschen.
Förresten finns det uppenbarligen två Sture i detta forum. Jag längtar efter den riktige....
Jag måste få prova en sak:
Lassbo.
Tror mig inte ha använt orden "förmätet" eller "förkastligt". Känns aningen rättsosäkert att en åklagare skulle tillskriva mig dessa saker... Är du riktig åklagare eller är du endast "under utbildning och praktik för att så småningom kanske bli åklagare"..?
Svaret på vad fiskaler och assessorer alltså bör säga: "Jag är under utbildning och gör praktik för att så småningom kanske bli utnämnd till domare".
Vi verkar vara överens om att domarrollen endast borde vara förbehållen de bästa och skickligaste.
Sture:
Riktig och riktig... Det får andra avgöra. Men, jorå, jag har fast anställning sen alltför länge...
Och du själv då?
hur mycket jag än hatar domare i allmänhet måste jag ändå motsätta mig pratet om att man inte skall ha yrkesdomare
skulle man göra som nån här skrev att bara kräva ting och nån notarieliknande tjänst på hovrätt och sen jobb med vad som helst så skulle det bli en fars
jag skulle inte vilja bli dömd i en sådan domstol i alla fall och absolut inte av nån som haft ett "riktigt jobb" i 20 år som sedan drar sig tillbaka för att åtnjuta "samhällets respekt"
Däremot är jag för att man öppnar upp domarbanan för att ta in en mångfald men att vissa kan välja att vara yrkesdomare
-->Anonym (skaffa ett nick!?)
Men va f-n.... För det första har jag inte sagt att jag sitter ting. För det andra vet jag mycket väl hur krogbranschen ser på utvecklingen (mer än du gör vågar jag lova). För det tredje så har du helt rätt när du påpekar att bevisbördan går över på krögaren först när klaganden uppfyllt sin bevisbörda. Den bevisbördan är att göra det ANTAGLIGT att diskriminering har skett. Krögaren skall då STYRKA att så inte har skett. Därav ett potentiellt problem. Rätta mig gärna igen om du vill men ta då först en djupdykning i likabehandlingsdirektivet, propen och SAMTLIGA relevanta lagrum, inte bara en valfri paragraf. Puss och kram.
Har hört att Rådis Mats Eriksson i GbG TR är ett riktigt perverst svin. Någon som hört något annat ang. denne?
Det är tydligen några förvirrade medelmåttor ovan som tror att domare eller jurister skulle ha gjort sig kända för att vara några ljushuvuden.
Tycker att en läsarkommentar nyligen i SVD ang. JK-Lambetrz senaste "kast med stor sten i sinnesjukhus av glas" sammanfatter det bra:
"Det är inte de vassaste knivarna i lådan som blir domare" (fritt ur minnet då jag är lite för trött att gå till ursprungskällan).
Personligen anser jag att det var en gruvlig underdrift, vilket även övertydligt bekräftas av nötterna i detta forum.
--> Putte
Dra mycket långtgående slutsatser, av vad anonyma personer (som du inte har en aning om vilka de är), säger på Internet skulle jag vara lite försiktig med.
Men om du nu har du träffat ett hyfsat många domare är saken en annan. J
ag tycker inte heller att man skall generalisera för mycket. Träffar du på två dåliga bilmekaniker behöver ju inte alla sveriges bilmekaniker vara dåliga, även om några anonyma personer t.ex. skulle påstå detta på Internet.
I all välmening
EW
Jo tyvärr, saken är den att här pratar vi om egen erfarenhet sedan x år tillbaka. De första kanske 1-2 åren trodde jag felaktigt att domarna hade något innanför pannbenet. Sedan flera år därefter anser jag att man kan spara ruggit många skattekronor på att rationalisera bort domarkåren mot en tombola: Domstolen borde till stämningen bifoga en skraplott istället för att agera "brevlåda" för att sedan sitta o blunda för bevisningen i huvudförhandlingen o i domskälen använda den magiska frasen "...det får ändå anses..."
Grovt skattefuskande advokater -dvs enskild firma benämnd komanditbolag o sedan drygt 100 papp/året i deklarerad inkomst från tjänst- o bevisfuskande åklagisar håller även de överlag den låga standard som stolpskotten till domarna tillåter.
Polismyndigheten skall vi inte ens tala om. Gudars.
Fullständig katastrof med andra ord.
Jag är inte vän av det arbetsplatsklimat som råder i många svenska domstolar, men den rent juridiska kompetensen och ämbetsmannakänslan hos domarna har jag i de allra flesta fall inte något att anmärka mot. Putte här börjar lukta riktig rättshaverist. Det brukar tyvärr bli så när man förlorat en process som man tycker man borde ha vunnit. Försök komma över det, annars slutar du som Senton (om det nu inte är Senton som ligger bakom signaturen Putte).
Senton känner vi ju alla till:
http://www.dsm.nu/dsm-samtal/sennton.htm
Sedan kan jag ju hålla med Konrad om att man inte kan förvänta sig att vinna alla processer man är/har varit inblandad i. (Rena sandlådenivån oavsett utgång är det dock alltid. Jämför även Konrad ovan jämte nedan.)
