tingsnotarien

Dagbok från Obygdens tingsrätt

Är det ingen som tänker på att TN kan vara en tjej och/eller med utländsk härkomst? Det om något skulle få alla rassemoderatjurister att tappa hakan.

Jag instämmer med Sofia. Du har inte så lång tid kvar på tingsrätten nu så lägg i den högre fjäskväxeln. Det är väl en konst i sig att kunna fjäska?

Här har jag några fjäskförslag åt dig Tingsnotarien:

1. Ta initiativ till en whisky- och cigarrprovning för dina manliga kollegor. Gå själv ut efter arbetstid och införskaffa whisky och cigarrer. Visst kanske en del kvinnor känner sig diskriminerade, men vadå? Dina överhuvuden är ju mestadels män, framför allt Lagmannen. ;)

2. Säg till kollegorna att du skriver en kokbok på fritiden. Därför vill du gärna laga några luncher till dem i tingsrättens kök för att kunna få deras omdöme. Vik servetter fint inför varje lunch. Kandelaber och rullade bestick är ett måste.

3. Bjud Lagmannen på after work någon eftermiddag. Berätta för honom vad imponerad du är av hans sätt att arbeta, och vad otroligt mycket du ser upp till honom. Fråga om han vill bli din mentor under resten av din karriär, och om du får skriva en artikel om honom på din blogg med bilder och allt.

Glamour-Karolina! Mycket bra fjäskförslag. TN kommer att få vansinnigt fina vitsord och tom betraktas som domarmaterial om h*n följer dessa! ;)

För j-la tidigt, har spillt ut kaffet och känner en dov huvudvärk som bultar, men here we go... TN:s inlägg satt som vanligt som en smäck. Briljant.

Det annonyma inlägget ovan kunde man inte annat än tappa hakan åt. Vad var det där för en j-la mupp? Antar att det antingen är en vänster-AFA-vegan brud eller nån andra generationsinvandrare som vill leka ghetto kid. Känns som att det i princip enbart är dom två grupperna som ser allting som en konspiration gentemot sig själva. J-ligt tröttsamt och j-ligt osakligt.

Att de som får höga betyg (i skolan, lumpen, som notarie)är rövslickare är en fast rotad idé med gamla anor. För egen del har jag inte sett det ske i de domstolar där jag arbetat, men jag har ju förstås uppehållit mig i Norrland. De av mina kollegor och sedermera naotarier som fått riktigt höga betyg har undantagslöst varit jävligt duktiga och ambitiösa. Den sistnämnda egenskapen kan dock i många fall uppfattas som rövslickeri . .
Jävligt bra inlägg dock! De flesta som varit i branschen känner nog samma sak inför de sinnessjuka standardfraser som plitas ner i betygen. Meningen med att införa skriftliga omdömen var ju att balansera upp och nyansera siffrorna, men det blev (naturligtvis!) så att domstolarna bara började använda en batteri klyschor, rangordnade efter de sifferbetyg man ändå beslutat sig för.
Om det är några betyg som borde reformeras (läs:tas bort) så är det notariebetygen.

Har ni inte förstått att bloggen inte är någon blogg utan tokfejk.
Den är uppdiktad av en tidigare tingsnotarie. Som i retrospekt återger sina samlade erfarenheter, saker denna hört samt framför allt "nytt" material. Allt är naturligtvis skarvat och anpassat för att bli så läsarvänligt som mailat.

Själva tjusningen, dvs att det faktiskt finns en notarie i obygden som veckovis kommenterar faktiska personer och skeenden, finns inte där.
Och då tappar bloggen i princip all sin lyskraft och är inte värd speciellt mycket.

Faktum är att då författaren faktiskt fabulerar helt fritt, (alternativt rippar från äldre notarieskildringar t o m publicerade sådana)så är resultatet mediokert, nästan pinsamt.

Och att som något tonårsaktigt schlagerfan hålla på och kommentera de fiktiva inläggen är ju i det närmaste patetiskt.

Skjut nu inte budbäraren utan tänk efter själva!
BASTA!

Under en period i livet hade jag det tveksamma nöjet att få rekrytera personal, och även skriva omdömen om personal som lämnade verksamheten för nya uppdrag annorstädes. Det kan påpekas att det finns en viss kodifiering av omdömen som kan vara rätt lustig ibland. " Är mycket intresserad av sin arbetsplats" = Jobbar fackligt, och är troligen rätt jobbig. " Fyller sin fritid med aktiviteter"= Har inte tid att jobba eftersom det är träning på gång. "Öppen i sin kommunikation"= Skriker och gapar åt minsta lilla.
Så där höll (håller?) det på. *s*

Jo, lite tonårsaktigt är det nog.
Faktum är ju dock att illusionen om att TN "finns på riktigt" sedan länge är borta. Bloggen har i stället, som syns av inläggen, övergått till ett forum för diskussion av olilka spörsmål som mer eller mindre preifert har anknytning till TN:s inlägg.
Kan för egen del inte se något större fel med det, även om jag hör till de som är ledsna över att TN är en "bluff".

Till Hallå (med otaligt antal "å"): Jag tror nog att de flesta förstår att bloggen inte är någon direkt verklighetsskildring utan ett axplock av alla de godbitar som en notarie kan råka ut för under sin notarietid. Bloggen fyller dock ett viktigt syfte, vilket har kommenterats många gånger i kommentarsforumet: en debatt har väckts kring notariernas situation. Här i kommentarsforumet drillas en hel del matnyttigt och bloggen+kommentarerna tjänar som en bra källa för både jur stud och jur kand.

Sen kan man ju hålla med om att det är väl överdrivet att tycka att TN är den mest fantastiska jurist Norden har skådat...

