Onsdagen den 30 augusti 2006
Om någon har funderat på var världens lataste vaktmästare är anställd så kan jag meddela att det definitivt är här på Obygdens tingsrätt. Hans arbetsbeskrivning verkar vara mycket kortfattad - han skall dela ut ersättning för förlorad inkomst till vittnen i kassan och hämta upp gamla dammiga förarbeten ur källaren som inte finns att tillgå via databaser. Häromdagen behövde Hysterika läsa på i någon proposition härrörande från samma tidsålder som Fetto, och eftersom notarierna inte tillåts "rota runt" i arkivet var jag tvungen att kontakta Vaktmästaren, som i vanlig ordning satt och läste Obygdens Dagblad i kassan. -Jag skulle behöva den här proppen, sade jag och gav honom en lapp med propositionsnumret. -Javisst! Du kan få den om två dagar, svarade Vaktmästern generöst. -Två dagar!? svarade jag förvånat. -Ja, det finns inte en möjlighet att jag hinner hämta den innan dess, svarade han och vände förstrött på ett blad i tidningen. Efter en stunds tjafsande fick jag till slut gå ifrån kassan utan min proposition, och Hysterika kommenterade det hela med "¤#&%#%" samtidigt som hon stirrade på mig med en blick värdig en LPT-patient. Jag orkar snart inte mer.
Måndagen den 21 augusti 2006
Även jag var rätt matt förra veckan, jag drabbades nämligen av en rejäl släng av magkatarr, och hade så pass ont att jag knappt kunde ta mig ur sängen i torsdags. Jag var för första gången sedan jag började på tingsrätten tvungen att sjukskriva mig, något som möttes med stor skepsis när jag dubbelvikt kravlade ner för trappan till tingsrätten för att anmäla mitt tillstånd till Chefsadministratören. Fetto synade mig uppifrån och ner. -Magkatarr? frågade han misstroget. Jag besvarade honom inte, utan gick istället upp till notarielyan för att lägga mig och vila tillsammans med mina nya vänner Losec Mups i tre dagar, och Hysterika höll sig faktiskt ända till eftermiddagen innan hon kom upp och knackade på med fyra brottmålsakter innehållande domar som jag kunde korrekturläsa "när jag ändå inte hade något annat för mig". Jag måste skaffa mig en lägenhet nere i byn omgående.
Torsdagen den 10 augusti 2006
Till saken hör att vi under två dagar har haft en tysk jurist (som jag tror är någon sorts motsvarighet till fiskal) på studiebesök vid tingsrätten, och denne inbjöds naturligtvis storstilat att delta i den stundande frukosthärvan tillsammans med Rassen, Fetto och Hysterika. På plats i fikarummet sneglade alla notarierna på varandra, och den stora frågan vi ställde oss var naturligtvis om den tyske juristen skulle behöva slanta upp för frukostfrallan.
-Det blir fiftiiin krouner, sade Hysterika på svengelska till tysken. -I´m sorry, but I don´t have any Swedish money, svarade tysken, och tog istället fram en euro för att lägga i burken. -How much is one euro då? frågade Rassen. -Ja, it´s not more thän ten krounor iallafall, svarade Fetto. Tysken såg mycket besvärad ut, och till och med Tvillingarna skruvade på sig av obehag. Efter ungefär fem sekunder fick den nya notarien, Maria, nog. Hon fiskade fram en tjugolapp ur byxfickan och steg helt sonika fram till domarnas frallkassa. -It´s on me, sade hon till tysken och petade ner tjugan i burken. Rassen, Fetto och Hysterika stirrade på henne, och vad som hände därefter har jag ingen aning om, eftersom jag var tvungen att lämna rummet för att nästan gå ut och kräkas av skratt. Tjugo spänn var ett jävligt billigt pris för att få se de minerna, kan jag säga, och jag tänker naturligtvis ersätta Maria för divertissemanget.
Onsdagen den 2 augusti 2006
Eftersom DGG har serverat surt rosévin för 69 kr karaffen på sin uteservering hela sommaren var varken jag eller Fiskalen i särskilt bra form när vi skulle ha en vårdnadsmuf kl. 9 igår morse. Vi var oroliga för hur det skulle lukta i det lilla förberedelserummet, men eftersom Obygdsadvokatens alkoholiserade kollega var ombud i målet verkade parterna rikta sina misstankar åt hans håll istället för vårt när spritångorna började sprida sig i rummet, och min huvudvärk blev definitivt inte bättre av att jag var tvungen att sitta på ett brottmålsting tillsammans med Hysterika samma eftermiddag.
Målet som skulle avhandlas rörde misshandel, och målsäganden var så pass rädd för den tilltalade att vederbörande inte ville höras när den tilltalade var närvarande i rättssalen, och då är det notariens uppgift att visa den tilltalade med ombud till det särskilda medhörningsrum där den tilltalade sedan får sitta och lyssna på förhöret. Hysterika var som vanligt stressad till bristningsgränsen, och sade med sin argaste röst till mig att visa ut målsäganden till medhörningsrummet.
Eftersom hon sade åt mig att visa ut fel person stannade jag upp ungefär en nanosekund för att tänka efter huruvida det var den tilltalade eller målsäganden som skulle sitta och lyssna i medhörningsrummet. Hysterika blev mycket irriterad över det onödiga dröjsmålet och kisade mot mig med hotfull blick. -Jag menar NU! väste hon mot mig. Nämnden tittade menande på varandra, och jag lommade skamset iväg mot medhörningsrummet med den tilltalade och hans advokat i släptåg, och jag hörde bakom mig hur den tilltalade fnissade åt mig. Det är trevligt att kunna bidra till Hysterikas favoritsysselsättning - nämligen att behandla notarierna som fullständiga idioter, gärna inför sittande nämnd, parter och åhörare. Jag vill ha ett vuxenjobb. Nu.