KONRAD, har du slutat att gå på bordell?
http://www.expressen.se/index.jsp?a=701150
Ang. Polismyndigheten tar vi här ett exempel som är det mest korkade jag varit med om i år:
Skulle anmäla ett brott (strunt samma vad). Tog nummerlappen för kön till "brottsanmälan". Fick tillslut träffa en uniformerad polis som tog upp min anmälan. Till saken hör att denna uniformerade person var den enda som resurs som polismyndigheten i den här aktuella saken ställt till allmänhetens förfogande.
Några dagar senare ringde jag o fick då tala med det inre befälet på polisstationen ifråga. Befälet upplyste mig om att "polismyndigheten inte alls kunde behandla min anmälan därför att jag hade anmält brottet till en civilanställd som inte var behörig att ta upp brottsanmälningar"!!!
Snackar vi inte här föregivande av allmän ställning??? (om man bortser från ev. konsumtion av andra lagrum)
Ovan berättas alltså innan någon Konrad-typ hinner påstå att Putte nog är någon småtjyv som är känd av Åke Dit o Tage Fast.
Stockholmsnotarien/Håhåjaja: Det var jag som skrev det anonyma inlägget. Glömde tyvvär sätta ut nick :) Antar att du/ni är samma person även om du byter nick.
Om du inte suttit/sitter ting kanske du bör fundera över användandet av nicket "stockholmsnotarien", det kan ge folk fel signaler. Men jag måste erkänna att jag är lättad över att höra att du, som jag tolkar det, inte suttit eller sitter ting.
Sedan undrar jag varför du tycker att man skall läsa propositioner mm. när bevisbörderegeln står klart och tydligt i lagtexten. Lag går före förarbeten osv. Du har ju egentligen inte sagt emot mig. Du sa att dörrvakter har bevisbördan för att de inte diskriminerat vilket är skitsnack. De får bevisbördan först efter att den diskriminerade uppfyller sin bevisbörda. Den relevanta paragrafen är ju bevisbörderegeln för hela lagen så jag tycker gott det räcker med den. Sedan kan ju beviskraven ställas olika starka men det är en annan sak.
Eftersom du nu inte verkar ha suttit ting och inte verkar ha en aning om juridik överhuvudtaget så känns det befogat att fråga om du någon gång studerat juridik över gymnasienivå?
Proletärjuristen - Upplysningsvis: "Sthlmsnotarien" är det enda namn jag går under. Och bortsett från ett inlägg rätt nyligen så har inte någon annan använt det. Däremot så tycks folk ha svårt för "Sthlm" och de flesta tycks hänvisa till "Stockholmsnotarien." Men eftersom det inte finns någon sådan och jag är närmast brukar jag ta åt mig av de inläggen också. Vem "Håhåjaja" är vet jag inte. Men ingen av oss skriver i alla fall annonyma inlägg...
Undertecknad har suttit eller sitter ting.
Undertecknad anser att propositioner inte är en rättskälla. Vad som skall dömas efter är lagen.
Dock. Vad gäller bevisbörda i s.k. "diskrimineringsmål" är den skev. Och den är tydligt angiven i lagtexten.
"21 § Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som skall visa att diskriminering eller repressalier inte förekommit."
Denna bevisbörderegel utgör ett undantag från huvudregeln om att den som påstår sig ha blivit utsatt för en skadeståndsgrundande handling har att styrka detta. Således, den som anser sig ha blivit diskriminerad åtnjuter en bevislättnad här.
Rgelen stadgar förvisso bevisbördan är "delad" mellan parterna. Dock, HD har tolkat 21 § som en presumtionsregel (NJA 2006 s 170), d.v.s. vissa omständigheter kommer i sig att utgöra en presumption om att diskriminering har skett. Sedan är det upp till motparten att styrka att någon diskriminering inte skett i det enskilda fallet. Vilka omständigheter som är presumerande är inte klarlagt, utan detta kommer att utmejslas genom praxis framöver.
Mot bakgrund av detta kan konstateras att Proletärjuristen varit ute och slirat en aning varför frågan snarare är denne någon gång studerat juridik över gymnasienivå?
"...ty HD rids av prestige, man är ovillig att medge att man haft fel och har ofta en dryg och arrogant framtoning."
Dagens källa: http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_13942223.asp
Slutsats av Konrad-typ: Här har vi ju att göra med ännu en "rättshaverist" (oaktat att det är fråga om en Ö. Läk. med självfallet bra mycket mer bakom pannbenet än vad någon förvirrad juristkladd någonsin ens kan begripa.)
Sthlmsnotarien: Antar då att det inte är du som skrivit under Håhåjaja. Denne måste ha missförstått mitt inlägg och tolkat det som om det var riktat till honom. Nåväl, strunt samma.
Förarbeten är en rättskälla. Du har fel. http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A4ttsk%C3%A4lla
Nog om det.
Sedan så är det ju fortfarande den diskriminerade som har bevisbördan för att visa att de omständigheter som gör att diskriminering presumeras föreligga faktiskt funnits i det enskilda fallet. Alltså, den primära bevisbördan ligger fortfarande hos den enskilde. Fullgör den diskriminerade sin bevisbörda så övergår bördan. Kan den enskilde inte visa att omständigheter föreligger som gör att diskriminering kan presumeras så behöver Krögaren inte göra någonting överhuvudtaget. Jag kan inte för mitt liv se hur någon skulle kunna tolka denna regel som att bevisbördan ligger på Krögaren. Finns det fler sätt att förklara detta på så gör jag det gärna.