Skriv på Tingsnotarien! Klockren underhållning, precis som en god bok!

BaronB:

Flertalet verkar inte ha förstått det av deras kommentarer att döma.

Tycker också att det verkligen hade varit "Da Shit" om bloggen var på riktigt.

Nu får det väl mer bli ett forum där TN via fiktiva inlägg pekar på brister och orättvisor inom rättsväsendet.
Nevertheless, ett smula underhållande är det ju onekligen.

Hallåååå:

Man kan ju fråga sig vad du gör bland kommentarerna, eller på bloggen överhuvudtaget?!

Häcka någon annanstans om du inte uppskattar den.

Hallå (med alla å:na)


Vi är sedan länge många här, merparten skulle jag tro, som inte tror tingsnotarien är tingsnotarie nu.

Men bloggen har sin tjusning ändå! Tingsnotarien i Obygden är bra på att skriva, många känner igen sig i beskrivna situatione och så vidare.

OM det skulle vara så att det tingsnotarien skrev vore sant skulle alla vi som kommenterar veta vem h*n/han är nu.

"...trott att det var hämtat ur en hunddressyrtävling under vilken hunden i fråga hade gjort det stora besöket på mattan framför domarna."

Lysande!

Nu är det väl så att TN mycket väl kan vara tingsnotarie just nu. H*n befinner sig i en avkrok utan mycket socialt liv och ansåg sig därför ha tid att blogga. Däremot skriver TN självklart inte enbart om ens något om sin egen TR och allt är princip tillskruvat vilket innebär att många och ingen kan känna igen sig.

Hur många bloggar är förresten helt verklighetsbaserade? Är inte alla mer eller mindre tillrättalagda för att ge en viss bild eller fylla ett visst syfte?

Att inte folk ledsnar på att spekulera - ta det för vad det är, en rolig historia! Oavsett TN:s riktighet eller inte är h*n bäst i juristvärlden på att författa underhållande texter.

Hallåååå: om vi nu en gång för alla skall fastställa vad som utgör onödigt kommenterande i detta forum så hamnar troligen ditt inlägg högst på listan, även om det mot förmodan skulle vara ironiskt. Logiken i inlägget är i nivå med killen som lägger en brakare samtidigt som han uppmanar de övriga närvarande att att inte fjärta offentligt.

Don: tror mig minnas att "stora besöket"-kommentaren ursprungligen gjordes av Dr. Cox i TV-serien "Scrubs", till huvudkaraktären J.D., i anledning av att den senare fjäskade för chefsläkaren. Denna serie är för övrigt liksom denna blogg på pricken när det gäller kontors-/arbetsplatspolitik, om nu någon har missat den.

En annan tv-serie om livet på en arbetsplats är ju "The Office". I den serien är Ricky Gervais så realistiskt skruvat plågsam som chef att vissa inte orkar se ett helt avsnitt.

!

När vi anställer jurister till advokatbyrån är inte notariebetygen särskilt viktiga eftersom dessa avspeglar, förmodligen, en subjektiv uppfattning om hur notarien har fungerat i domstolsvärlden. Att man fungerar väl i domstolsvärlden innebär ofta till och med att vederbörande notarie kanske inte kommer att fungera i advokatbranschen, i alla fall på mindre byråer, där helt andra egenskaper fäller avgörandet än vad domstolarna har bedömt i notariebetygen.

Har någon sett den amerikanska versionen av The Office? David Brent, som heter något annat i den versionen, spelas av killen från "The 40 year old virgin" och "Bruce Allmighty" (nyhetsankaret). Lika obehagligt att se, och faktiskt nästan bättre än det brittiska originalet (att säga det lär iof vara lika allvarligt som att rita nidbilder av profeten, åtminstone för de mer fundamentala fansen...).

Delägarn: Varför skulle någon som har fått bra betyg från sin tingstjänstgöring inte fungera i advokatbranschen? Låter konstigt. Särskilt med tanke på att många advokatbyråer har tingstjänstgöring som krav för anställning. Alla arbetsbetyg är väl förövrigt en subjektiv bedöming av hur arbetstagaren fungerat på en arbetsplats? Ett antagande att en person inte skulle passa i en viss bransch för att denne fungerade väl i en annan, t.ex.domstolsvärlden, verkar väl generaliserande.

Sten Sture// Vill minnas att jag alltid försvarat dig här när du blivit utsatt för småaktiga påhopp men i ditt senaste inlägg har du lyckats bränna allt förtroende i en enda mening "...nästan bättre än det brittiska originalet...". Visserligen har jag aldrig sett den amerikanska versionen men jag ska ju inte heller ha några andra gudar jämte "David Brent". Amen.

Biträdande juristen: Det ena utesluter inte det andra, men vi är alla olika med olika fallenheter och begåvningar. Advokatbranschen är också så mångskiftande så generaliseringar är svåra att göra. Men jag försöker: en advokat måste ofta fatta snabba beslut med bristfälligt underlag - man går på intuition. Klienten söker oftast affärsmässigt gångbara lösningar, där juridiken endast är en av pusselbitarna och advokaten därför måste inse juridikens begränsade roll. Jag satt ting för nästan 20 år sedan, på stenåldern innan datorerna, eller ens ordbehandlarna, hade nått domstolsvärlden. Mina minnesbilder är att juridiken hade huvudrollen i arbetet, även i så enkla frågor som delgivningar och kallelser, samt att man utredde tills man var klar. Ett komplicerat protokoll fick ta den tid det tog eftersom det viktiga var att resultatet hade en gedigen juridisk grund.