Jag har jur kand, suttit ting och arbetat ett antal år yes.
Putte: Rättsväsendet är inte felfritt, och där finns en del människor som inte borde vara domare. Dina hätska utfall mot hela domarkåren blir dock bara löjliga; majoriteten sköter sina jobb klanderfritt. Om du hängt med i tidigare debatter hade du också sett att jag efter tingstjänstgöringen inte arbetar i domstol.
Proletärjuristen -
1. Wikipedia är inte något man kan hänvisa till som källa. Jösses... Men vi behöver inte gå in på en diskussion kring rättskällor. Utanför Wikipedia finns det dock olika teorier om detta.
2. Problemet är inte att den "diskriminerade" inte måste visa något alls. Problemet är att vad den "diskriminerade" måste visa är så pass lite att det medför problem. I efterhand är det efter denna lilla instas av käranden innebär det en rejäl uppförsbacke för krögaren att visa på att en "diskriminering" inte skett. Bevisbörderegler finns av en anledning. I fallet diskrimineringslagen har man bortsett från de traditionella bevisbördereglerna till förmån för en mycket uppluckrad regel som dels mycket lätt kan missbrukas, dels medför att svaranden i ett mål sätts i en mycket prekär situation.
Värt att notera i lagen är också att den traditionella regeln om att förlorande part skall ersätta motpartens rättegångskostnader delvis satts ur spel. Således kan en krögare vinna ett mål, men ändå drabbas ekonomiskt av detta. En motsatt regel finns i amerikansk lagstiftning rörande "medborgarrättslagstiftningen." Skillnaden där är att den sedvanliga American rule kan frångås och den vinnande käranden kan få sina rättegångskostnader ersatta. Tydligen så har politker utanför Sverige också svårt att upprätthålla någon form av förutsebarhet...
Påstående:
"Lapplisor går inte, i vart fall inte för gemene man, att tala tillrätta efter det att de (oriktigt) lappat någon bil."
Motpåstående av Konrad-typ:
"Dina hätska utfall mot en hel yrkesgrupp, vilken för övrigt sköter sina uppgifter klanderfritt, blir bara löjliga."
En slutsats:
Debattnivån blev snabbt så låg att man rimligen får anta att signaturen Konrad i huvudsak har juridisk bakgrund.
Forarbeten ar en rattskalla.
For de som behover en ordentlig argumentation, rekommenderar jag Peczeniks bok.
For de som ar mer popularvetenskapligt lagda har Madeleine Leijonhufvud skrivit om forarbeten i "Finna ratt".
Forarbetenas stallning i den svenska normhierarkin ar inte oomstridd, se debatten som fordes i SvJT 2003.
HD har tagit avstand fran forarbetesuttalanden som inte langre ar relevanta, vilket torde ge aven andra domstolar ett utrymme for skonsmassiga bedomningar vad avser tolkningen av uttalanden i forarbeten.
Det starkaste normativa argumentet till att forarbetena skall foljas levererades av Peczenik med forbehallet att detta endast kan goras gallande om forarbeten haller en viss kvalitet. Som de flesta vet ar forarbeten av idag inte sarskilt innehallsrika eller ens valskrivna, varfor forarbetenas stallning i den svenska normhierarkin nog far anses ha fatt en svagare stallning.
For en notarie som onskar vara snusfornuftig kan ju alltid lasa in sig pa de ursprungliga forarbetena avseende beslag. Jag tror inte att forfattaren hade tankt sig att beslagsreglerna skulle tillampas sa slentrianmassigt som man gor idag. Pa den tiden hade man fortfarande viss respekt for aganderatten.
Med en avbruten notarietjänstgöring bakom mig måste jag helt enkelt trycka upp visitkort på engelska med titeln "Former Judge", om notarier i sina CV skall påstå att de är "Judge". Vad är det för fel på titeln "Legal Officer"? Den ger väl bättre uttryck för vad en notarie sysslar med (d.v.s. att man inte är domare).
Grattis Konrad!
"Domare får jobba trots sexköp
Domaren vid hovrätten i Malmö som erkänt bordellbesök får tillbaka sitt jobb, enligt beslut av Malmö tingsrätt, där han stämt sin arbetsgivare.
Enligt tingsrätten ska det tidigare beslutet från Statens personalansvarsnämnd om att avskeda domaren förklaras ogiltigt. Han ska få retroaktiv lön från september 2005 och framåt.
Domarens sexköp avslöjades i samband med polisens tillslag mot en bordell i Malmö. Polisens spanare hade sett honom besöka bordellen och telefonsamtal där han gjorde beställningar avlyssnades.
Han erkände och gick med på att betala böter. Senare beslutade Statens personalansvarsnämnd att han skulle avskedas. Det accepterade inte domaren, utan stämde staten i en civilprocess.
Han ifrågasatte då att det han gjort verkligen var sexköp i lagens mening och pekade dessutom på att han tagit itu med de personliga problem som han menade låg bakom kontakterna med bordellen."