Och jag som alltid trott att de råd en advokat delar ut och de bedömningar man redgör för till klienten baseras på en gedigen juridisk grund, varefter man gör en affärsmässig bedömning. Tydligen hade jag fel. Beklagligt för klienterna.

Eftersom här finns så många kunniga jurister så tar jag tillfället i akt att fråga en sak som jag läst och hört i olika diskussioner.

Nämligen att det finns åtalspunkter/brott i Sverige där bevisbördan INTE ligger hos åklagaren? Kan ni nämna några sådana? Bland annat har jag hört nämnas att det skule vara så i miljöbrött (ej mer specificerat än att man måste bevisa at sin verksamhet inte är farlig, men det är ju en annan sak enligt mig) och angående kränkning/mobbning i skolor!

Vardagslunkande åklagaren: Normalt sett skulle jag struntat i slika anmärkningar, men eftersom du väljer att läsa selektivt, känner jag ett behov av att skriva dig följande på näsan. I en stressig situation, där kanske motparten kräver accept inom några få timmar, finns helt enkelt inte möjlighet till att få fram ett fullgott underlag. Självfallet är klienten medveten om detta. Den advokat som levererar bäst resultat är den som också i regel klarar sig bäst.
Många människor trivs inte i dessa situationer, och de kanske väljer trygga yrken, såsom att bli vardagslunkande åklagare.

Lilla kängan till åklagaren... :-)

Känga? När blev "trygg" något dåligt?

Jag skulle hellre ha ett yrke där jag inte styrs främst av klientens intressen och tidspress utan i stället kan fokusera på rättsutredning och kvalitet.
(Nu är det ju inte så att domarna och åklagarna kan såsa på i alla evighet heller...)

Det hela är nog en smaksak; olika personer passar i olika situationer.

Oundvikligt är de situationer då en "miss-match" uppstår särskilt beklagliga för klienterna!

hahaha! "mis-match" ska det vara såklart! *skrattar stort*

Hur vet man att man har varit inne på Karolinas blogg några sekunder för länge?


- Man stänger ner den och uppfattar den här bloggen som grön.

Jag har en känsla av att "Delägarn", om hans inlägg nu inte är en skön advokatparodi, arbetar på en byrå där klienterna inte riktigt har råd att betala för "kvalitet". För sådana byråer är det kanske en belastning med jurister som inte har lust att skjuta från höften.

Den bästa bloggen är helt klart den där med hunden som tänker intressanta saker om sin husse och matte och annat. DET är kvalitet. Ja jävlar. På min, eller vems fan som helst, ära.

Vad heter den bloggen då?

Hej TN!

Jag vill bara säga att jag tycker att dina texter är bland det roligaste som finns att läsa. Även om jag inte riktigt tror på att det här är en riktig dagbok. Men keep up the good work, du har en riktig beundrare i mig!

Umeåstudenten: Hahahahaha :)

Fekalier åt folket: Tycker du inte själv att det är lite löjligt att hoppa in bland kommentarerna på en blogg för att säga att en annan blogg är "bäst"? I övrigt har din kommentar ett ganska fattigt innehåll.

Åklagaren har alltid bevisbördan för de omständigheter som åberopas till stöd för åtalet. Några helt säkra undantag från den principen kan jag inte hitta stöd för i praxis eller doktrinen. Ett möjligt undantag kan kanske vara ett straffbart beteendes förenlighet eller oförenlighet med EG-rätten. Där hamnar man i ett gränsland mellan "rätten känner lagen-principen" och åklagarens bevisbörda. Vill man vara riktigt fräck kan man hävda att omvänd bevisbörda tillämpas när det gäller innehav av stora mängder narkotika. Vid en större mängd presumeras att innehavet skett i överlåtelsesyfte, vilket innebär att det blir den misstänkte som måste visa att det inte förhåller sig så. Vad som tycks vara vanligare i praxis än omvänd bevisbörda är uppluckring av beviskravet, t.ex. när det gäller svårkontrollerade invändningar där det är den tilltalade som har den enda reella möjligheten att föra bevisning i frågan. Som exempel kan nämnas. Jag lämnade in min deklaration...Brevlådan brann upp. Min hund åt upp brevet...Uppluckring av beviskravet synes särskilt vanligt när det gäller skattebrott. Vidare förhåller det sig så En annan sak är att det knappast vore logiskt att kräva bevisning bortom rimligt tvivel när det gäller uppsåtsfrågor eller förekomsten av oaktsnamhet. Nödvärnsfrågor, slutligen, är också en domän där beviskravet synbarligen ligger lägre än vad som vanligen tillämpas i brottmål. Puh, nu har jag tömt mig alldeles.

Jag vet att det blev litet knas mot slutet. Men jag hade så mycket att säga och så litet tid. Förhandlingen börjar 09.30...

Så hovråttan börjar sina förhandlingar först 9:30, vilken lyx!

I Carl XI:s instruktion till hovrätten stod däremot att ledamöterna skulle sitta i fullt arbete kl. 8 om morgonen!

& här börjar vi förhandlingar kl. 9:00.

Delägarn:Jag har alltid funderat på om högarvoderade advokaters prestation står i paritet till nivån på utfört arbete. I regel sker ju ingen feedback: alla betalar som de ska, arbetet utförs ordentligt och det där avtalet som skrevs får aldrig visa om det höll i blåsten. Däremot får ju processförarande jurister - inom lla fält - ständig feedback, deras arbete är utsatt för en stenhård kvalitetskontroll: om talan ogillas har man missat.
Det händer att man ser advokater från affärsjuridiska byråer fuska i brottmål när någon särskilt värderad klient blivit misstänkt för rattfylla eller något eko-brott. Det är sällan särskilt upplyftande men ibland rätt kul.