Putte behöver inte nödvändigtvis vara rättshaverist. Han kan vara journalist också.
För övrigt är förarbeten absolut en rättskälla. Inte i samma klass som lagtext naturligtvis, men det är det väl ingen som påstått heller.
Det är klart att wikipedia inte är en absolut säker informationskälla. Men när till och med människorna som skriver på Wikipedia förstår rättskällebegreppet borde det väl inte vara så svårt för dig att ta till det. Det är nog rätt uppenbart att man i Sverige betraktar förarbeten som en rättskälla. Det är ju alla jurister utom du överens om. Sedan kan dess betydelse i och utanför Sverige diskuteras. Men det är en annan sak.
När det gäller diskrimineringsdiskussionen så kan jag bara konstatera att du har ändrat dig så pass mycket i förhållande till ditt tidigare synnerligen onyanserade och felaktiga utspel om att "bevisbördan ligger på krögaren" att det inte föreligger någon diskussion längre. Vi är mer eller mindre överens om att du hade fel eftersom du har haft vett att revidera din åsikt.
Bevisbördornas styrka mm. får du gärna ha åsikter om. Det är en annan sak som jag inte bryr mig om så länge du inte kommer med en massa felaktigheter.
1. Förarbeten är inte en rättskälla. Lagtexten är.
2. Alla resonemang om "lagstiftarens syfte" är en intellektuell härdsmälta.
3. Dock (vilket i och för sig gör att man kan kalla förarbeten en rättskälla - jag vet, inkonsekvens) kan förarbeten stundtals vara till stöd för en argumentation kring lagens (d.v.s. lagtextens) syfte. I de fall att flera tolkningsmöjligheter finns kring en lagtext, är lagens syfte relevant. I övrigt är förarbeten något man kan använda när tingsrättens toalettpapper är slut.
Proletärjuristen - Ja, ursäkta mig då för att mitt första inlägg inte redde ut alla möjliga diskussionspunkter. I praktiken ligger dock bevisbördan (om du läser mitt inlägg ovan) på krögaren. Den bevisbörda svaranden behöver uppfylla är tämligen låg (till detta har också svaranden gratis juridisk hjälp i form av olika ombudsmän som på skattebetalarnas bekostnad processar och hotar krögare etc.) och uppfylls tämligen lätt. Varpå krögaren helt plötsligt måste uppfylla en mer eller mindre omöjlig bevisbörda.
För övrigt anser jag att diskrimineringslagstiftningen bör avskaffas.
Att inte använda förarbetena som hjälp vid tolkning av vad som kan tänkas menas med en lagbestämmelse strider mot gällande praxis. HD använder ju sig av den metodiken. Det vore fel av underrätterna att inte använda förarbetena under sådana förutsättningar. Därmed inte sagt att förarbeten nödvändigtvis är en rättskälla ur ett rättsfilosofiskt perspektiv.
Hovråttan - Problemet är att svenska domstolar använder förarbeten på ett sätt som liknar det som man använder en lagtext. Ett citat ur ett förarbete kan ofta slängas in utan en förklaring om varför och hur man använder förarbetsuttalandet. Rättsfilosofi? Tja, och då snarare lagtolkningsmetoder. Oavsett HD:s praxis så bör man vara ytterst försiktig att använda förarbeten vid en tolkning, och då endast på ett visst sätt under vissa omständigheter. Förarbetens korrekta användning följer snarare av den indelning mellan lagstiftare och domstolar som lagts fast i RF. Men, men. Det är inget jag avser att starta en diskussion om. Dessutom skall man vara försiktig med att inte generalisera vad gäller domares arbetssätt.
Sthlmsnotarien: Hur kan man bara bortse från HD:s praxis? Är inte det att ignorera RF?
Att förarbeten används som hjälp vid tolkning av lagtext är en del av den svenska rättstraditionen. Därmed är det en rättskälla, eftersom det används för att fastställa gällande rätt. Vidare kan tilläggas att det är inte endast lagtext som är rättskällor. Släpp JIKen och kom in i matchen...
Prejudikatbundenheten är ju endast relativ; det är endast i kraft av de sakskäl som förs fram som ett prejudikatvärde uppstår.
T.ex. manar varken HDs omskärelsemål (NJA 1997 s 636) eller JustR Gregows omtalade förkylningsmail av den 23 oktober 2002 till efterföljd.
Ibland är det rätt att vara olydig, och även jag skulle gärna vilja använda förarbeten att torka mig med, åtminstone om papperskvaliteten varit mer ägnad åt detta ändamål.
Det är väl ändå skäligt att anse att särskilt förarbetena till lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster (SFS 1998:408) till nöds får anses duga till något vettigt först när man dragit en hederlig Tarzan på något respektabel solarieinrättning o sedan, som en gentleman, gör rätt för sig genom att städa det hela.
http://www.sourze.se/default.asp?itemId=10554662
Kan ovan anses utgöra förarbetet dumstols-nisse menar?
--> Putte
www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_13942223.asp
Jag kan hålla med om en del av det som sägs i debattinlägget. Gråtande kvinnor brukar ha rätt hög trovädrighet i rättegångar, av ngn anledning.