Thorsten och Hovråttan: Vad ni är ute efter är nog det Ekelöf kallar "den falska bevisbördan" och andra kallar "förklaringsbördan". Det är inte samma sak som bevisbörda i sträng mening. - Och det är inte så att ett innehav av en mycket stor mängd narkotika automatiskt presumerar överlåtelsesyfte; det vanligaste är nog faktiskt förvarings- och transportfallen.

Mina korta rader var inte avsedda att presenteras som en akademsik avhandling med anvgivande av alla korrekta begrepp som kan hittats på i doktrinen. Ekelöf, förresten, anses han fortfarande vara något att bry sig om? Mina rader var bara en återkoppling till den fråga som ställdes om bevisbördor m.m. i ett tidigare inlägg.

Jag letar efter en kommentar gjord här på bloggen t av någon hög man inom rättsväsendet. När han hade skrivit var det några som frågade om det verkligen var den äkta personen med det namnet. Har för mig att han satt i ett utomeuropeiskt land och skrev sina rader och använde det danska tangentbordet.

Enligt de som kommenterade denna persons rader var han en högaktad person med goda kunskaper. Och så hade han kämpat för att eleverna på juristutbildningen skulle "få" datorer. Vet att jag la in en av hans böcker på bevakning på Adlibris, men så föll den bort vid en av mina stora beställningar därifrån.

Någon som vet vilken man jag menar?

Till den anonyme:
Krister Thelin är namnet du söker. Han dök upp här strax före årsskiftet om jag minns rätt.

-->Hovråttan

Gällande Ekelöf så är hans Rättegångsböcker I-V fortfarande kurslitteratur på straff- och processrättsterminen i Uppsala. Om man utgår från detta torde han fortfarande vara någon att bry sig om.

Söndagsåklagaren: Jag är inte helt säker på vad du menar, men min verklighet är sådan, att om klienten inte är nöjd, så avspeglas detta omedelbart i mitt arvode. Vi lever under markanadens hårda granskning, och får också feedback med marknadens hårda villkor. Det låter kanske lite svulstigt att uttrycka sig så, men faktum är, att om många klienter börjar visa missnöje, så märks detta på arvoderingsnivån, och innan man vet ordet av, är man ute i kylan. Många som börjar på byrå har en uppfattning om att de skall leverera juridisk kvalitet, och med kvalitet avser man enligt deras uppfattning en hållbar rättsutredning el dyl. Klienten, som kanske med oerhört kort varsel, söker en affärsmässigt gångbar lösning, blir definitivt inte glad åt en hållbar rättsutredning; det var inte vad han sökte. När detta påpekas för en biträdande jurist, möts man med en skeptisk min och kanske ett uttalande om att vederbörande inte vill "skjuta från höften". Med andra ord: kvalitet har levererats först om klienten är nöjd. Klienten är definitivt inte nöjd om han efterfrågar en snabb bedömning - låt vara grundat på mycket intuition - men får istället en gedigen utredning, tyvärr för sent.

---> Hovråttan

Ekelöf är kurslitteratur även i Umeå på starff- och processrätten på termin 4. Jag tyckte det var väldigt intressant läsning (åtminstone stundtals) även om det känns lite som att han ibland konstruerade problem enbart för att få nöjet att kunna presentera en lösning (liknand med Håstads "lilla röda").

Hovråttan:
Ekelöf "något att bry sig om?"!?!?!
Jag var tvungen att ta stöd mot skrivbordskanten.
Bortsett från att bövckerna fortfarande är kurslitteratur (naturligtvis; ingen kommer rimligen att komma på tanken att skriva något liknande)är Ekelöf fortfarande Da Shit.
Om det är någon särkilt jävlig fråga som inte står i den nya eller Gärdes kommentar, eller om man vill ha stöd för analoga funderingar, så går man till Ekelöf.
Han är och förblir processrättens främste uttolkare.

Da Shit?

Skit?

Da Shit = det stora, grejen, det värsta, det bästa...

Min gissning är att "Delägarn" inte suttit ting. Där hade någon rådman omgående bankat ur honom alla kommatecken.

Under brinnande tentaplugg har jag och några kursare diskuterat advokatbyråer och deras status. Vi är något oense i denna fråga och tänkte därför be om er andras åsikter i frågan; vilken byrå har högst status?

Störtlöjligt.

Det här inlägget har ännu fattigare innehåll. Vad säger du om det, solstråle?

Jock: Jag har suttit ting. Detta skedde under senare hälften av 1980-talet. Under den tiden skedde stora förändringar i domsskrivandet. Det blev modernt att skriva "Expressen-stil". Denna stil innebär korta meningar. Helst utan komma eller andra ovidkommande avbrott. Texten skulle vara lättläst för alla. Resultatet blev en text i nivå med fotbollsreferat.

Jag trivdes aldrig med att skriva på detta sätt, men för att ändå vara lagmän, rådmän och fiskaler till lags, gjorde jag självfallet det som förväntades av mig som notarie, nämligen att följa skrivna och oskrivna instruktioner, varför jag blev en hejare på expressen-text.

Expressen-textandet lade jag av med så fort jag avslutat min tingstjänstgöring, för övrigt samtidigt som jag skaffade min första R1:a som belöning för att jag stått ut med 2,5 års lidande. Jag försöker numera att använda kommatering på ett sådant sätt, att texten blir lättläst och logiskt lätt att förstå; skönt är att läsa tyska texter, där en enda mening med bisatser kan sträcka sig över ett helt stycke.