Men annars Putte tycker jag att du generaliserar alldeles för mycket. Man får skilja på vad som är "fakta" (mer eller mindre) och subjektiva uppfattningar.
Bäste EW,
Och vad tror du själv talar för att en viss Billy Butt ej beviljades resning av HD häromsistens?
Nedan följer en subjektiv ledtråd:
"...påminna er om vad saken handlar om: Här har vi ett justitieråd som sitter i Högsta Domstolen och bestämmer över tolkningen av våra lagar på dagtid och på kvällstid sitter han. eller kanske jag bör säga satt han, vid sin dator hemma och raggade upp unga killar vars rövar han ville stoppa in sin feta snopp i mot betalning."
Källa:
"Sexköpare välkomna att jobba i Högsta Domstolen", av Billy Butt.
Länk:
http://www.sourze.se/default.asp?ItemId=10474098
Låtsasjuristen -
1. Hur kan man bara bortse från HD:s praxis?
- Nja. Man skall nog inte bortse från HD:s praxis utan goda skäl. Men, svenska domare/domstolar är inte bundna av andra domstolars lagtolkning/praxis. Vi har inte någon stare decisis princip här. I kontinental/nordisk rätt kommer sig frånvaron av en sådan princip av att lagtexten är det centrala. Det är lagtexten som är lagen. Inte någon Common Law tradition av en lag som byggs upp av domarna själva (även om fiktionen inom Common Law är att lagen alltid funnits där och domarna endast "upptäcker den, men det är givetvis enbart en fiktion, i praktiken är det fråga om domare/lagstiftare i ett).
Inom kontinental/nordisk rätt följer man dock av sedvänja högre instanser beslut. Detta är bra då det bidrar till förutsebarhet och processekonomiska fördelar. Men, varje domare/domstol är alltid fri att döma enligt lagen.
2. Är inte det att ignorera RF?
- Nä. Det finns inte någon stare decisis princip i RF. Tvärtom bygger RF:s indelning på att riksdagen stiftar lagarna och domstolarna endast dömer enligt de lagar som lagstiftaren i all sin vishet beslutar om. Någon praxisbundenhet fastslås inte eftersom sveriges domstolar i teorin endast skall döma enligt lagen, inte skapa ny lag.
Verkar som om Stockholmsnotarien är i helt klart behov av att snarast få genomgå undersökning enligt 7 § SFS 1991:2041, och då den stora varianten.
Har lite svårt att följa resonemanget om praxisbundenheten. Tänker att det är rättssäkerheten som motiverar praxisbundenheten. Att det är fråga om konsekvens inom dömande, inte primärt fråga om juristers förmåga eller oförmåga att själva döma över andra. Resonemanget kan annars ge ett lite "självuppblåst" intryck, (vilket verkar vara återkommande i tn-kommentarerna).
Tror Ni att praxis runkus går att åberopa (för även icke-jurister) för det fall arbetsdomstolen inte ändrar Malmö TR:s dom?
--> Ansvarsnämnden
Om inte jag minns fel regleras "den STORA" i 1 § SFS 1991:1137 (Lag om rättspsykiatrisk undersökning).
Jag hoppar några steg tillbaka i debatten eftersom jag gärna vill fråga Sture vad som enligt hans uppfattning är problemet med fiskaler och andra icke-ordinarie domare. I praktiken menar jag. Jag frågar eftersom jag faktiskt aldrig har hört, vare sig i hovrätten eller från åklagare eller advokater, att de skulle uppleva att de icke-ordinarie domare generellt presterar sämre domar eller är sämre på att handlägga mål eller leda förhandlingar. Faktum är att jag mer än en gång har hört motsatsen. Nämligen att fiskaler många gånger är långt mer förberedda, pålästa och inlästa på målen än rådmän och att de dessutom lägger ner större möda på domskrivningen. För egen del har jag inte sett någon statistik eller fått några signaler om att icke-ordinaries domar ändras i överinstans i högre grad än ordiaries. Borde inte det vara fallet om vi nu är odugliga? Och om vi nu inte handlägger eller dömer sämre - varför är vi ett problem? /RF
F.ö. brukar jag själv säga att jag JOBBAR som domare, inte att jag ÄR domare. Jag tycker att det låter lite mindre anspråksfullt. Däremot vägrar jag kalla mig för praktikant eller något lika löjligt. Jag har exakt samma arbetsuppgifter och exakt samma ansvar som rådmännen. Den enda skillnaden är att jag har något färre mål och väsentligt sämre lön. Om jag gör fel är det mitt huvud som ryker och jag kan aldrig skylla på att en äldre domare "sa att jag skulle göra så".
Kan hålla med om att istället för STOR skulle det ha skrivits ut: Om rätten särskilt anger det i förordnandet, skall intyget omfatta de medicinska förutsättningarna för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning.
Jämför även 7 § SFS 1991:2041.
... - (skön annonym variant där)
Visst är det (som jag skrev) rättssäkerhet som delvis motiverar praxisbundenheten. Men även processekonomi.
Vad gäller rättssäkerhet finns det två alternativ.
1. Att lagstiftaren stiftar så enkla och glasklara lagar att det aldrig kommer att råda någon tvekan om vad som gäller i varje enskild situation. Detta är varken möjligt eller önskvärt, varför...