De flesta unga jurister, även tingsmeriterade, som söker jobb hos oss, har ett skriftspråk som gör att man häpnar; mycket frekvent förekommande är särskrivningar och talspråk samt käcka utrop såsom "Hej, jag är en ung tjej som precis blivit jurist!". Behöver jag ens nämna att sådana ansökningar omedelbart hamnar i papperskorgen? Självfallet får dock puckot ifråga ett brev, där vi tackar för intresset och förtroendet, men meddelar att vi tyvärr inte har planer att anställa under den närmaste tiden.

Bäste Delägare. Bli inte ledsen nu. Din kommatering är jättefin, men den gör tyvärr inte texten blir särskilt skön att läsa för det. Blev det förresten jobbigt att läsa de här raderna? Bara två kommatecken i hela texten, menar jag. Tur att jag redan har jobb. På Expressen.

Hej, Delägarn! Jag är en tjej som precis blivit jurist! Även om din text är både informativ och lättläst (lätt läst), är det en sak jag undrar över. Vad är det för en R1:a du skriver om? Den enda R1:a jag känner till är motorcykeln som presenterades i slutet av 90-talet. Om du satt ting i två och ett halvt år under senare delen av (19?)80-talet och sedan, samtidigt som du kastade domstolens förkättrade Expressenskrivande åt sidan, köpte en R1:a som belöning åt själv, måste det med andra ord röra sig om något annat. Om du inte byggde den själv förstås. Ingenting är omöjligt för ett sant geni!

Delägarn (utan såväl e som apostrof) måste vara en karikatyr. Annars är han helt enkelt för bra för att vara sann - som om Rassen eller Fettot hade funnits i verkligheten.

Äntligen en jurist som kan något om hojar! Tyvärr alltför sällsynt i kretsarna. Hur kommer det sig att Tingspuckot överhuvudtaget vet något om hojar, om man får fråga? Jag själv var faktiskt lite orolig för att mitt hojintresse skulle inverka på betygen.

F.d. Byråslaven: det vore intressant att veta dels varför jag skulle vara en karikatyr, dels varför F.d. Byråslaven är en f.d.

Papa Doc, du menar jobb på landets kanske högsta domstol!

Delägarn: En stilsäker parodi på affärsjuristers oförmåga att skriva normal svenska som alltför ofta förenas med en övertro på den egna språkfärdigheten. Detta plus det typiska föraktet för yngre jurister och det obligatoriska machobetonade fritidsintresset. F.d. eftersom jag hittade ett intressantare och mindre tidskrävande arbete. Eller så kanske det beror på att jag inte har tillräckligt god "intuition". Kanske är jag bara bitter.....

En blandning av korta och långa meningar sägs ge den bästa läsbarheten.

Undersökningar visar att den "perfekta" meningen innehåller tretton ord, bara så ni vet.

Det har jag läst i tidningen, men jag kommer inte riktigt ihåg vilken.

Så för att alltid skriva perfekt är mina meningar alltid tretton ord långa.

Du borde göra en bok av den här bloggen!

Delägaren: Du har fortfarande inte svarat på hur du kunde köpa en R1 långt innan de fanns på markanden?!

Vore intressant om du kunde utveckla det...

Det har roat mig att läsa vad tingsnotarien skriver; nu när jag gett mig tid att gå tillbaka bland inläggen. Ett par porträtt tycker jag mig känna igen och vid närmare eftertanke tror jag inte att det enbart är till skada att tingsnotarien rör upp lite damm på tingsrätterna. Skall man dra en gräns tycker jag väl att det är rimligt att dra den runt personerna på tingsrätten och inte dra in deras släktingar. Tingsnotarien vet säkert vad jag menar.

Det är förresten inte bara tingsnotarien som riktat sin udd mot hur tingsrätterna fungerar. Tidigare har jag sett en föreställning av en teatergrupp "vardagens dramatik" som på ett ypperligt sätt åskådligör vissa problemställningar på en arbetsplats, i detta fall en tingsrätt. De går inte till personligt angrepp och det hoppas jag att tingsnotarien också skall undanhålla sig. Vissa förtreter skall sväljas och inte dväljas.

Sedan har jag också läst något på den sköna Glamourprincessans blogg. Mycket sevärd i vissa avseenden.

Nu är jag övertygad. Domare på landsorten= tingsnotarien! Klockrent! /RF

Den största frågan av dom alla är fortfarande; Var bor Tingsnotarien? Och vad kostar planksteken där?

/Alejandro

Att säga att man LÄST en blogg, men kalla den SEVÄRD, är inte det ett väldigt dåligt betyg egentligen?

Bättre än så tycker i alla fall jag att Glamourtösens blogg är och då hör jag ändå inte till "fancluben".

Domare på landsorten: Jag tackar ödmjukast för omnämnandet. Det är en ära att du, herr/fru domare, har varit in på min blogg och tittat, och att du finner bloggen SEVÄRD. Nästa gång kanske du kan LÄSA något också.

Kan det verkligen inte vara så att TN sitter ting just nu? Inte så att händelserna han bloggar om är saker som bara händer honom, men istället en samling anekdoter om domstolsväsendet i stort...
Jag håller med RF, Domare på landsorten har ett sätt att uttrycka sig som luktar TN lång väg.

Så till min teori: TN sitter verkligen ting just nu. Han sitter i obygden och har ingenting att göra när han inte jobbar, vilket i och för sig är nästan jämt. När han sitter sysslolös bloggar han och sedan lutar han sig tillbaka för att njuta av kommentarerna. Han går in och kommenterar under diverse olika alias för att det så klart är roligt att läsa reaktionerna... Konspirationsteorier är roligast.

TN är cool, men det är Sten Sture, fast i myndighetsträsket, vardagslunkande åklagare, fröken lund med flera också. Vad hände förresten med fröken Petimäter? ;)

Förresten är Carolina på Glamourbloggen också cool som bara den, jag har faktiskt läst hennes blogg...