2. Förutsebarheten kan ökas genom praxisbundenhet. Då får man utöka illussionen (den nödvändiga illusionen skall tilläggas) att varje enskild individ inte bara känner till all lagtext utan också hur denna lagtext tolkats i praxis.
Men det faktum att svenska domstolar följer praxis av goda skäl, är inte samma sak som att svenska domstolar är skyldiga (eller att det vore önskävrt att de vore skyldiga) att följa praxis. Tvärtom.
08-notarien?
Enligt i vart fall din egna upplysta uppfattning, kan du närmare förklara för oss oförstående vanliga dödliga huruvida domstol/domare överhuvudtaget har några skyldigheter att
1. dels följa gällande praxis
2. dels följa gällande svenska lagar
3. dels följa gällande naturlagar.
Förresten vadå "tvärtom"?
Per-Vers -
Med tvärtom menar jag vad som vanligtvis brukar läggas i begreppet "tvärtom." Svenska domstolar är INTE skyldiga att följa praxis. Om någon påstår det har denne/de fel.
Svenska domstolar/domare har till uppgift (och därmed skyldighet) att döma enligt: (2) gällande svensk lag. Ingenting annat.
Någon skyldighet att följa (1) praxis finns inte. Men detta görs av förutsebarhetsskäl och processekonomiska skäl.
Vad tusan menar du med (3) gällande naturlagar? Om du avser gravitation etc. så har nog svenska domstolar/domare inte mycket till val. Man får helt enkelt anpassa sig till graviation, solens upp och ned gång etc. Men det har inte särskilt mycket med juridik att göra.
--> Sthlmsnotarien
Om vi tänker oss ett ny lagrum där det inte finns några tidigare domar (eller inga som är relevanta), är det då inte rimligt att titta på förarbetena till lagen?
08-notarien,
Som man alltså får förstå det är domstolens/domaren här aktuella skyldigheter alltså att
1. dels (indirekt) följa gällande praxis
2. dels (direkt) följa gällande svenska lagar
3. dels (mer handfast) följa gällande naturlagar även om en efter-hands-konstruktion kan göra gällande att naturens lagar inte har följts på just solarieöarna.
"Förarbeten är inte en rättskälla. Lagtexten är."
Well Sthlmsnotarien, jag är mållös. Att du kan fortsätta påstå att förarbeten inte är en rättskälla mot allt förnuft, den samlade juristkåren i sverige, praxis och doktrin är verkligen häpnadsväckande. I det läget känns det inte meningsfullt att diskutera saken med dig eftersom du uppenbarligen inte förstår det och inte är villig att acceptera att du har fel och alla andra rätt. Att du sedan hackar på Wikipedia som uppenbarligen har bättre koll än dig gör ju inte saken bättre. Men litar du inte på Wikipedia så kan vi ju pröva med ett tentasvar från Umeå universitet istället.
http://www.jus.umu.se/Kurser/service_management/l%C3%B6snf%C3%B6rslag.omtenta.ht03.htm
Om du nu anser att lärarna på juristlinjen i Umeå har fel så föreslår jag att du ringer upp dem omedelbums och rättar dem.
"Den bevisbörda svaranden behöver uppfylla är tämligen låg"
hahahaha. Jag måste erkänna att jag är rätt förvånad över att du benämner den som stämmer en annan för "svarande" är det en ny utveckling i sveriges domstolar? Har jag missat något? Det är möjligt, men det känns som att presumtionen måste bli att du inte har koll på partsbenämning. På såsen kanske?
Eller vad sägs om Thomson fakta. De kanske har fel de också
http://www.thomsonfakta.se/juridik/sub/ord.aspx?word=r%C3%A4ttsk%C3%A4lla
Bäst att ringa och informera dem om deras misstag.
Skatteverket verkar också ha missuppfattat saken...
http://www.skatteverket.se/download/18.18e1b10334ebe8bc8000104251/kap_02.pdf
hahahaha....
*Suck* Jag har inte skrivit att förarbeten skulle vara helt värdelösa. Däremot har jag skrivit att det förarbeten kan användas till är att - i de fall då lagtexten är oklar och lagens text och kontext inte ger ett klart besked om lagens övergripande syfte - se om argument för lagens syfte däri. Inte till något annat.
Förarbeten bör alltså användas mycket begränsat. Det är lagtexten som gäller. Det är rättskällan. Ok att det blir fråga om en någor semantisk diskussion. Att dock förarbeten i praktiken används friskt till höger och vänster råder inte någon tvekan om. Något annat har jag inte heller sagt, tvärtom. Men personligen anser jag att det finns goda rättsteoretiska skäl att stämma i bäcken för detta.
Vad Wikipedia, skatteverket och Thomsson skriver är väl knappast föremål för diskussion? Sist jag kollade var de inte dessa tre juridiska giganter som lade fast den arbetsfördelning mellan riksdag och domstolar som finns i Sverige, eller har jag fel?
Proletärjuristen - ah. Såg just detta.
"hahahaha. Jag måste erkänna att jag är rätt förvånad över att du benämner den som stämmer en annan för "svarande" är det en ny utveckling i sveriges domstolar? Har jag missat något? Det är möjligt, men det känns som att presumtionen måste bli att du inte har koll på partsbenämning. På såsen kanske?"