En modeblogg likt Karolinas ska väl avnjutas så som en serietidning? Snabbt ögonkast medan du slött bläddrar igenom sidorna (*klipp, klipp*, frisörskan: "Långt på sidorna var det?"), och konstaterar att blaskan är så rosa att du får ont i huvudet.
Jag har svårt att se att prinsessan förvånas över att hennes sida hellre "beses" än begrundas.

Söndagsåklagaren

Kan du utveckla det där med "den falska bevisbördan"?

Tack för tidigare svar.

Kära jurister och söndagsfiskaler!

Vad säger ni om bevisbördans placering vid vissa jaktbrott, resning till förmån för den tilltalade, sanningshalten i 5 kap BrB-mål... för att nämna ett par...

-> Juristen. Räds icke - alternativt gläds icke - jag är här! Jag läser troget bloggen varje dag, men har legat lågt med kommentarerna. Inlägget om festen på tingsrätten var underbart och fick mig att minnas en del fester på en tingsrätt i mellansverige där jag satt ting, fester på juristklubben på orten där jag nu verkar, fetser inom skrået där larmbolag också ryckt ut. Ack ja, intet är som en firmafest, oavsett vilken bransch man jobbar inom. Ibland är det så där tyst vid förmiddagskaffet dagen efter, för det är alltid någfon vars blick ingen vill möta...

Frk Petimäter>> Intet är som tystnaden dagen efter en rejäl firmafest. Dagen då larmrapporter skall gås igenom, ursäkter skall framstammas och tysthetslöften skall ingås.

Ack ja, ljuva tid!

Jag måste göra några små påpekanden för att rätta till en del felaktigheter i ovanstående kommentar, författad av Hartmann:

1. Jag stavar mitt namn med K, inte med C.

2. Min blogg är ingen modeblogg. Jag skriver
visserligen ibland om kläder, men jag är verkligen inte speciellt modeintresserad. Jag är mer intresserad av att klä mig än om rådande mode, som endast är en fånig metod av näringsidkare för att få konsumenterna att handla mer. "Fashion fades, style is eternal", så har det alltid varit.

3. De som endast "tittar" i min blogg ser mest en massa bilder på kvinnorkroppar i toppar, bikinis, klänningar eller underkläder. Och för den som är mer intresserad av kvinnorna än av kläderna så visst, fine! Då kan jag förstå att vissa tycker min blogg gär "sevärd". Men de som även tar sig tid att läsa i bloggen kan få ut så mycket mer än de som bara tittar på kvinnorna.

Nej, Karro, man får inte ut mer av att läsa den.

Instämmer med föregående person. Plus att det börjar bli tröttsamt med personer som gör reklam för sina egna bloggar här stup i kvarten.

Anonym.

Du menar väl att du inte får ut mer av att läsa den? Men att skriva att "man inte får ut mer" tycker i alla fall jag är nedsättande mot alla som mer eller mindre läser hennes blogg. En stor mängd av dem lär väl antagligen kolla in den flera gånger om dagen med förhoppning om att där finns något nytt inlägg.

Personligen får jag inte heller ut så mycket, "Dagens rättsfall" är intressant då och då men ofta har jag redan läst om dem på de sidor Glamourprinsessan hänvisar till. Dessa inlägg skulle enligt mig mer intressanta om det var mer av Carolinas egna reflektioner och tankar.

Nu läser jag den visserligen ibland av en annan anledning också. Förr eller senare bör chansen vara stor att hon nämner någon jag också känner. I alla fall när hon har besökt dalametropolen.

K(C)arolina på mode (jag menar) glamourbloggen.
-----------------------------------------------

(Jag ber på förhand om ursäkt till alla dem som anser att inlägg av eller om allas vår kulturyttring Karolina besudlar denna högt ärade åsiktsarena.)

Får man fråga vad fröken avser?
Ni menar att det skall finnas:
"felaktigheter i ovanstående kommentar"
och de skall tydligen ha med ert namn att göra:
"1. Jag stavar mitt namn med K, inte med C."
Hmm, det gjorde jag väl också?:
"En modeblogg likt Karolinas ska väl avnjutas så som en serietidning".
Är månne vårt modeorakel något förvirrad? Överkonsumera inte handkräm det är skadligt!

Sedan själva sakfrågan.
"Min blogg är ingen modeblogg. Jag skriver
visserligen ibland om kläder.."

Jaha, ni menar att då ni klipper in lite juridiskt allmängods och allmänt löst kåserande bland alla kreationer förändras er sidas karaktär. Jag erkänner beredvilligt att jag är något av en dilitant vad gäller mode men nog verkar er sida väl lik de andra modesidor som figurerar i stadens kvällspress.

"Men de som även tar sig tid att läsa i bloggen kan få ut så mycket mer än de som bara tittar på kvinnorna."
Jaha, på vilket sätt då? Söks djuplodande diskussioner torde inte er sida inspirera. Fast det menar ni väl inte heller? Kanske skall "få ut så mycket mer" förstås som inspiration till hur ni önskar att unga kvinnor skall klä sig?
Ergo "mode" kvarstår rättvist som prefix.

Då jurister är humanister vågar jag nästan hävda: Q.E.D.

Q.E.D?

Quad Erat Demonstrandum (med reservation för eventuella böjningsfel)= Vilket Skulle Bevisas.
Båda formerna d.v.s., men oftare V.S.B., skrivs som slutkläm när man löst matematiska problem.
Således lika mycket riktat mot matematiker som humanister.
Känner mig föranlåten att påpeka att det inte var jag som skrev Hartmanns, med förlov sagt, något skitnödiga inlägg.

Är det bara jag som inte fattar var handkrämen kom in i bilden?

Ang bevisbördan: Tror att Thorsten blandat ihop straffrätt och civilrätt. Det frågan handlade om egentligen är nog strikt skadeståndsansvar. Den som känner sig manad att förklara skillnaderna får gärna göra det.

Jag, liksom ett flertal av er, spenderar nog alldeles för mycket tid på nätet. Men varför sluta när det är som roligast? Snubblade över denna sida, och den har sina höjd punkter. Särskilt ett inslag från mars -06, där det förs en intressant diskussion om gud och juridik. Självklart inte lika bra som denna sida, men ändå...

Förlåt mig min avstavning. Höjdpunkter ska det ju självklart vara.

Till Thorsten och A:
Om falsk bevisbörda och förklaringsbörda i straffrätt:
Lättast blir det med ett exemepl. Du har tio kg heroin hemma. Polisen tar dig. Åklagaren bevisar att heroinet finns i din bostad (=uppfyller sin bevisbörda).Du utnyttjar din rätt att så som misstänkt vägra besvara en enda fråga. Det kan finnas många förklaringar till att du inte ska dömas (inte ditt heroin, inte din bostad, tvingad, visste inte, etc). Men eftersom du inte tar upp din förklaringsbörda kommer du att bli dömd.

Om du lämnar en OK förklaring (inte ditt heroin,inte din bostad etc) läggs bevisbördan tillbaka på åklagaren som måste motbevisa din förklaring. Ad infinitum.

Ekelöf beskriver det här som att den "falska" bevisbördan förflyttas till dig, medan europadomstolen för mänskliga rättigheter (i fall rörande rätten till tystnad i brottmålsprocess) talar om förklaringsbörda, vilket, tycker jag, är ett bättre och tydligare uttryck till vad det handlar om.

En gång uppmanade en rådman en notariekollega att ringa till Ekelöf och fråga i ett viktigt ärende. Som Ekelöf redan då var urgammal, kanoniserad och ikoniserad kändes det som att ringa till gud. Men det gick bra.

Bäste Baron.

"Hartmanns, med förlov sagt, något skitnödiga inlägg"

Jag känner mig helt klart kränkt.

"Således lika mycket riktat mot matematiker som humanister"
Det ser jag inte. Jag chansade att de få latinare som läser detta knappt förstod devisen essensiella innebörd.

Förövrigt är jag förvånad över att min analys av modebloggen inte föll Baronen i smaken, han verkar inte vara den som är den.

Ja, och så antar jag "Quod" blev "quad" för att se om jag sitter och sover. Snyggt.

För att ni ska slippa förtvivlat slå i SAOB bör "s" läsas som "t". Det blev tyvärr något Norskt av innebörden.

>>Söndagsåklagare

All respekt, men vad är skillnaden mellan kanoniserad och ikoniserad? Innebörden är väl densamma?

Hartmann: Det är direkt felaktigt att du niar Karolina. Detta gör man bara med personer som man inte känner till titeln på, och det är ytterst oartigt att nia någon som man kan titulera. Karolina kan du titulera på flera sätt, exempelvis juris studeranden, krönikören eller kandidaten. Kandidaten är för övrigt min personliga favorit bland titlar, eftersom den får mig att tänka på Piraten (författaren alltså).

Känner mig också föranledd att rätta ett par stavfel som du gjort. Essentiella stavas just så som jag skrivit det och inte essensiella. Dilettant stavas inte dilitant.

Sammanfattningsvis kan konstateras att du med ditt inlägg visat att du inte bara är en dilettant vad gäller mode, utan även vad gäller språkbehandling. Lägg ner dina försök att skriva ålderdomlig svenska; än finns det tid för dig att lära dig skriva enkelt och klart.

Härligt med en rejäl bredsida!

Hartmann: Om du anser att min blogg är en modeblogg så har du aldrig läst en RIKTIG modeblogg. En riktig modeblogg skriver bara om mode och kläder, och gör varje dag minst en "dagens outfit" med bilder på de kläder som bloggerskan har valt för dagen. Jag har aldrig ens legat i kategorin "Mode" på bloggtoppen.se, jag ligger under "Allmänt" i och med att bara ca ett inlägg av sex innehåller kläder. Och det är på tok alldeles för lite om kläder för att bloggen ska få kallas modeblogg. På mitt bloggvisitkort står det "Glamour, Juridik, Lyx, Näringsliv, Politik, Kultur och Humor". Det är det som bloggen kretsar kring, och så mitt liv då förstås.

Eftersom vi trots allt skriver år 2006 skulle jag vilja påstå att det är ytterst oartigt att nia någon över huvud taget, oaktat om man känner till titeln på personen i fråga eller inte. Blir jag niad i en butik så osäkrar jag min revolver, eftersom det uppenbarligen innebär att den loja 18-åringen uppfattar mig som ett fossil.

En av mina favorittitlar (och det kanske också är en Piraten-association?) är "vaktmästarn" för hovmästare och andra manliga servitörer. Hur kärnfullt som helst, om än onekligen utrotningshotat - eller som ordboksförfattarna skulle ha uttryckt det: "(åld.)".

Och så ska norskt vara med gement n!

karolina lägg ner att tjata om att din blogg inte är en modeblogg. det är ändå ingen som kommer bry sig.

kommunikation är inte vad som sägs utan vad som når fram.

Reklam för annan blogg...

http://tingensord.blogspot.com/

Jur stud: Jag tyckte ikonisera var ett snyggt verb som jag aldrig läst eller hört förut; det betyder sannolikt detsamma som kanonisera men i en sekulär kontext; så du har helt rätt, innebörden är den samma, om än inte fullständigt identisk.