*suck* Vi kan nog båda inse och konstatera att det var fråga om en felskrivning från min sida. Här säger dock din reaktion mer om dig själv än om mig. Uppenbarligen är dina argument så pass slutkörda vid det här laget att det enda du är kapabel till är försök att ta en billig poäng på en felskrivning. Detta är ett tecken på ointelligens och oförmåga att diskutera sakligt (vilket i sin tur kan tyda på en dålig social kompetens). Men det är ditt problem.
Du har vid ett flertal tillfällen skrivit att "förarbeten inte är en rättskälla". Sedan när du får klart för dig att du har fel så börjar du glida och säga att de inte skulle vara helt värdelösa. Men dess praktiska användbarhet är inte det som diskuterats. Inte heller var i rättskällehierarkin de ligger. Du skrev "förarbeten är inte en rättskälla". Stå för vad du skriver! Håller du fast vid detta påstående fortfarande eller vill du hellre diskutera hur pass användbara förarbeten är som rättskälla nu?
Även om det är diskutabelt huruvida Skatteverket, Umeå universitet, Wikipedia och Thomsson Fakta skulle vara juridiska giganter så har de alla en sak gemensamt. De vet vad en rättskälla är. Det är intressant att du hela tiden försöker nedvärdera mina källangivelser. Mot din nedvärdering presenterar du själv........din egen åsikt. Mkt roande.
Ok - Kollade igenom kommentarerna för att se vart tusan det här började.
1. Proletärjuristen (2006-okt-27 @ 08:31:22)
"Sedan undrar jag varför du tycker att man skall läsa propositioner mm. när bevisbörderegeln står klart och tydligt i lagtexten. Lag går före förarbeten osv."
2. Sthlmsnotarien (2006-okt-27 @ 10:45:37).
Undertecknad anser att propositioner inte är en rättskälla. Vad som skall dömas efter är lagen.
3. Proletärjuristen. (2006-okt-27 @ 11:58:56).
Wikipediahänvisning.
4. Sthlmsnotarien. (2006-okt-27 @ 13:00:54).
"Men vi behöver inte gå in på en diskussion kring rättskällor. Utanför Wikipedia finns det dock olika teorier om detta."
5. Sthlmsnotarien (2006-okt-27 @ 15:49:08 & 2006-okt-27 @ 16:11:32).
Två inlägg där jag faktiskt skriver vad jag anser om förarbeten och dess betydelse.
Jag har vid ett tillfälle skrivit "Förarbeten inte är en rättskälla". Det var slarvigt uttryckt, men ovan och nedan detta har jag dels poängterat att det är fråga om en personlig åsikt utifrån rättskällebehandling, dels faktiskt utvecklat det hela. Jag kan medge att det var slarvigt skrivit (men du borde ha insett detta eftersom jag dels lagt in brasklappar på andra ställen, dels att det inte var någon större sak att diskutera).
Alltså, du har någorlunda rätt: givetvis kan det diskuteras huruvida förarbeten är en rättskälla eller inte, och det finns goda argument för att säga att förarbeten utgör en rättskälla. Med detta inte sagt att jag håller med.
Om jag uttrycker mig så här då: Lagtexten är vad en domstol skall döma efter. Lagtexten är rättskällan. Inte förarbeten. Förarbetens betydelse är mycket begränsade och kan enbart användas för att argumentera kring en abstrakt frågeställning om lagens syfte.
Förarbeten och doktrin kan vara användbara. T.ex. ett uttalande i ett förarbete eller i en kommentar får betydelse då de anförs i en dom som argumentation. Självständigt kan de dock inte anses ha någon rättslig verkan.
Dock: Beroende på vad man lägger i begreppet "rättskälla" kan man givetvis lägga en en hel del saker, även förarbeten om man har en vid syn på begreppet.
MEN: en sådan vid syn är inte given. T.ex. i svensk rättsteori finns en hel del uttalanden där HD:s praxis inte anses vara en rättskälla (t.ex. Bert Lehrberg) eftersom underinstanser i teorin inte är skyldiga att följa HD:s praxis (även om så görs i praktiken). Peczenick har dock anfört annorlunda, det medges. Om det uppenbarligen kan diskuteras huruvida pejudikat bör ha status som rättskälla i svensk rätt (av personer som har större tyngd än oss) - anser du då att det är givet att förarbeten skall ges status som rättskälla? Personligen anser jag inte det. Är detta tillräckligt som svar på dina frågor?
Men poängen är ju att man kanske inte skall uttrycka sig slarvigt/felaktigt för att sedan argumentera om det i det oändliga när någon påpekar en felaktighet.
Att du av misstag skrivit svarande köper jag verkligen. Sånt händer. Men det är kanske en tanke att inte argumenter emot när du gång på gång gör liknande missar, uttrycker dig slarvigt och sedan får förklarat för dig vad du sagt.
F ö har jag för mig att du skrev att förarbeten inte är en rättskälla åtminstone två gånger. Menmen, det gör ingen skillnad. Misstag gör vi alla. Det är förmågan att erkänna våra misstag och ta sig förbi dem som är viktig.