Är det förrsten någon som osökt lyckats få in ett erkannerligen eller dymedelst i någon juridisk text på sistone?

Eller varför inte ordet "oomkullrunkelig". Det ordet används alltför sällan. Låt oss ha en tävling om vem som först få med ordet i en officiell text.

Absolut. Oomkullrunkelig är nog nära nio på richterskalan.

Förresten skrev jag kanske fel. Enkannerligen eller erkannerligen? Båda varianterna förekommer.

Jag tycker att "prunkande" är ett vackert ord, måhända en smula svårplacerat i en juridisk text.

Överåklagare Alhem fick in oomkullrunkelig i en debattartikel för några år sedan. Vad artikeln handlade om har jag dock glömt.

Från en svårslaget tveksam källa på nätet:
"En bevisning, som är oomkullrunkelig, inte låter sig skrämmas och som inte drabbas av mänsklig glömska." skrev överåklagare Sven-Erik Alhem i en debattartikel för stärkt vittnesskydd 2002".

Jag har en nästan oemotståndlig lust att lägga ut ett foto på mina nya pläderingsskor på min blogg och sedan länka till den här.

Bara för att...

Jag tycker att det bästa, dock inte det vackraste, ordet är argumentationskukmätartävling! Jag vill passa på att tacka Rakel för att hon lärde mig detta användbara ord... (Kommentarerna till inlägg 14 mars 2006)

Varsågod.

Jag vill tacka Sten Sture för ordet "räkmackebehandlingen". Jag är inte säker på vad det betyder, men har redan själv börjat använda det på mitt eget lilla sätt.

Tack å båck

YOU ROCK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag är själv svag för "fastmer" och "härvidlag", men jag medger att "oomkullrunkelig" är svårslaget.
Gillar även när saker "ligger i öppen dager" . . .

Kan någon förklara den exakta innebörden av uttrycket "livets regel" såsom det används i NJA 1975 s. 545, 1984 s. 922 och 1986 s. 187?

En personlig favorit har jag fått av Torsten i Lund. Han brukade ibland tala om "en het juridisk potatis".
Fantastiskt.

"Moroten i slutet på tunneln" är annars en rolig chefsämneklassiker.

"Chefsämne" är fö en rolig benämning på fiskaler, främst pga myten om att domare på något oförklarligt sätt automatiskt skulle anses ha bra ledaregenskaper (en av de myter som underligger denna blogg).

"En knäppt fiskal" är också ganska roligt. Att inte sammanblanda med "en knäpp fiskal".

Mottar tacksamt synpunkter på bruket av ordet "underligger".

Livets regel vet jag vad det är. Det är den vardagliga motsvarigheten till det strängt juridiska "så har vi alltid gjort", vilken regel, som bekant, är oomkullrunkelig.

Livets regel vet jag vad det är. Det är den mera vardagliga formen av den mer juridiska regeln "så har vi alltid gjort", en regel, som vi alla vet, är oomkullrunkelig.

Knäppta fiskaler har jag inte hört talas om tidigare, däremot om såväl isade som spräckta.

En knäppt fiskal är en fiskal som har begått ett så allvarligt misstag eller uppvisar ett så undermåligt arbetsresultat eller dåligt omdöme att han eller hon aldrig kommer att få godkänd adjungering och i princip uppmanas att hoppa av domarbanan. Han eller hon "är/har blivit knäppt".

Isad har jag aldrig hört tidigare. Som "lagd på is" alltså? Knäppt antar jag är samma knäpp som "knäppa på näsan" och är kanske inte heller hundra egentligen. "Spräckt" är väl egentligen bäst eftersom det illustrerar ganska klockrent vad det är frågan om (en allvarlig spricka i karriären...), vilket kanske förklarar varför uttrycket troligen är vanligast. Finns det fler alternativ?

Livets regel, dågot difust minne av att genom denna skall det vara ok (ej straffbart) att titta på när någon spöar upp någon samtidigt som man ler lite eftersom man tycker om det man ser.

Vad man skulle kunna säga att det innebär vete' fan...

När jag satt ting på 90-talet gick förstenotarien på lunchen och rastade lagmannens hund. Hunden gick han hem och hämtade. Är det fjäsk?

Kommentarerna är numera roligare läsning än bloggen. Fortsätt strida jag dör av skratt!

Både "dymedelst" och "enkannerligen" står som (åld.) i NE. Jag har föresatt mig att inte överskriva (något åld.)...

Ja gäller det ord så säger jag bara "antediluviansk". Ni vet inte vad det betyder? Självklart vet ni inte det. Inte ens Torkel Gregow visste, innan jag talade om det för honom. SÅ DET SÅ!

Menar ni att TN inte finns ? *tårarna skvalar* Här har man gått å glatt åt ett högklassigt meningsutbyte och (nästan) tyckt synd om TN åsså FINS h*h inte.... *kastar datorhelvetet i golvet*

[URL]http://www.sesso.sollazzo.org[/URL] http://www.sesso.sollazzo.org

http://www.casa.autorita.org

Grande! Il luogo cose buon, tutto e abbastanza ragionevole e piacevole.. http://www.nuovi5y.org/tattoo

Grande! Il luogo cose buon, tutto e abbastanza ragionevole e piacevole.. http://www.nuovi5y.org/tattoo

I really enjoyed my visit. A great site

Tycker om det du skrev! Underhållande att se lite sunda grejer och inte bara det vanliga grejerna som man kan se om hela tiden. ;)

Mycket inspirerande!

Ingenting förbättras så att förenligheten mellan människor av ärlighet och ömsesidigt förtroende. Om företagare är helt enkelt talat sanning, 80-90 procent av alla deras problem skulle helt enkelt försvinna.