Sedan så ser jag en tendens i ditt inlägg att fortsätta vilja diskutera huruvida förarbeten är en rättskälla eller inte. För min egen sinnesfrids skull så ignorerar jag den och vilar tryggt i förvissningen i att den absoluta (och styrande delen) av Sveriges jurister delar min uppfattning.
"Rättskällor
I Sverige består rättskällorna främst av författningar, rättspraxis och lagförarbeten.
Den viktigaste rättskällan är författningarna. De trycks och kungörs i författningssamlingar. Författningarna delas in i lagar, förordningar och föreskrifter. Lagar beslutas av riksdagen, förordningar beslutas av regeringen och föreskrifter meddelas av myndigheterna.
Avgöranden från domstolarna, rättspraxis, spelar en viktig roll i rättstillämpningen. Det gäller särskilt avgöranden från de högsta instanserna, Högsta domstolen och Regeringsrätten.
I rättstillämpningen används också lagförarbeten, dvs. de texter som kommer till i samband med lagstiftningsprocessen.
Doktrin, handelsbruk, partsbruk och sedvänja kan sägas vara kompletterande rättskällor."
http://ec.europa.eu/civiljustice/legal_order/legal_order_swe_sv.htm#1
Själv skulle jag även vilja framhäva allmänna rättspinciper som en rättskälla, även om det inte är lag. Vad säger notarien om detta?
Proletärjuristen - Sätt dig inte på några höga hästar här. Som jag skrev borde du ha läst mina inlägg nogare och lagt ihop två och två. Dessutom vidhåller jag att förarbeten inte är en rättskälla. Det misstag jag gjorde var att uttrycka mig slarvigt då en mening gav sken av att vara en absolut sanning. Det finns inte någon absolut sanning i denna fråga. Inte heller din åsikt är mer än en åsikt. Det finns helt enkelt olika uppfattningar i doktrinen om hur man bör definiera begreppet rättskälla.
Låtsasjuristen - Ännu en slentrianmässig källa som har googlats fram alltså. Om du läser mitt inlägg ovan så ser du att det - som jag har förstått det hela - finns skilda meningar om vad som utgör en rättskälla. Till viss del beror det på sematik och vad man lägger i ett begrepp, till viss del om vitt skilda syner på lagtolkning och metodik. Uppenbarligen har du en mycket vid syn på begreppet rättskälla. Det står dig givetvis fritt. Men jag delar den inte.
Förarbeten utgör inte en rättskälla. (Enligt min uppfattning som har stöd i rättsteoretisk litteratur.) Nu sätter jag punkt för detta. Och de som vill ha en annan syn är givetvis mer än välkomna. Vad som är rätt och fel är beroende av vilken autoritet man frågar. Att det skall vara så svårt?
Ursäkta att jag lägger mig debatten men det får väl ändå anses vedertaget att förarbeten utgör en rättskälla.
Stockholmsnotarien har alltså tok-fel när denne påstår motsatsen.
Som jag ser det finns det två skilda meningar: Sthlmsnotarien och Sveriges övriga jurister.
Sen vill jag även tillägga att även om rättsteoretiska diskussioner alltid är trevliga så är det ändå hur saker och ting fungerar i praktiken som är intressant. Det finns ett antal mål som vunnits med hjälp av allmänna rättsprinciper. Ergo, allmänna rättsprinciper är i praktiken en rättskälla.
Nja... Nu tror jag att Låtsasjuristen har lite svårt att förstå resonemanget. Det faktum att praxis och förarbeten etc. etc. etc. har betydelse för utgången i ett mål av diverse olika anledningar har egentligen inte något med en teoretisk diskussion om vad som utgör en rättskälla eller inte.
Ett förarbetsuttalande får till exempel någon form av rättslig betydelse i ett mål om det citeras i domskälen. Om ett sådant uttalande citeras i ett av HD:s domskäl får uttalandet någon form av kvasikraft eftersom andra domstolar i praktiken kommer att följa HD:s domskäl. Men ett förarbete har inte någon kraft/räckvidd på egen hand - därför är det inte en rättskälla.
En rättskälla bör/kan definieras som något i stil med det medel genom vilket/vilka olika rättsregler tillkommer. Hur tillkommer då en rättsregel? Ja, knappast genom förarbeten direkt. En rättsregel tillkommer i Sverige främst genom lagstiftning, inte förarbeten.
Allmänna principer som dras ur andra lagar/grundlagar kan däremot (med definitionen oven) kallas en rättskälla (beroende på vad man lägger i begreppet allmänna principer). Detta med ett helt igenom teoretiskt resonemang, att sen Låtsasjuristen är mer fascinerad av praktiska utgångar, tja... det är väl upp till honom antar jag.
För att citera Stockholmsnotarien:
"En rättsregel tillkommer i Sverige främst genom lagstiftning, inte förarbeten."
Det noteras att nämnda 08-pucko kan gå hur långt som helst inom dårarnas paradis - rättssvängen - eller har i vart fall potential att hamna i HD.
Tacksam for ett e-mail address jag kan skicka en , long, kommentar angoende kronofogdens illegala verksamhet
Grande! Il luogo cose buon, tutto e abbastanza ragionevole e piacevole.. http://www.nuovi5y.org/tattoo